Kunama (tidigare även baza, bazen^[1] eller schangalla^[2]) är en nilotisk folkgrupp som lever kring gränsområdet mellan Eritrea och Etiopien.^[3]

Kunama är en etnisk grupp som är ursprunglig i Eritrea.

De är en av de minsta etniska samhällena i Eritrea och utgör endast 4% av befolkningen. De flesta av de uppskattade 260 000 Kunama bor i det avlägsna och isolerade området mellan Gash- och Setitfloderna nära gränsen till Etiopien. Kunama-folket har en lång historia i Eritreas och vissa delar av Etiopiens land.

Enligt den etiopiska folkräkningen från 2007 har antalet Kunama i Tigray dock minskat till 2 976, eftersom de återstående cirka 2 000 medlemmarna av denna etniska grupp har migrerat till andra regioner i Etiopien.

Kunama-folket styrde tidigare över Axum-imperiet/riket och är nu kända som (Etiopien och Eritrea) under den store Kunama-kungen Bazen/Baden. De kolliderade i söder med den nubiska kungen och i norr med den egyptiska kungen och samarbetade och arbetade lyckligt tillsammans fram till den tidiga kristna eran.

Den store Kunama-kungen Bazen är en av de kungar som styrde Axum-imperiet, och han är inte bara en av kungarna utan en av de stora kungarna. Enligt historisk tradition, både muntlig och skriftlig, sägs kung Bazen ha regerat under Kristi födelse och påstod till och med att han hade träffat Herren Jesus Kristus som spädbarn

Kunama-folket har en rik och levande muntlig historia, som har förts vidare genom generationer genom berättelser, sånger och ritualer. En central del av denna historia är berättelsen om Bazen och hans dotter Kunama, från vilken folket sägs ha fått sitt namn.

Enligt muntlig tradition och skriftligt tradition var är en av de kungar som styrde Axum-imperiet. Sägs kung Bazen ha regerat under Kristi födelse och påstod till och med att han hade träffat Herren Jesus Kristus som spädbarn. När han dog uppstod en tid av förändring och omstrukturering inom samhället. Hans dotter, Kunama, blev en viktig symbol för folkets fortsatta enighet och identitet.

Symbol för arv och kontinuitet

• Efter Bazens död ville folket hedra hans minne och fortsätta hans arv genom att anta namnet på hans dotter. Genom att kalla sig Kunama visade de respekt för både sin härkomst och den ledarroll som Kunama själv har haft.

Social förändring och en ny era

• Bazens död kan ha markerat slutet på en epok och början på en ny. Genom att ta namnet Kunama har folket markerat en ny fas i sin historia.

The US Department of State in their Country Reports on Human Rights Practices in Eritrea for year 2002 reported:

". . . government and societal discrimination against the Kunama, one of nine ethnic groups, who reside primarily in the west. Because a Kunama opposition group operated out of Ethiopia and was supported by Ethiopian authorities, some Kunama in the country were suspected of supporting or having sympathies with the Ethiopian Government. In 2001 there were unconfirmed reports that the Government took land from Kunamas without compensation and gave it to other ethnic groups on the grounds that the land had not been efficiently exploited. There also was an unconfirmed report that Eritrean refugees returning from Sudan were resettled on Kunama fields after evicting the native Kunama. There was some societal discrimination against Kunamas because they were seen as ethnically and culturally different from most Eritreans" (US DOS 31 Mar 2003).

"There was no information available, nor is any likely to become available, on the several members of the Kunama ethnic group who were detained without charges on suspicion of collaborating with Ethiopian forces in 2000" (US DOS 31 Mar 2003).

"The [Eritrean government] policy that made all land state property has encouraged the settlement of people from other regions of Eritrea in the area. The settlers compete with the local populations over the utilization of resources. The competition over scarce resources often leads to tension. The agricultural policy of the state encourages big commercial farms. The individuals who own these commercial farms are mostly from the Tigrinya ethnic group. The land policy of the Eritrean government undermines the clan-based traditional ownership of land among the Kunama" (Naty 2002).

Horn of Africa specialist Patrick Gilkes states that the Kunama "have suffered extensively at the hands of Tigrinya speaking highlanders who have encroached on their lands, in the past and since Eritrean independence" (BBC News 23 May 2000).

Huvudanledningen till att regimens aggressivitet mot Kunama-folket är så stark är enkel. För det första är Kunama ett ursprungsfolk i Eritrea, svarta afrikaner Eritreaner som levde och hade sitt ursprung här innan någon annan stam kom till Eritrea.

