Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Zagreb

Zagreb
Grad Zagreb
Huvudstad
Stadsdelen Gradec, även kallad Övre staden.
Konstpaviljongen.Nationalteatern.
Zagrebs katedral.National- och universitetsbiblioteket.
Vy över Ban Jelačićs torg.
Överst från vänster: stadsdelen Gradec även kallad Övre staden (del av den historiska stadskärnan), Konstpaviljongen, Nationalteatern, Katedralen, National- och universitetsbiblioteket samt kvällsvy över Zagrebs mest centrala torg (Ban Jelačićs torg) i samband med Advent i Zagreb.
Flagga
Smeknamn: Lilla Wien,[1][2][3] Museernas stad,[4][5] ZG (ze-ge)
Land Kroatien Kroatien
Län Zagreb
Flod Sava
Höjdläge 158 m ö.h.
Koordinater 45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö / 45.81667; 15.98333
Högsta punkt
 - höjdläge 1 035 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 122 m ö.h.
Area
 - kommun 641,23 km²
Folkmängd
 - centralort 688 163 (31 mars 2011)[6]
 - kommun 790 017 (31 mars 2011)[6]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 232 invånare/km²
Zagrebs stift 1094
Styrande organ Zagrebs stadsfullmäktige
 - läge Gamla stadshuset
Borgmästare Tomislav Tomašević (Možemo!)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 10000
Riktnummer 01
Bilregistrering ZG
Geonames 3337532
3186886
Högtidsdag 31 maj ("Stadens dag")
Skyddshelgon Vår Fru av Stenporten
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Webbplats: www.zagreb.hr

Zagreb (uttal: [zǎːɡreb], före år 1918 internationellt och på svenska främst känt under sitt tyska namn Agram[7]) är huvudstad och största stad i Kroatien.[8][1][2] Staden är belägen mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava i den västra delen av det Pannoniska bäckenet. Vid den senaste folkräkningen år 2011 uppgick stadens invånarantal till 790 017[6] invånare varav 688 163[6] invånare bodde i tätorten.

Den kroatiska huvudstaden är landets politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum[9][8] samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt.[10] Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största och äldsta universitet (Zagrebs universitet) som grundades år 1669.[11][8]

Etymologi

Namnet 'Zagrebs' etymologiska ursprung är oklart. Namnformen 'Zagrab' omnämns för första gången i ett dokument utfärdat år 1134 av Esztergoms ärkebiskop Felicián.[12][13] I dokumentet omnämns Zagrebs stift (egentligen 'Zagrabs stift') med sitt latinska namn Zagrabiensem episcopatum. Den moderna kroatiska namnformen Zagreb uppträdde för första gången i skrift på en karta från år 1689 utfärdad av den franske kartografen Nicolas Sanson.[14] Från dess grundande år 1094 användes namnet Zagrab/Zagreb som benämning för stiftet och från 1600-talet i allt större uträckning för bosättningarna som ingick i stiftet. I politisk, juridisk och administrativ mening skapades staden Zagreb år 1850 genom förening av de två bosättningarna Gradec och Kaptol och från år 1852 blev namnet Zagreb den officiella benämningen för staden.

Då stadsnamnets etymologiska ursprung inte är klarlagt finns det olika förklaringsmodeller, hypoteser och legender om dess uppkomst. En folketymologisk förklaring är att namnet härstammar från den lokaldialektala termen "za breg" (bakom kullen). Enligt denna förklaringsmodell skulle kullen åsyfta Savas flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan folketymologisk förklaring till namnet är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (bakom vallgraven) då staden tidigt var befäst.

Legender

Det kroatiska verbet "zagrabiti" (att ösa) ligger till grund för flera liknande legender om hur staden fick sitt namn. En variant beskriver en kroatisk ban som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustration över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn Manda "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend är det så fontänen Manduševac (den dåtida källan enligt legenden) vid Ban Jelačićs torg har fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.

Zagreb på andra språk

Då Zagreb var en provinshuvudstad i Österrike-Ungern var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn Agram. Denna namnform förekommer även i äldre svensk litteratur. I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är Zágráb. Det latinska namnet för staden är Zagrabia medan det italienska är Zagabria.

Smeknamn och slogan

Zagreb har flera smeknamn och slogans som används inte minst i marknadsföringsskäl. Bland de vanligaste hör "Beč u malom" (Wien i det lilla) och "Mali Beč" (Lilla Wien). Dessa och liknade varianter som alla anspelar på Wien används i regel även av utländska turistagenter för att locka turister till staden. I Kroatien och inte minst av lokalinvånarna kallas staden stundom "Beli Zagreb grad" (Vita Zagreb stad på den lokala kajkaviska dialekten) eller "Beli Zagreb" (Vita Zagreb) som anspelar på en svunnen tid då byggnaderna i det lilla och provinsiella Zagreb enligt den lokala byggnadstraditionen var vitkalkade och rena.

Historia

Huvudartikel: Zagrebs historia
Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande marknaden vid Kaptols torg vid Zagrebs katedral.

Zagreb har en lång och rik historia. Arkeologiska fyndigheter visar att området där Zagreb ligger var befolkat mycket tidigt. Redan för 50 000–80 000 år sedan levde det förhistoriska människor på Medvednicas sluttningar.[15] Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet.[16]

Det moderna Zagreb har dock sitt ursprung i de två separata bosättningarna Kaptol och Gradec som under frankisk överhöghet växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av ån Medveščak i slutet av det första århundradet. Sedan den kroatiske kungen Stjepan II år 1089 avlidit trängde ungerska styrkor år 1091 in i Kroatien från nordöst och de båda bosättningarna kom då under ungerskt inflytande. Under det ungerska styret blev Kaptol biskopssäte och centrum för kyrkans makt. Bosättningen fick en övervägande klerikal befolkning medan Gradec till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. År 1242 utfärdade den ungersk-kroatiske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till kunglig fristad. Den nya statusen gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av mongoliska räder. Nästkommande århundraden präglades av konflikter och rivalitet mellan de båda bosättningarna som båda var befästa med höga murar, torn och stadsportar.

