Hej, med anledning av den diskussion som först om Försvarsmakten här. Så skulle jag vilja bjuda in till en diskussion, där vi kan sätta riktlinjer för och hur artiklar ska namnges på Wikipedia. Syftet med denna diskussion ser jag även som ett sätt att få fram ett avslut på den här diskussionen. Som en "spinn of" skulle jag vilja inleda diskussionen genom att citera ℇsquilos inlägg från den 12 november 2015 kl. 08.56.

Det beror på hur hårt vi ska hålla oss till WP:POMMF (som jag själv tycker ganska illa om) eller om vi ska hålla oss mer till de officiella namnen. Även om många artiklar om utländska vapengrenar ännu inte är skrivna så finns det prejudikat i {{Landsdata}} för respektive land. Exempelvis står det i {{Landsdata Uruguay}} att flottan heter Armada Nacional och inte Uruguays flotta. I {{Landsdata Frankrike}} däremot så heter flygvapnet Franska flygvapnet och inte Armée de l'air. Om vi kommer överens om en standard så är det i Landsdata-mallarna vi får börja att praktisera den.

Min utgångspunkt inför den här diskussionen ligger i linje med den som ℇsquilo är inne på. //Joshua (diskussion) 1 januari 2016 kl. 16.22 (CET)[svara]

Även jag håller med enligt ovan. Jag har alltid haft svårt för svenska översättningar av utländska förbandsnamn och liknande. En omdirigering skulle ju i alla fall lösa problemet med vad man nu vill söka på. Riggwelter (diskussion) 1 januari 2016 kl. 16.31 (CET)[svara]

Jag är själv kluven i frågan, men jag lutar nog åt att översatta namn är att föredra. Enheter som 588:e nattbombregementet blir väldigt otympliga annars. Jag funderade länge på vad artikeln om Brasilianska expeditionsstyrkan skulle heta innan till slut jag fastnade för svenska. Men så finns det ju namn som Royal Air Force, Royal Navy och Luftwaffe som är relativt väletablerade på svenska också. /ℇsquilo 2 januari 2016 kl. 21.12 (CET)[svara]

Vi hade en liknande diskussion för ganska många år sedan på den här sidan, och kom fram till (?) att behålla originalet om det handlar om ett språk som man kan förvänta sig att en genomsnittlig svenskspråkig ändå kan tolka. Vi översätter alltså oftast inte engelska, tyska, latinska språk (det får heta 1er régiment étranger de cavalerie) men däremot översätter vi namn på förband från t.ex. Ungern eller Kina. Som en tumregel, alltså. Så det får heta Afrikakorps och Röda armén, även om det är lite inkonsekvent. Ngt åt det hållet, i alla fall. Marfuas (diskussion) 2 januari 2016 kl. 22.21 (CET)[svara]

Artikelnamn skall inte vara hemmasnickrade översättningar utan källa. Det kan finnas enstaka undantag av nöden tvungna, men då skall det noggrant anges i inledningen att det inte finns någon officiell svensk översättning. /Ascilto (diskussion) 2 januari 2016 kl. 23.01 (CET)[svara]

För något år sedan när jag skapade Sigonella flygbas, hamnade jag i samma sits som ℇsquilo ovan skriver om. Då hade jag ingen vetskap om den diskussion som Marfuas hänvisar till. Men tyckte nog att namnet "Sigonella flygbas" passade bättre jämfört mot "Naval Air Station Sigonella", och då jag visste att artikeln skulle hamnade lite i rampljuset, så valde jag att översätta namnet till svenska. Just pga att inte behöva hamna i en namndiskussion, men även pga osäkerthet. Så hade helst gärna döpt artikeln till just Naval Air Station Sigonella. Men sen som ℇsquilo är inne på, så blir ju ett språk som inte använder sig av latinska bokstäver snåriga att namnge, t.ex "588-й ночной легкобомбардировочный авиационный полк"!

Som jag tolkar ovan inlägg så skulle vi kunna skriva in gällande riktlinjerna för Wikipedia:Artikelnamn#Militär att namn anges som t.ex Royal Air Force, Royal Navy och Luftwaffe. Men att vi översätter namn på förband där det saknas ett officiellt namn skrivet efter latinska alfabetet, vilka kan vara t.ex. Kina, Ryssland eller Thailand. //Joshua (diskussion) 3 januari 2016 kl. 17.27 (CET)[svara]

@Joshua06: Här finns det en diskussion om den subtila skillnaden mellan Sigonella flygbas och Sigonellas flygbas. Bara som ett inspel, alltså. Marfuas (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.48 (CET)[svara]

@Marfuas: , tack så mycket. Dock så var det inte själva skillnaden mellan Sigonella flygbas och Sigonellas flygbas som jag syftade på, utan om jag skulle använda mig av ett svenskt namn eller engelskt namn till artikeln. Men tack ändå för länken, kan vara användbar till andra artiklar. //Joshua (diskussion) 5 januari 2016 kl. 21.17 (CET)[svara]