Detta kan låta märkligt, men vissa människor i Eritrea och Etiopien tror att de har arabiska- eller judiska härstam, vilket gör att de anser sig vara bättre och tänker att de är överlägsna än svarta människor, som Kunama, Nara och de ursprungliga afrikanerna generellt.

För det andra, det historiska problemet, som är att Kunama en gång styrde Etiopien och Eritrea under Kunama-kungen Bazen/Baden, och samarbetade både söderut med den Nubiska kungen och norrut med den egyptiska kungen fram till den tidiga AD-eran

När Al-habash (de nuvarande härskarna i Eritrea och Etiopien) kom till regionen, tog Kung Bazen emot dem under sin beskyddande vinge, gav dem mark och plats att bo. Istället för att vara tacksamma för kungens generositet blev de nykommande avundsjuka på Kunama-folket och deras kung.

De la därför upp en strategi för att föra krig mot Kunama. Eftersom de visste att de inte skulle kunna vinna ett krig mot Kunama medan Kung Bazen var vid liv, skickade de en vacker ung flicka för att vara hans fru enligt Kunama-folkets muntliga historia.

Kung Bazen/Baden avböjde erbjudandet om att ta henne som fru men tog henne som sin högsta tjänare. Därmed bodde flickan med kungen och försåg honom och hans män med mat.

Den verkliga anledningen till att de erbjöd denna flicka som hans fru var att hon skulle vara nära kungen och ha chansen att döda honom. Enligt Kunama-folkets muntliga historia berättade flickan en dag i hemlighet för sitt folk att enligt deras plan var hon redo att döda kungen genom att lägga gift i hans mat, så de skulle vara redo att slå till mot resten av Kunama när hon var framgångsrik.

De stackars Kunama levde sina liv och visste inte om vad som planerades mot dem. Så snart flickan berättade för Al-Habash att hon hade förgiftat Kung Bazen, började Al-Habash att attackera Kunama, bränna deras hus och blockera alla vägar och stigar som Kunama använde för att ta sig hem.

När Kunama som arbetade på gården, var ute på fälten, jägare och herdar hörde skrik och såg rök stiga upp från sina byar, återvände de hem för att hjälpa till, men fienden var redo och väntade på dem, och de dödades på vägen hem.

Hemma slaktades kvinnor, barn och män och brändes levande. Allt detta gjordes helt enkelt för att få kungens tron och ta kontroll över kungariket och civilisationen i Axum eller Aksum som nu skulle bli deras. Som de hade planerat blev de härskarna i Axum och hela Etiopien och Eritrea fram till idag, och de hävdar att det är deras historia som tillhör Axums civilisation.

Även om de längre fram delade upp sig själva Axum-imperiet och passade in i varandra och var involverade i mitten också. För dem, för att skydda denna historia, måste de utplåna Kunama från den delen av världen eller hålla dem i mörkret och förneka deras rättigheter och historia med alla medel.

Denna mönster att döda Kunama fortsatte i Eritrea fram till dagens datum under PFDJ-regimen. Tvärtom, i Etiopien gick TPLF(Tigray People's Liberation Front) emot sina förfäder och stödde delvis Kunama, byggde ett museum i Axum och bad Kunama att ta med kulturella material för att visa i deras förfäders stad. Det finns dock fortfarande många människor i Etiopien som inte håller med om TPLF:s arrangemang.

PFDJ är upprörda över TPLF:s arrangemang. PFDJ argumenterar och säger att det finns en anledning till varför deras förfäder höll hemligheter, gömde den verkliga historien om Axum och lät Kunama vara i mörkret. Det som är sant är att Kunama vet allt. De har sina förfäder som kan berätta deras historia. För att klargöra, TPLF är inte en fantastisk regering, men de stöder delvis Kunama och deras historia för att komma fram i ljuset.

Allt är i Guds hand, liv och död över människan. Gud ser och Gud belönar och straffar, och allt läggs i Hans hand, och rättvisan finns i Honom bara.

Må Sheba och Seba kungar föra gåvor” (Ps. 72:10)

Baserat på profetian av kung David i psalm 72:9-10, ”Må etiopierna falla ner för honom, och hans fiender slicka dammet! Må Tarshish kungar och öarnas kungar ge honom hyllning, Må Seba kungar föra gåvor! Må alla kungar falla ner för honom”, när Jesus Kristus föddes i Betlehem i Judeen under Herodes regeringstid, kom de vise männen från Östern till Jerusalem ”och när de gick in i huset såg de barnet med Maria, hans mor, och de föll ner och tillbad honom. Sedan öppnade de sina skatter och gav honom gåvor, guld, rökelse och myrra (Matt. 2:1-11). Enligt etiopisk tradition är en av kungarna som gav hyllning till Jesus i Betlehem en etiopisk kung, Bazen.