I samband med parlamentet i Cetin år 1527 inlemmades Kroatien och Zagreb i det habsburgska riket. Det var under habsburgarnas överhöghet som Zagrebs status som kroaternas ekonomiska, kulturella och politiska centrum befästes. Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska lantadagen och banen och det var här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av den habsburgska provinsen Kroatien. I samband med de muslimska osmanerna framryckning i sydöstra Europa blev Zagreb ett viktigt bålverk i den södra delen av riket. Den drygt 400 år långa alliansen med habsburgarna innebar att staden aldrig intogs av osmanerna. Det i sin tur innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader och konstruktioner som raserades av osmanerna annorstädes.

Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande Akademipalatset.

Under den gryende nationalromantiken på 1800-talet blev Zagreb centrum för den illyriska rörelsen. Under ledning av ban Josip Jelačić förenades Gradec och Kaptol år 1850 i en administrativ enhet.[17] Samma år utsågs Janko Kamauf till den förste borgmästaren av det förenade Zagreb.

Efter Österrike-Ungerns upplösning år 1918 blev Zagreb huvudstad i den kortlivade Slovenernas, kroaternas och serbernas stat som omfattade områden i den upplösta monarkin som haft en övervägande sydslavisk befolkning. Den nyutropade staten vann inte internationellt erkännande och knappt två månader efter sin tillkomst förenades den med Kungariket Serbien och bildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från år 1929 kallat Jugoslavien).

Under andra världskriget ockuperades Jugoslavien av Nazityskland och år 1941 utropades den med Nazityskland allierade Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. Under kriget flygbombades staden av de allierade med stora materiella skador som följd. Efter andra världskriget slut år 1945 införlivades Zagreb åter i Jugoslavien och utvecklades därefter till ett av landets främsta centrum rörande bland annat industri, kultur, utbildning, stora evenemang med mera. Zagreb var befolkningsmässigt Jugoslaviens näst största stad.

I samband med kommunismens sammanbrott i Öst- och Centraleuropa krävde allt fler jugoslaviska delrepubliker demokrati och självständighet. Som ett resultat av folkomröstningen om självständighet år 1991 förklarade sig den kroatiska delrepubliken samma år självständigt och lämnade den sydslaviska federationen. Zagreb blev det självständiga Kroatiens huvudstad.

Geografi och klimat

Satellitbild över Zagreb från år 2006.

Zagreb är beläget 122 meter över havet i norra Kroatien och ligger på den geografiska positionen 45°49′ latitud och 15°59′ longitud.[18] Strax norr om staden dominerar berget Medvednica vars högsta topp Sljeme når en höjd på 1 033 meter över havet.[19][20] I söder och sydöst breder staden ut sig över ett bördigt slättlandskap där floden Sava utgör gränsen mellan den äldre stadsbebyggelsen i norr och höghusområdena i Novi Zagreb (Nya Zagreb) söder om floden.[18] I sydöst förbyts landskapet av åkermark innan naturskyddsområdet Lonjsko polje (Lonjafältet) tar vid.[18] I nordväst domineras landskapsbilden av Žumberak-bergets böljande kullar.[18]

Zagreb ligger i den tempererade zonen. Enligt Köppens klimatklassifikation har Zagreb kustklimat (Cfb)[21] och ligger på gränsen till den klimatklassifikation som betecknas som fuktigt kontinentalt klimat. Klimatet karaktäriseras av fyra distinkta årstider och den genomsnittliga årliga medeltemperaturen uppgår till 11 °C.[21] Vårarna är vanligtvis milda och behagliga men karaktäriseras även av frekventa väderomslag. Vårmånaderna är vanligtvis blåsigare än andra månader. I slutet av maj börjar temperaturerna att stiga vilket brukar åtföljas av enstaka åskväder. Somrarna är varma och kortlivade värmeböljor är inte ovanliga. Under sommarmånaderna överstiger temperaturen 30 °C i genomsnitt 14,6 dagar. Somrarna är nederbördsrika och den genomsnittliga medeltemperaturen uppgår till 22 °C.[22] Statistiskt sett är juni och augusti de två regnigaste månaderna under året medan februari är den mest nederbördsfattigaste månaden.[21] Den tidiga hösten är vanligtvis mild med en gradvis ökning av regndagar samt fallande temperaturer mot slutet av årstiden. Under perioden oktober–januari är det vanligt med morgondimma i de norra stadsdelarna som ligger vid berget Medvednicas sluttningar medan de södra stadsdelarna vid floden Sava inte sällan har dimma som dröjer sig kvar under större delen av dagen. Vintrarna är kalla och det är inte ovanligt med snöfall. På vintern faller det snö i genomsnitt 29 dagar. De första snöfallen kommer vanligtvis i början av november. Januari[21] är den kallaste månaden under året och under månaderna december–februari uppgår den genomsnittliga medeltemperaturen till 1 °C.

Klimattabell som visar normala temperaturer och nederbörd i Zagreb:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 3,1 6,1 11,3 16,4 21,3 24,6 26,7 26,2 22,3 16,2 9,3 4,4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −4 −2,5 0,9 4,9 9,2 12,7 14,2 13,7 10,4 5,8 1,8 −1,9
 Nederbörd 48,6 41,9 51,6 61,5 78,8 99,3 81 90,5 82,7 71,6 84,8 63,8

Politik och administration

Zagreb, i administrativa sammanhang benämnt Zagrebs stad (Grad Zagreb), är en separat administrativ enhet och har samma status som ett län i Kroatien.[8]

Administrativ indelning

Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 stadsdelar (gradske četvrti).[23] 11 av stadsdelarna ligger helt inom centralortens urbana gränser medan 4 stadsdelar (Novi Zagreb–istok, Novi Zagreb–zapad, Peščenica-Žitnjak och Gornja Dubrava) delvis ligger inom centralorten Zagrebs gränser men även omfattar perifera bosättningar och samhällen. 2 av stadsdelarna (Sesvete och Brezovica) som till ytan är de största stadsdelarna består till största del av förorter. Bara mindre områden av dessa stadsdelar ingår i den urbaniserade centralorten Zagreb.[24]

