Spaltning
Spaltning är i mineralogin en term som beskriver hur kristaller bryter isär. Vissa kristaller spaltas redan vid lätt anslag längs stora, plana ytor.[1][2][3][4]

Termen används även för kristaller i metall.[5]
- Biotit (mörk glimmer) har ett spaltplan (basal spaltning)
- Muskovit (ljus glimmer) har ett spaltplan (basal spaltning)
- Kalcit med inre synliga spaltytor (romboedrisk spaltning)
- Fluorit har fyra spaltplan som ger oktaedriska former
Se även
- Klov – klyvplan i bergart
- Dislokation (metallurgi) – kristalldefekt i metall
Källor
- ^ Bengt Loberg 1980, Geologi, material, processer och Sveriges berggrund, ISBN 91-1-804182-5 sidor 83–85
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7 sidan 220
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, ISBN 978-91-6319-069-8 sidan 24
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sidor 30–31
- ^ ”spalta verb¹, Ssgr: -YTA”. SAOB. 1982. https://svenska.se/saob/?id=S_08875-0309.DMUd&pz=5. Läst 17 november 2021.