Som profeten Jesaja profeterade: ”En mängd kameler skall täcka dig, de unga kamelerna från Midjan och Efa; alla från Sheba skall komma. De skall föra guld och rökelse, och skall förkunna Herrens lov” (Jes. 60:6), tros det att den som gav guldhyllning var den etiopiske kungen (den store Kunama-kungen Bazen). Så, eftersom Etiopien har känt Kristus och har firat hans födelsedag från och med hans födelse, är kyrkans påstående om att vara en uråldrig kyrka korrekt.

Detta är skrivet av den etiopiska ortodoxa Tewahedo-kyrkan i Addis Abeba stiftt, en av de uråldriga kyrkorna i den Heliga Apostoliska Kyrkan, grundad av en av apostlarna av Jesu Kristus från Nasaret (Gud över hela universum). Påven för kyrkan sitter på Apostlarnas Stol, som anses vara välsignad och helig. Kyrkans historia betraktas som sann och autentisk.

Kunama-folket tror på Anna (Gud) som skapade himlarna och jorden. För dem bor Gud långt borta, där uppe i universum, och ingen kan nå honom eller se honom; han är osynlig. Kunama säger: Annà na inti? (vem ser Gud?), Na itache? (och vem kan känna honom?). Annà it ache, säger de fortfarande; det vill säga, Gud är Gud.

De är mycket religiösa människor, och deras eget språk vittnar om detta. Till exempel, vid svårigheter säger de: Anna koske (Gud är närvarande), Anna konala (i Guds händer), Anna kondorabu (av Guds nåd eller kraft), Anna headabbu (om Gud vill), osv.

När de uttrycker sin tacksamhet säger de: Annam eso (Gud välsigne dig), Anna gola (Gud är stor/god). När de uttalar förbannelser säger de: Anna ebale (må Gud förgöra dig), Anna eyafasu (må Gud döda dig), Anna laga (Gud jord/universum).

När de ber åkallar de sina förfäder för att förbönsfullt gå i Godt för deras räkning. Deras religion är baserad på muntlig tradition; den är på en grundläggande nivå, men de böjer sig inte för några bilder eller statyer och dyrkar bara en Gud.

För Kunama har Anna även en annan egenskap: han är inte intresserad av världen på ett specifikt sätt. När skapelsen är fullbordad lämnar han invånarna att leva för sig själva och bygga sin existens som de vill; de kommer att hjälpas eller skadas av goda eller onda andar.

Anna är dock inte så illa att han helt glömmer sina skapelser. Var 14:e eller 15:e år lämnar han sin plats och kommer ner till jorden för att besöka folket, och det är då Kunama samlas för att högtidligt fira denna stora händelse med danser, sånger och aifa (dryckesceremonier), under många dagar.

Denna firande av Tuka (manifestationen av Anna) sker inte plötsligt utan annonseras många månader i förväg. Avstånd hindrar inte heller förhållandet av förtroende. Kunama-folket litar på Anna, de tror verkligen på Skaparen, så mycket att i livets svåra stunder upprepas ett uttryck ofta: Anna coske, det vill säga en Gud som ser och försörjer.

Särskilt bland de äldre saknas inget tillfälle att vända sig till Anna genom bön, tillsammans med åkallan av Adum och Hawa (Adam och Eva, alla stammars förfäder) och förfäderna. Kunama är mycket religiösa människor.

Bön består inte av förberedda formler, utan är något spontant, enkelt, självsäkert, med få ord: "må vinden (Annas kraft) ta bort alla onda saker från dig; må din hälsa, ditt liv vara lika robust som Fodéberget (ett heligt berg); må Anna ge oss riklig regn och en frodig skörd". Dessa är de viktigaste punkterna i Kunama-bönen. Och när en Kunama svär vid Anna, kan hans ord litas på till fullo. Han ljuger definitivt inte.