Stadsdelarna är politisk mening indelade i lokalnämnder (mjesni odbori). Dessa styrs och representeras av Stadsdelsrådet (Gradsko vijeće) som består av 11–19 medlemmar beroende på stadsdelens invånarantal.[25]

Stadsdelar



Zagreb

Karta som visar Zagrebs stadsdelar 		Nr. Stadsdel Yta (km²)[26] Invånare (2011)[6] Befolkningstäthet (inv./km²)
1. Donji grad 3,01 37 024 12 300,3
2. Gornji grad-Medveščak 10,19 30 962 3 038,4
3. Trnje 7,36 42 282 5 744,0
4. Maksimir 14,97 48 902 3 266,6
5. Peščenica-Žitnjak 35,29 56 487 1 600,6
6. Novi Zagreb-istok 16,54 59 055 3 570,4
7. Novi Zagreb-zapad 62,63 58 103 927,71
8. Trešnjevka-sjever 5,80 55 425 9 556,0
9. Trešnjevka-jug 9,83 66 674 6 782,7
10. Črnomerec 24,23 38 546 1 590,8
11. Gornja Dubrava 40,26 61 841 1 536,0
12. Donja Dubrava 10,80 36 363 3 366,9
13. Stenjevec 12,18 51 390 4 219,2
14. Podsused-Vrapče 36,16 45 759 1 265,4
15. Podsljeme 59,42 19 165 322,53
16. Sesvete 165,24 70 009 423,6
17. Brezovica 127,32 12 030 94,4
  Totalt 641,23 790 017 1 232,0[27]

Zagreb storstadsområde

Zagreb är huvudort i Zagrebs stadsagglomeration[28] – ett storstadsområde bestående av den kroatiska huvudstaden och mindre orter och kommuner i stadens närhet som ur geografisk, kulturell, ekonomisk och politisk synpunkt graviterar mot Zagreb. Storstadsområdet har en yta på 2 911,3 kvadratmeter och 1 086 528 invånare.[28] Drygt en fjärdedel av landets befolkning bor i Zagrebs storstadsområde vilket gör det till landets viktigaste urbana område.[28] Förutom Zagreb ingår 11 kransstäder och 19 kranskommuner i Zagrebs stadsagglomeration.[28] Dessa är städerna Donja Stubica, Dugo Selo, Jastrebarsko, Oroslavje, Samobor, Sveta Nedelja, Sveti Ivan Zelina, Velika Gorica, Zabok och Zaprešić samt kommunerna Bistra, Brckovljani, Brdovec, Dubravica, Gornja Stubica, Jakovlje, Klinča Sela, Kravarsko, Luka, Marija Bistrica, Marija Gorica, Orle, Pisarovina, Pokupsko, Pušća, Rugvica, Stubičke Toplice, Stupnik och Veliko Trgovišće.[28]

Politisk ledning

Zagrebs stadsfullmäktige

Se även: Lista över Zagrebs borgmästare

Zagrebs stadsfullmäktige (Gradska skupština Grada Zagreba) består av 51[29] medlemmar och är stadens högsta beslutande organ. Medlemmarna av stadsfullmäktige väljs i direkta val[8] och mandatperioden löper över fyra år. Sedan år 2009 väljs även borgmästaren i direkta val. Tidigare utsågs borgmästaren av stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige sammanträder i Gamla stadshuset.

Stadsledningen utgör tillsammans med borgmästaren stadens verkställande makt och består av 11 medlemmar. Dessa utses på förslag av borgmästaren och väljs av stadsfullmäktige genom enkel majoritet. Borgmästaren är stadsledningens chef. Stadsförvaltningen består av 12 stadskontor, 3 stadsbyråer och 3 stadsservicekontor som ansvarar inför borgmästaren och stadsstyrelsen.

Lokalförvaltningen är organiserad i 17[8] stadsdelar som representeras av lokalnämnderna vars medlemmar väljs i direkta val.

Mandatfördelningen i stadsfullmäktige

Gamla stadshuset år 2008 – den historiska byggnaden i Övre staden där Zagrebs stadsfullmäktige sammanträder.
    Politiskt parti Antal ledamöter Graf
2017
   BM 365 7                           
   HDZ 7                           
   SDP 6                           
   EH-NHR 5                           
   HSLS 3                           
   GLAS 2                           
   Sandra Švaljeks oberoende lista 2                           
   HSU 1                           
   HNS 1                           
   HSS 1                           
   NH-PS 1                           
   NS-R 1                           
   NL 1                           
   RF 1                           
   ZG 1                           
   ZN 1                           
   ZL 1                           
   Partilösa/oberoende 9                           
Källa: Zagrebs stadsfullmäktige

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kroatiska nationalbanken vid Kroatiska storheternas torg år 2014.

Zagreb är Kroatiens ekonomiska och finansiella centrum. I staden ligger bland annat Kroatiska nationalbanken och Zagrebbörsen. I Zagreb har de flesta inhemska och utländska företagen sina huvudkontor. De mest utvecklade näringsgrenarna i staden är metall- elektronik-, textil-, kemi-, läkemedels- och livsmedelsindustrin.[30] Här finns även tillverkning och förädling inom trä- och läderindustrin.[30]

Zagrebs strategiska läge i landet och regionen gör att staden betraktas som ett nav i handeln mellan Central- och Östeuropa samt ett viktigt affärscentrum.[30] Den finansiella aktiviteten innebär att ekonomisk statistik för huvudstaden i flera fall uppvisar bättre siffror än för landet i övrigt. I oktober 2017 uppgick den månatliga genomsnittliga nettolönen för en Zagrebinvånare till 6 954[31] HRK. Den genomsnittliga nettolönen för hela landet under samma period uppgick till 6 018 HRK.[31] År 2013 uppgick stadens arbetslöshet till 10,8%, lägre en riksgenomsnittet.[32]

Marknadsplatser

Dolac i stadens historiska stadskärna är Zagrebs främsta och mest centrala marknadsplats med försäljning av bland annat kött, fisk, kryddor och souvenirer. Vid Blommornas torg förekommer främst blomsterförsäljning och vid Brittiska torget förekommer bland annat försäljning av antikviteter.

