Karpfiskar
Balantiocheilos melanopterus (silverhaj)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Karpartade fiskar Cypriniformes
Familj	Karpfiskar Cyprinidae
Vetenskapligt namn
§ Cyprinidae
Auktor	Rafinesque, 1810
Underfamiljer
Acheilognathinae Cultrinae Cyprininae Danioninae Gobioninae Leuciscinae Flera arter är ej inordnade i någon underfamilj.
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Karpfiskarna är en familj fiskar i ordningen karpartade fiskar. Det är den artrikaste familjen av sötvattensfiskar^[1], med fler än 2 100 arter uppdelade på mer än 200 släkten.^[1] De saknar tänder i munnen, men har istället kraftiga svalgben med stora tänder, som är specialiserade för olika typer av föda.

Den näst artrikaste familjen av sötvattenfiskar är smörbultar (Gobiidae) med ungefär 1 900 arter.^[1]

Flera fiskar i familjen är små. Därför betecknas flera arter på engelska som minnow som är ett allmänt namn för en liten fisk. På andra sidan ingår stora fiskar som siamesisk jättekarp och mahseer (Tor putitora) i familjen. De nådde vid bättre vattenkvalitet en längd upp till 3 meter. I Nordamerika är colorado-squawfisk den största karpfisken med en längd upp till 1,8 meter och en maximalvikt av 45 kg. Till de minsta arterna räknas Danionella translucida från Myanmar med en längd upp till 12 mm och Boraras micros från nordöstra Thailand som blir upp till 13 mm lång.^[1]

Arterna lever i sötvatten och de saknas endast i Sydamerika, i den australiska regionen och i Antarktis. Karpfiskarnas position upptas i Sydamerika av laxkarpar och i den australiska regionen av familjen Melanotaeniidae.^[1]

Karp (Cyprinus carpio) introducerades i nästan alla delar av världen. I Nordamerika och Australien betraktes den som skadedjur när den skadar vattenväxter under födosöket eller när den gräver i grunden och minskar vattnets klarhet.^[1]

Karpfiskar är tillsammans med bentungeartade fiskar de enda fiskgrupperna som inte kan besöka havet. Släkten som finns nära Wallacelinjen som är den östligaste gränsen är Rasbora och barber (Puntius). Parningsberedda hannar utvecklar utväxter på huvudet som liknar skäggtöm. Ibland finns utväxter även hos parningsberedda honor och sällan har båda kön skäggtöm under alla tider.^[1]

Inom familjen finns ett flertal underfamiljer:

• Acheilognathinae, en huvudsakligen asiatisk grupp, karakteriserad av honans läggrör, som används för att lägga ägg i musslor.
• Cultrinae, en huvudsakligen asiatisk underfamilj, med många långsträckta, silverfärgade arter, med små fjäll och inga skäggtömmar. Skärkniv är den enda svenska representanten.
• Cyprininae, dit bland andra karp, ruda, guldfisk (Cyprinini), barber (Barbini), och snökarpar (Oreinini) hör.^[1] De har som regel stora fjäll och skäggtömmar.
• Danioninae (synonym: Rasborinae), med många akvariearter, bland sebrafisk och andra Danio-arter, och rasboror.
• Gobioninae, som är bottenlevande fiskar med skäggtömmar. De flesta arterna finns i Östasien. Sandkrypare hör hit som enda svenska representant.
• Leuciscinae, dit de flesta svenska karpfiskar hör, bland dem mört, sarv och braxen. De saknar skäggtömmar.

Guldfisk (Carassius auratus) hölls i bassänger och akvarier och det avlades många färgvarianter fram. Den asiatiska gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) infördes i olika regioner för att minska antalet oönskade vattenväxter i insjöar.^[1]

• FishBase (2010): Family Cyprinidae – Minnows or carps.
• Nelson, J. S. (2006): Fishes of the World. John Wiley & Sons, Inc. ISBN 0-471-25031-7
• Winfield, I.J. & Nelson, J.S. (red.) (1991): Cyprinid fishes: systematics, biology and exploitation. Chapman and Hall Ltd., London.