12138 Olinwilson
12138 Olinwilson | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12138) Olinwilson |
Alternativnamn | 4053 P-L, 1998 FV68[1] |
Uppkallad efter | Olin C. Wilson[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 9 augusti 2022 | |
Aphelium | 2,7611 AU |
Perihelium | 2,1992 AU |
Halv storaxel | 2,4802 AU |
Excentricitet | 0,1132 |
Siderisk omloppstid | 1426,7 d (3,90 år) |
Medelanomali | 14,885° |
Inklination | 6,355° |
Longitud för uppstigande nod | 214,718° |
Periheliumargument | 61,845° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 3,24 km |
Synodisk rotationsperiod | 14,43 h |
Albedo | 0,351 |
Absolut magnitud (H) | 14,68 |
12138 Olinwilson eller 4053 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den amerikanske astronomen Olin C. Wilson.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12138 Olinwilson” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12138. Läst 16 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12138 Olinwilson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12138. Läst 16 augusti 2022.
|