Varuhus och köpcentrum

Zagreb har ett stort shoppingutbud. Ilica där det första moderna shoppingcentret Kastner & Öhler (idag Nama) öppnade i början av 1900-talet är stadens främsta shoppinggata. Sedan Kroatiens självständighet år 1991 har utbudet av varuhus ökat och flera shoppingcentrum har öppnats både i stadens centrala och perifera delar. Till de främsta hör City Center one, Arena Centar, Avenue Mall och West gate.[33] Till köpcentrum av större betydelse hör även Importanne centar, Ban centar, Branimir centar och Centar Kaptol. Utbudet av lokala och internationella märken är stort och flera internationella affärskedjor finns representerade i staden. I augusti år 2014 öppnade det ditintills första Ikea-varuhuset i Kroatien (och det forna Jugoslavien) i Zagrebs sydöstra utkant.[34]

Turism

Zagreb var länge en transitstad. Riktade satsningar inom turismnäringen har dock lett till att turismbranschen sedan början av 2000-talet utgör en viktig del av den lokala ekonomin. Zagreb är idag ett weekendresmål och året-runt-destination.[35] Det ökande antalet besökare har lett till att flera nya hotell har etablerats i staden. Det legendariska Esplanade Zagreb räknas alltjämt som ett av stadens bästa hotell.[36] År 2017 besökte 1,3 miljoner turister Zagreb.[35] Det var en ökning med 17 procent från föregående år.[35] År 2017 kom de flesta turisterna från USA, Tyskland, Italien och Kina.[35] Evenemanget Advent i Zagreb har i synnerhet placerat staden på turistkartan. "European Best Destinations" utsåg evenemanget till Europas bästa julmarknad åren 2016, 2017 och 2018.[37]

Transporter och kommunikationer

Franjo Tuđman-flygplatsens terminalbyggnad kvällstid år 2017.
Zagrebs centralstation år 2014.
En av Zagrebs karaktärististka blå spårvagnar på Ilica år 2011.
Lučkos trafikknutpunkt – den sydvästra infarten till Zagreb.

Bergbana

Zagrebs bergbana drivs av ZET och förbinder Övre- och Nedre staden. Den är det äldsta allmänna kommunikationsmedlet i Zagreb som fortfarande är i bruk, en turistattraktion och ett viktigt kommunikationsmedel för fotgängare som snabbt vill förflyta sig mellan den Övre- och Nedre staden.[38]

Broar

Zagreb har sju broar för fordonstrafik som går över Sava. Dessa är:

Namn (svenska) Namn (kroatiska) Invigningsår
Savabron Savski most 1938
Jankomirbron Jankomirski most 1958
Frihetsbron Most slobode 1959
Ungdomens bro Most mladosti 1974
Adriatiska bron Jadranski most 1981
Podsusedbron Podsusedski most 1982
Fosterlandsbron Domovinski most 2007

Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller vanligtvis mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

Flygtrafik

Franjo Tuđmans flygplats, även kallad Zagrebs flygplats eller Pleso, är internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Den är Kroatiens och en av regionens mest trafikerade flygplatser.[39] Flygplatsen är belägen drygt 20 kilometer sydöst om staden och är landets viktigaste trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter. Mellan flygplatsen och Zagreb finns goda kommunikationer bestående av busstrafik och taxiservice. Flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan flygplatsen och huvudstaden. Det nationella flygbolaget Croatia Airlines[40] har flygplatsen som flygnav och trafikerar flera inrikes linjer från Zagreb till bland annat Split, Rijeka, Osijek och Dubrovnik. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

Järnvägstrafik

Zagreb är Kroatiens och en av regionens viktigaste järnvägsknutar där Zagrebs centralstation utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern, Bosnien och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med Wien och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas dock järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

Zagreb västra station är stadens näst största järnvägsstation. Stationen betjänar Zagrebs pendeltåg och vissa regionaltåg.

Linbana

Åren 1963–2007 förband Sljeme linbana staden Zagreb med berget Medvednica. År 2019 inleddes arbetena med att återinstallera linbanan med 84 nya kabiner. Den nygamla linbanan förväntas invigas för allmänheten under år 2019.

Spårvägstrafik

Zagreb spårvagnsnät är utbrett och når ut till stora delar av staden, dock ej till förorterna. Stadens spårvagnstrafik spår sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget Zagrebački električni tramvaj ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.

Vägnät

Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder Centraleuropa med Adriatiska kusten och Balkanhalvön. Av ytterst betydelse är Zagrebs ringled som går väster, söder och öster om staden. Motorvägarna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär A2 och A3 mot Slovenien och Österrike. I västlig riktning bär A1 mot den Adriatiska kusten och i nordöstlig riktning bär A4, A12 och A13 mot Ungern. I sydlig riktning bär A11 mot Velika Gorica och industristaden Sisak. Den sydöstra länken av A3 bär mot Serbien som i sin tur har förbindelser till södra Balkan (Bulgarien, Nordmakedonien och Grekland).

Demografi

Zagreb är Kroatiens största stad och hade 790 017 invånare vid folkräkningen år 2011.[6] Av dessa bodde 688 163 invånare i centralorten.[6] Av stadens 790 017 invånare var 420 678 kvinnor och 369 339 män år 2011.[6] Samma år hade Zagrebs storstadsområde, officiellt kallat Zagrebs stadsagglomeration, 1 086 528 invånare vilket motsvarar drygt en fjärdedel av landets befolkning.[28]

Befolkningsutveckling

Zagreb befolkningsutveckling åren 1857–2011
Källa: Kroatiska statistiska centralbyrån

Etniska grupper

Kroaterna utgör en absolut majoritet av befolkningen (93,14 procent) i Zagreb. 54 193 invånare (6,86 procent av den totala befolkningen) tillhörde någon av de nationella minoriteterna år 2011.[41] Stadsdelen Peščenica-Žitnjak är den stadsdel där det bor flest personer med invandrarbakgrund eller tillhörande någon av de nationella minoriteterna (13,01 procent). Totalt bodde 4 871 personer med utländskt medborgarskap (exklusive 135 statslösa och 596 personer med okänt medborgarskap) i Zagreb år 2011.[42]

Zagrebs sex största folkgrupper (2011)
Folkgrupp Antal Procent
Kroater 735 824 93,14 %
Serber 17 526 2,22 %
Bosniaker 8 119 1,03 %
Albaner 4 292 0,54 %
Romer 2 755 0,35 %
Slovener 2 132 0,27 %

Religiösa grupper

År 2011 bekände sig 83,11 procent [43] av Zagrebs befolkning till den Romersk-katolska tron. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en serbisk-ortodox ärkebiskop, en protestantisk biskop, en överrabbin och en muslimsk mufti.