Kunama vördnar sina förfäder och har ett särskilt respekt för stamens äldre. Denna respekt för de äldre gör det möjligt för stammen att fatta viktiga beslut, kallade "demokratiska val", som alltid involverar två äldre personer. Kunama arbetar tillsammans och utser vissa månader för speciella "händelser". September, till exempel, är skördetid. Januari är den månad då hus repareras. Allt görs som en gemenskap, där var och en hjälper den andra. Hela byn deltar också i begravningar, eftersom det är deras sed att ta farväl i grupper, även om barnen inte kan delta.

Kunama-folket hade historiskt sett inte en fullständig förståelse för Gud, vilket delvis beror på att det kristna budskapet inte hade nått deras samhälle på samma sätt som i andra delar av världen. Trots detta har deras tro på en skapargud, Anna, likheter med den judiska och kristna synen på Gud som skaparen av himmel och jord. Kunama-folkets tro på Anna som den allsmäktige skaparen är rotad i en tradition som kan spåras tillbaka till den judiska tron, särskilt genom deras koppling till Den Store Kunama-kungen Bazen.

Enligt traditionen var Bazen en kung som styrde under en tid då de judiska och etiopiska traditionerna möttes. Det tros att hans folk, och genom honom även Kunama-folket, blev exponerade för judiska tankar och trosuppfattningar. Den judiska tron på en enda Gud, skaparen av universum, påverkade troligtvis Kunama-folkets förståelse av Gud, även om de inte hade den fullständiga uppenbarelsen av Gud som den kristna teologin erbjuder genom Jesus Kristus.

För Kunama-folket, som levde långt från de centrala kristna och judiska områdena, var deras bild av Gud mer abstrakt och mystisk. De visste inte mycket om honom, och han var för dem en osynlig Gud som var avlägsen från deras dagliga liv. Den judiska influensen genom deras koppling till Bazen är troligtvis därifrån deras uppfattning om en skapar Gud härstammar. Detta innebär att deras tro på Gud som skaparen av världen har rötter i den monoteistiska traditionen, men deras förståelse var inte helt utvecklad, eftersom de inte hade fått den fulla uppenbarelsen av Gud genom Jesus Kristus och de kristna skrifterna.

Sammanfattningsvis, medan Kunama-folkets tro på Gud kan kopplas till judiska och kristna idéer om en skapargud, är deras förståelse av honom mer mystisk och ofullständig, på grund av att det kristna budskapet inte hade nått dem i samma utsträckning som andra folk. Deras tro kan således ses som en förmännisklig judisk tro, influerad av deras historia och relationer med andra folk i regionen, men inte fullständigt förstådd eller bekräftad genom den kristna uppenbarelsen.

Kunama-folket bor huvudsakligen i de gränsregionerna mellan Etiopien och Eritrea. Deras traditionella hemvist är i områdena som omfattar den etiopiska regionen Tigray och delar av Eritrea, särskilt i låglandsområdena nära gränsen mellan dessa två länder. De är ett relativt litet folk, men deras närvaro i dessa områden sträcker sig över många generationer.

Kunama-språket är deras modersmål och talas av majoriteten inom deras samhällen, även om det finns olika dialekter beroende på den geografiska platsen.

Kunama-folket har traditionellt varit ett jordbruksfolk, och deras livsstil är starkt knuten till jordbruket, särskilt till odling av grödor som majs, vete och sorghum. De är även kända för sitt arbete med boskapsskötsel, vilket har varit en viktig del av deras ekonomi och livsstil. Deras samhällen är i hög grad baserade på släktskap och samhällsanslutningar, och även om det finns några större byar, lever de ofta i små, nära gemenskaper där varje individ har en tydlig roll och funktion.

Kunama-folket har också påverkats av moderna förändringar, inklusive urbanisering och migration, vilket har lett till att en del medlemmar i samhället nu lever i städer eller utomlands, särskilt i områden som Addis Abeba och andra större städer i både Etiopien och Eritrea.

Idag är de flesta Kunama sedentariska jordbrukare och boskapsskötare, och de höjer framför allt nötkreatur.

Kunama-samhället är matrilineärt och klanbaserat, där vissa av de mest framstående klanerna inkluderar Alaka, Lakka, Serma, Kara och Nataka. Klanerna spelar en viktig roll i deras sociala och kulturella strukturer, och det är genom släktskap och dessa klanband som deras samhälle är organiserat.

Majoriteten av Kunama-folket är antingen muslimer eller romersk-katoliker, medan några fortfarande praktiserar sin traditionella religion. Kunama konverterade till kristendom och islam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Denna religiösa mångfald har präglat deras samhälle, men deras traditionella tro och kulturella praxis har fortsatt att vara en viktig del av deras identitet.