Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2013-12)

Folkskollärare var i Sverige åren 1842–1968 en lärare som undervisade i den svenska folkskolan; oftast undervisade dock småskollärare i klasserna 1 och 2.^[1] Utbildningen skedde vid så kallade folkskoleseminarier. Utbildningen till folkskollärare var ursprungligen tre terminer lång, men blev treårig 1865 och fyraårig 1877^[2]. Titeln magister var vanlig för manliga folkskollärare.^[3]

Vid enhetsskolans och grundskolans införande i Sverige under 1950- och 60-talen började de undervisa på mellanstadiet. När lärarhögskolor införts i hela Sverige 1968 upphörde folkskollärarutbildningen, och man införde mellanstadielärare.

Från början var det enbart män som kunde utbilda sig till folkskollärare men redan i mitten av 1800-talet började man ta emot en del kvinnor.^[2] En stor del av de män som valde att utbilda sig till folkskollärare kom från enkla förhållanden. Kvinnor som utbildade sig till folkskollärarinnor var av något högre social grupp.

Fördjupning: feminiseringen av läraryrket i Sverige

• Lärarnas historia Hemsida med dokument från TAM-Arkiv och artiklar om lärarförbunden samt lärarnas historia.