Zagrebs största religionsgrupper (2011)
Religion Antal Procent
Katoliker 656 571 83,11%
Muslimer 18 044 2,28%
Ortodoxa 15 960 2,02%
Protestanter 2 553 0,32%
Judar 327 0,04%

Språk och dialekter

I Zagreb talas officiellt standardkroatiska som grundar sig på štokavisk dialekt med ijekaviskt uttal. Staden är belägen i det kajkaviska dialektområdet och historiskt har kajkaviska lokalt varit den dominerande dialekten. Zagreb var under många århundraden en habsburgsk och sedermera österrikisk och österrikisk-ungersk provinshuvudstad. Staden graviterade mot och tog intryck från i synnerhet Wien och i något mindre utsträckning Budapest. De mångåriga kulturella och sociala förbindelserna med Österrike lämnade avtryck på bland annat konsten, litteraturen och arkitekturen men färgade även den lokala dialekten som har många tyska lånord och uttryck.[44] Många framstående kroater utbildade sig i Wien och Graz och den kroatiska medelklassen och aristokratin i Zagreb var fram till 1900-talet i stor utsträckning tvåspråkig. Den kajkaviska dialekten talades parallellt med tyskan som därtill användes i skolorna, inom teatern och när handel idkades. Den lokala kajkaviska dialekten trycktes gradvis undan då allt fler människor från štokavisk-talande områden i Slavonien, Dalmatien och Bosnien och Hercegovina bosatte sig i Zagreb. Utpräglad kajkavisk dialekt talas idag främst av äldre Zagreb-bor och människor i stadens utkanter. Dialekten har dock lämnat avtryck på den talade standardkroatiskan i den kroatiska huvudstaden som ibland beskrivs som en kajkavisk-štokavisk hybrid.

Kultur och samhälle

Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval)

Utsikt från Gradec mot Kaptol och Zagrebs katedral 2007.

I Zagreb finns flera arkitektoniska stilar representerade. I stadens historiska kärna Övre staden som utgörs av Gradec och Kaptol finns flera för staden tongivande byggnader. I Övre staden finns en koncentration av äldre byggnader som bär stildrag från barocken till dagens dato. Här återfinns även stadens äldsta byggnadskonstruktioner i form av försvarsverk och murar.

Medan Övre staden representerar "det gamla Zagreb" utgör den Nedre staden dess motpol. Den låglänta Nedre staden utformades till stora delar efter den stora jordbävningen år 1880. Kanske mer än någon annan satte arkitekten Hermann Bollé sin prägel på Zagreb, inte bara i Övre staden, utan även i Nedre staden där flera av byggnaderna bär stildrag från klassicismen, secessionen och modernismen. Utöver Bollé är det fler arkitekter som har varit betydelsefulla och lämnat avtryck på den kroatiska huvudstaden, däribland Franjo Klein och Viktor Kovačić.

Stadsdelen Nya Zagreb (Novi Zagreb) uppfördes söder om floden Sava efter andra världskriget. Arkitekturen i de nya bostadsområdena präglas av den rådande tidsandan för perioden då de uppfördes och de är därför till största del utformade i socialistisk stil.

Under 2000-talet lättade Zagrebs stadsfullmäktige på de restriktioner som tidigare gällde för uppförandet av byggnader högre än tio våningar. Den nya ordningen innebar att Zagreb för första gången fick nya höga byggnader som delvis har förändrat stadsbilden.

Historiska byggnader och palats

Vy från Lotrščaktornet. Till vänster Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, till höger Sankt Markus kyrka.

Gator och torg

Ban Jelačićs torg, Zagrebs centrala torg.

Statyer, skulpturer och offentlig konst

Religiösa byggnader

Zagrebs katedral 2008.

Skyskrapor och höghus

Till Zagrebs högre byggnader och tillika landmärken hör Cibonas torn, Eurotower och Zagrebtower.

Parker, grönområden och promenadstråk

Zrinjevac år 2011.

Zagreb är en grön stad med lummiga grönområden.[45][46] I den kroatiska huvudstaden finns omkring 30 parker som tillsammans upptar en yta om drygt 402 000 kvadratmeter.[47] Stadens parker och grönområden anlades och utformades gradvis från 1700-talet och framåt i enlighet med det för tiden rådande europeiska parkanläggningsmodet.[47] Flera av parkerna är kulturmärkta.

Den äldsta, största och kanske mest förnäma grönområdet är den kulturmärkta Maksimirparken i stadsdelen Maksimir.[48] Den öppnade år 1794 för allmänheten och var då en av de mest betydande parkerna i Habsburgska riket. Vid dess invigning låg parken utanför staden men är idag helt omgiven av stadsbebyggelse. Den brukar därför liknas vid och sägas vara Zagrebs motsvarighet till Central Park i New York. Parken anses alltjämt vara en av de vackraste i Europa.[49]

Lenuzzis hästsko, även kallad Gröna hästskon, är en u-formad serie av parker i den centrala stadsdelen Nedre staden. De anlades stegvis under 1800-talet och utgör idag ett landmärke som med sina gröna ytor och utformning ramar in Nedre staden. Av de parker som ingår i Lenuzzis hästsko anses Zrinjevac allmänt vara den mest framträdande. I denna serie av parker ingår även Zagrebs botaniska trädgård.

I Övre staden och den centrala stadsdelen Gornji grad-Medveščak finns flera mindre parker, däribland Grič-parken, Ribnjak-parken och Opatovina-parken. I stadsdelen ligger även Zagrebs centrala kyrkogård (Mirogojkyrkogården) som med sin monumentala komposition av arkader, paviljonger och kupoler sammanvävda med rik vegetation bestående av träddungar och buskage är en sevärdhet.

Bland de mer perifera grönområdena hör rekreationsområdena Bundek och Jarun. Drygt en halvtimmas bilkörning från centrum finns vandringsleder på berget Medvednica. En del av området ingår i Medvednicas naturpark. Zagreb och berget var åren 1963–2007 förbundna med Sljeme linbana. År 2019 inleddes arbetet med att återinstallera linbanan och därmed göra strövområdena än mer tillgängliga för allmänheten.

Kultur och nöjen

I Zagreb finns 19 teatrar, 24 museer och 65 konstgallerier.[50] De främsta av dessa är belägna i Övre- eller Nedre staden.

Insignier och symboler

Kvinna iklädd traditionell folkdräkt från Zagrebområdet. I handen håller hon ett šestine-paraply och som fotbeklädnad bär hon opanken.

I formell mening representeras staden Zagreb av sitt stadsvapen och stadsflagga. Färgen blå som ingår i stadsvapnet och stadsflaggan associeras vanligtvis med staden. Allmänna transportmedel såsom spårvagnar och bussar är vanligtvis blå och det lokala fotbollslaget Dinamo Zagrebs hemmaställ är blått. Šestine-paraplyet och i synnerhet det mönster och färgkombination som finns på paraplyet är en informell symbol som förekommer på souvenirer och dekaler. Tillverkning av licitarhjärtan är en tradition som ursprungligen härstammar från norra Kroatien. I Zagreb används licitarerna som en av stadens informella symboler.

Museer och konsthallar

Konstpaviljongen 2003.

Teatrar

Nationalteatern år 2009.

Nationalteatern i Zagreb är en av sex nationalteatrar Kroatien och tillika den mest förnämsta.

Film

Sedan 1972 arrangeras Animafest Zagreb årligen i Zagreb. Animafest Zagreb är en internationell filmfestival för animerad film. ZagrebDox är en internationell dokumentärfilmsfestival som även den arrangeras årligen i den kroatiska huvudstaden.

Zagreb Film, ett filmbolag internationellt kanske mest känt för TV-serien professor Balthazar, har sitt huvudkontor i Zagreb.

Musik

Zagrebs Filharmoni är en symfoniorkester från Zagreb som räknas till landets främsta i sitt slag. Till Zagrebs främsta musikevenemang hör INmusic festival, Zagrebfestivalen och Zagreb musikbiennal. I Vatroslav Lisinskis konserthus hålls konserter av olika typer.

Nöjesliv

Zagreb har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. På Tkalčić-gatan i stadens historiska stadskärna finns en stor koncentration av restauranger, pubar och kaféer och vid Jarun finns flera av stadens mest besökta nattklubbar.

Idrott och sportutövning

I Zagreb utövas flera sporter. Fotboll är den största publiksporten i staden.

Sportfaciliteter

Till stadens främsta sportfaciliteter hör Arena Zagreb, Dom športova, Dražen Petrović basketcenter och Maksimirstadion. Vid rekreationsområdet Jarun tillåts besökarna utöva olika sporter, däribland vattensporter. Likaledes inbjuder rekreationsområdet Bundek till sportutövning.

Sportevenemang

Till de årligen återkommande sportevenemangen hör bland annat PBZ Zagreb Indoors, Snow Queen Trophy och Zagreb Marathon.

Sportklubbar

Till stadens mer noterbara hemmalag hör NK Dinamo Zagreb, NK Hrvatski Dragovoljac, KHL Medveščak Zagreb, RK Zagreb, KK Cibona, KK Zagreb, KK Cedevita, NK Zagreb, HAVK Mladost med flera.

Tidigare mästerskap

Zagreb har stått värd för flera internationella mästerskap, däribland Europamästerskapet i fotboll 1976 (tillsammans med Belgrad), Sommaruniversiaden 1987, Sprinteuropamästerskapen i kanotsport 1999 och 2012, Sprintvärldsmästerskapen i kanotsport 2005 och Världsmästerskapen i bordtennis 2007.

Utbildning och forskning

National- och universitetsbiblioteket år 2013.

Zagrebs universitet grundades år 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. National- och universitetsbiblioteket är stadens och landets främsta bibliotek.

I Zagreb finns 22 institut, däribland Ruđer Bošković-institutet som arbetar med forskning kring atomfysik. Kroatiens nationalakademi har sitt säte i Zagreb.

Internationella relationer

Zagreb deltar i flera internationella samarbeten, däribland Eurocities, och genom bilaterala avtal har staden flera vänorter i Europa och världen över.[51]

Vänorter

Referenser

  1. ^ [a b] ”Zagreb – the concentration of medical experience and knowledge” (på engelska). Kroatiska turistrådet. https://croatia.hr/sv-SE/experiences/health-and-wellness/Zagreb-concentration-medical-experience-and-knowledge. Läst 6 april 2018. 
  2. ^ [a b] ”Zagreb, Croatia’s capital and largest city” (på engelska). Rail Europe. http://www.raileurope-world.com/city/zagreb. Läst 6 april 2018. 
  3. ^ Lyovin, Emiko. ”21 – The First Foreing Land of Refuge” (på engelska). Valentina: An Odyssey from Pre-Revolutionary Russia Through War-Torn Europe to a Pacific Paradise. Trafford. sid. 161. ISBN 9781466944336. https://books.google.se/books?id=9hwBSpiC3nsC&pg=PA161&lpg=PA161&dq=Zagreb+Little+Vienna&source=bl&ots=vTpPQWVutL&sig=IRsj47ZnNBoMhd_X3bBQzDRuiZQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjF9NHa-aXaAhWKIpoKHX8yC904ChDoAQhCMAQ#v=onepage&q=Zagreb%20Little%20Vienna&f=false. Läst 6 april 2018 
  4. ^ ”Zagreb” (på engelska). Visit Croatia. https://www.visit-croatia.co.uk/croatia-destinations/zagreb. Läst 6 april 2018. 
  5. ^ ”Zagreb Museums” (på engelska). World Guides. http://www.world-guides.com/europe/croatia/city-of-zagreb/zagreb/zagreb_museums.html. Läst 6 april 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g h] ”POPULATION BY AGE AND SEX, BY SETTLEMENTS, 2011 CENSUS” (på engelska). Kroatiska statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190314101422/https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup21.html. Läst 3 april 2018. 
  7. ^ ”Zagreb”. NE.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zagreb. Läst 3 april 2018. 
  8. ^ [a b c d e f] ”Zagreb in brief” (på engelska). Zagreb.hr. Zagrebs stad. https://www.zagreb.hr/en/zagreb-in-brief/1125. Läst 12 februari 2019. 
  9. ^ ”Zagreb – city with a million hearts” (på engelska). Info Zagreb. Zagrebs turistråd. http://www.infozagreb.hr/about-zagreb/basic-facts. Läst 3 april 2018. 
  10. ^ Cybriwsky, Roman Adrian. ”Capital Cities A–Z” (på engelska). Capital Cities around the World: An Encyclopedia of Geography, History, and Culture. Santa Barbara, USA: ABC-Clio. sid. 347. ISBN 9781610692472. https://books.google.se/books?id=qb6NAQAAQBAJ&pg=PA347&lpg=PA347&dq=zagreb+geography&source=bl&ots=2gevnStd_J&sig=k7GiSZjDynevdOygZewvOlpS4GM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjEqPCqzZ7aAhUGb5oKHYGYCos4ChDoAQgmMAA#v=onepage&q=zagreb%20geography&f=false. Läst 3 april 2018 
  11. ^ ”University of Zagreb 1699–2005” (på engelska). Zagrebs universitet. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190801103414/http://www.unizg.hr/homepage/about-university/history/. Läst 3 april 2018. 
  12. ^ ”Felicijanova povelja” (på kroatiska). Enciklopedija.hr. Miroslav Krležas lexikografiska institut. http://www.enciklopedija.hr/natuknica.aspx?ID=19177. Läst 7 april 2018. 
  13. ^ ”Prvi spomen Zagreba u povijesti” (på kroatiska). Zagrebs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 24 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180324135332/http://www.mgz.hr/hr/postav/prvi_spomen. Läst 7 april 2018. 
  14. ^ Boulanger, Jean-Claude. ”Anthroponyms underived to settlement names: a place name type in East Central Europe” (på engelska och franska). Proceedings of the XVI International Congress of Onomastic Sciences. Gyula Déscy. Québec: Presses Université Laval. sid. 202. ISBN 978-2-7637-7213-4. https://books.google.com/books?id=MLChUpf_66EC&pg=PA202. Läst 9 februari 2019 
  15. ^ Gračanin, Hrvoje (2012). ”Zagrebačko područje do osnutka Biskupije” (på kroatiska) ( PDF). Povijest grada Zagreba. Knjiga 1. Od prethistorije do 1918. Novi Liber. sid. 1–32. http://bib.irb.hr/datoteka/616758.Zagrebacko_podrucje_do_osnutka_Biskupije.pdf. Läst 22 mars 2015. 
  16. ^ Andautonia.com Arkiverad 7 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Zagreb Tourist Info
  18. ^ [a b c d] Letcher, Piers; Parkes, Sarah (1 april 2007) (på engelska). Zagreb. Bradt Travel Guides. sid. 26. ISBN 9781841621890. https://books.google.se/books?id=A2FreTyeK08C&pg=PA26&lpg=PA26&dq=geography+of+zagreb&source=bl&ots=fxAFpUF4v-&sig=Fla1Nbgj0QogohDX-QzjljE2ofM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiXzpvN0Z7aAhWxyKYKHWsCDQs4ChDoAQgtMAE#v=onepage&q=geography%20of%20zagreb&f=false. Läst 3 april 2018 
  19. ^ ”URBANISTIČKI PLAN UREĐENJA DRŽAVNOG ZNAČAJA "SKIJAŠKI KOMPLEKS", MEDVEDNICA” (på kroatiska) ( PDF). Kroatiska bygg- och planeringsdepartementet. oktober 2017. sid. 6. http://www.mgipu.hr/doc/Prostorno/PP_DZ/UPUSK/2017-02/KPP_Obrazlozenje.pdf. Läst 3 april 2018. [död länk]
  20. ^ ”Sljeme – vrh” (på kroatiska). Hps.hr. Kroatiska bergbestigarassociationen. http://www.hps.hr/info/hrvatski-vrhovi/sljeme-vrh. Läst 3 april 2018. 
  21. ^ [a b c d] ”Zagreb”. Climate-Data.org. Climate Data. https://sv.climate-data.org/location/6179. Läst 4 april 2018. 
  22. ^ ”Zagreb–Maksimir” (på kroatiska) ( PDF). Kroatiens statliga hydrometeorologiska institut. http://klima.hr/k1/k1_2/zagreb_maksimir.pdf. Läst 4 april 2018. 
  23. ^ DZS - Kroatiska statistiska centralbyrån Arkiverad 13 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
  24. ^ Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  25. ^ Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  26. ^ Zagreb.hr - Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  27. ^ Genomsnittlig befolkningstäthet år 2011.
  28. ^ [a b c d e f] ”ZAGREB URBAN AGGLOMERATION DEVELOPMENT STRATEGY FOR THE PERIOD UP TO 2020” (på engelska) ( PDF). Zagreb.hr. Zagrebs stad. April 2018. https://www.zagreb.hr/UserDocsImages/gu%20za%20strategijsko%20planiranje/SRUAZ%202020%20_layout_ENG_digital.pdf. Läst 9 februari 2019. 
  29. ^ Zagrebs stadsfullmäktige officiella webbplats (kroatiska)
  30. ^ [a b c] ”Zagreb Economy” (på engelska). Zagreb.com. https://www.zagreb.com/v/economy. Läst 7 april 2018. 
  31. ^ [a b] ”PROSJEČNA NETO PLAĆA U ZAGREBU PORASLA NA 6.954 KN: Evo u kojim sektorima se zarađuje više od 10.000 kn, a u kojim je plaća 44 posto manja od prosjeka” (på kroatiska). Jutarnji list. Arkiverad från originalet den 22 november 2017. https://web.archive.org/web/20171122181612/http://www.jutarnji.hr/vijesti/hrvatska/prosjecna-neto-placa-u-zagrebu-porasla-na-6954-kn-evo-u-kojim-sektorima-se-zaraduje-vise-od-10000-kn-a-u-kojim-je-placa-44-posto-manja-od-prosjeka/6765510/. Läst 7 april 2018. 
  32. ^ i nezaposlenost 2013.docx/ Zagreb.hr[död länk] (kroatiska)
  33. ^ Hotel Dubrovnik Arkiverad 9 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  34. ^ ”First Croatian IKEA opens its doors” (på engelska). Retaildetail.eu. RetailDetail. https://www.retaildetail.eu/en/news/wonen/first-croatian-ikea-opens-its-doors. Läst 2 februari 2019. [död länk]
  35. ^ [a b c d] ”Quarter of a Million Tourists Visit Zagreb so Far in 2018” (på engelska). Croatia Week. 2018. https://www.croatiaweek.com/quarter-of-a-million-tourists-visit-zagreb-so-far-in-2018. Läst 2 februari 2019. 
  36. ^ ”More Awards for Zagreb's Most Luxurious Hotel” (på engelska). Total Croatia News. Arkiverad från originalet den 1 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170701014131/http://www.total-croatia-news.com/travel/19446-more-awards-for-zagreb-s-most-luxurious-hotel. Läst 4 februari 2019. 
  37. ^ ”10 BEST CHRISTMAS MARKETS IN EUROPE” (på engelska). Independent.co.uk. Independent. https://www.independent.co.uk/travel/europe/best-christmas-markets-eu-prague-vienna-colmar-france-german-mulled-wine-gingerbread-a8618561.html. Läst 2 februari 2019. 
  38. ^ ”Zagreb Airport” (på engelska). Infozagreb.hr. Zagrebs turistförening. Arkiverad från originalet den 18 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190118160448/http://www.infozagreb.hr/travel-plan/traveling-in-town/public-transport-and-parking/funicular-54a11ce616073%26lang%3Den. Läst 4 februari 2019. 
  39. ^ ”MZLZ – Concessionaire and Operator of Airport Franjo Tuđman” (på engelska) ( PDF). Zagreb-airport.hr. MZLZ. http://www.zagreb-airport.hr/UserDocsImages/dokumenti/company_profile_v11.pdf. Läst 4 februari 2019. [död länk]
  40. ^ ”Zagreb Airport” (på engelska). Centreforaviation.com. CAPA – Centre for Aviation. https://centreforaviation.com/data/profiles/airports/zagreb-airport-zag. Läst 4 februari 2019. 
  41. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån Arkiverad 15 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  42. ^ ”POPULATION BY CITIZENSHIP, 2011 CENSUS” (på engelska). Dzs.hr. Kroatiska statistiska centralbyrån. https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_06/E01_01_06_zup21.html. Läst 9 februari 2019. 
  43. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån Arkiverad 28 april 2020 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  44. ^ ”Govor hrvatskih regija: Zagreb i okolica” (på kroatiska). Srednja.hr. https://srednja.hr/jeste-li-znali/govor-hrvatskih-regija-zagreb-i-okolica. Läst 10 februari 2019. 
  45. ^ ”See what Zagreb has to offer” (på engelska). Inlandia.com. https://www.inlandia.com/special-offers/top-five-country-recommendations/croatia/zagreb-capital-city-croatia.html. Läst 10 februari 2019. 
  46. ^ ”Green Zagreb: the look and outlook of the city” (på engelska). Inyourpocket.com. In Your Pocket. https://www.inyourpocket.com/zagreb/green-zagreb-the-look-and-outlook-of-the-city_74778f. Läst 10 februari 2019. [död länk]
  47. ^ [a b] ”Lenucijeva potkova” (på kroatiska). Geografija.hr. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305134911/http://www.geografija.hr/hrvatska/lenucijeva-potkova/. Läst 7 februari 2019. 
  48. ^ ”Maksimir Park” (på engelska). Infozagreb.hr. Zagrebs turistförening. http://www.infozagreb.hr/explore-zagreb/attractions/parks/maksimir-park. Läst 7 februari 2019. 
  49. ^ ”Maksimir Park – One of the most beautiful urban parks in Europe” (på engelska). Europeanbestdestinations.com. https://www.europeanbestdestinations.com/croatia-travel-guide/maksimir-park. Läst 7 februari 2019. 
  50. ^ Zagrebs turistförening (engelska)
  51. ^ Zagreb.hr Arkiverad 7 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. - Zagrebs officiella webbplats (engelska)
  52. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ZG Portal (kroatiska)
  53. ^ Kyotos officiella webbplats (engelska)
  54. ^ Anmp.pt Arkiverad 1 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (portugisiska)
  55. ^ Cm-lisboa.pt Arkiverad 31 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. (portugisiska)
  56. ^ Budapest.hu Arkiverad 9 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. - Staden Budapests officiella webbplats (ungerska)
  57. ^ Sarajevo.ba Arkiverad 12 april 2009 hämtat från the Wayback Machine. - Staden Sarajevos officiella webbplats (engelska)
  58. ^ Ljulbljana.si - Staden Ljubljanas officiella webbplats (slovenska)

Externa länkar

Kroatiens län
Se även: Kroatiens administrativa indelning Kategori Kategori Commons Commons
Huvudstäder i Europa
EU
Amsterdam · Aten · Berlin · Bratislava · Bryssel · Budapest · Bukarest · Dublin · Helsingfors · Köpenhamn · Lissabon · Ljubljana · London · Luxemburg · Madrid · Nicosia¹ · Paris · Prag · Riga · Rom · Sofia · Stockholm · Tallinn · Valletta · Vilnius · Warszawa · Wien · Zagreb
Övriga
¹ Räknas ibland till Asien.
Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Zagreb