När det gäller hundraser utan svensk översättning och som i original skrivs med det kyrilliska alfabetet, så har jag helt enkelt transkriberat namnen enligt svenska transkriberingsnormer, t.ex. vostotjnoevropejskaja ovtjarka och inom parentes angett att det betyder östeuropeisk herdehund. När det gäller kunming langgou (kunmingvarghund) så fick jag hjälp av Användare:Bothnia att transkribera från kinesiska för att undvika användandet av den engelska översättningen. Vad jag förstår finns det inga hinder att göra likadant med militära enheter. Att använda engelska översättningar kan inte vara något alternativ. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2016 kl. 18.37 (CET)[svara]

På Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv_2008#Namgivning_av_militära_enheter finns ytterligare en gammal diskussion i frågan (även den från 2008). Jag har för min del samma uppfattning som då, nämligen att jag helst ser att man primärt använder svenska benämningar, åtminstone under vissa förutsättningar:

* när vedertagna sådana redan finns; t ex Amerikanska marinkåren/USA:s marinkår, främlingslegionen, preussiska dödskallehusarerna etc

* när förbandsnamen utgörs av lätt översatta rena teknisk-numeriska benämningar; t ex så att (fiktiva exempel) "6th US Infantery Corps" blir "Sjätte amerikanska infanterikåren", 1st British Cavallry Regiment" blir "Första brittiska kavalleriregementet" och (autentisk exempel från frågan ovan) "Armegrupp Süd" blir "Armegrupp Syd (Tyskland)" etc; i dessa fall finns det näppeligen något pedagogiskt egenvärde i att behålla ursprungsnamnen, utan resulatet blir bara en svengelsk/svermansk sillsallat.

Undantaget är om den utländska benämningen i sig är så väl känd och etablerad på svenska att den i sig är att betrakta som POMMF. /FredrikT (diskussion) 3 januari 2016 kl. 18.47 (CET)[svara]

Principen att det skall finnas källor till översättningar måste även gälla militära enheter. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2016 kl. 19.48 (CET)[svara]

Jag ställer mig bakom FredrikT:s argumentation. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2016 kl. 19.53 (CET)[svara]

En rak översättning av enkla ord som "regiment" o dyl borde knappast behöva källbeläggas (vi skulle knappast begära källa på att man kan kalla en engelsk "X Cathedral" för "Katedralen i X" eller ett tyskt "Y:er Rathaus" för "Y:s rådhus"). /FredrikT (diskussion) 3 januari 2016 kl. 20.31 (CET)[svara]

Det är skillnad på benämningar och egennamn. Benämningar har i regel etablerade översättningar (dock inte alltid), medan egennamn har det ibland. Jag uppfattar att den här diskussionen rör egennamn som Röda armén och Främlingslegionen. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.00 (CET)[svara]

Helt korrekt Ascilto. Den berör främst egennamn som Röda armén eller Luftwaffe. Det vill säga ska vi översätta Luftwaffe till Tysklands flygvapen, RAF till Storbritanniens flygvapen eller RTAF Thailands flygvapen. Eller anser gemenskapen att man kan använda sig av de ursprungliga namnen till en artikel, t.ex Royal Air Force? //Joshua (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.33 (CET)[svara]

Luftwaffe och Royal Air Force håller jag också helt med om att det är onödigt att översätta. De faller under det jag ovan åsyftade med utländsk benämning som är "så väl känd och etablerad på svenska att den i sig är att betrakta som POMMF". Mitt resonemang handlade mera om begrepp av typen "första luftburna regementet" eller "Turkmenistans flygvapen". /FredrikT (diskussion) 3 januari 2016 kl. 22.42 (CET)[svara]

Enligt FredrikT:s resonemang så borde de militära enheter som har namn på formen nummer-truppslag-förband (vilket torde vara en överväldigande majoritet) gå att översätta till svenska rakt av. Idag har dock de flesta förband oöversatta namn som 101st Airborne Division, British Eighth Army och VIII. Armeekorps. Borde vi sätta igång ett översättningsprojekt av dessa? /ℇsquilo 4 januari 2016 kl. 14.10 (CET)[svara]

Nej, det borde vi nog inte. Inte minst för att en "armé" och "division" och "brigad" och what not är lite olika beroende på land. En tysk armé från andra världskriget är inte samma sak som en sovjetisk armé från samma krig. Jag tycker att nuvarande praxis fungerar toppenbra! Marfuas (diskussion) 4 januari 2016 kl. 14.58 (CET)[svara]

Fast den typen av betydelseskillnader/-förskjutningar kan ju även förekomma inom ett och samma lands/språkområdes historia över tid, så det tycker jag inte är ett vidare tungt argument mot att på svenskspråkiga Wikipedai i största möjliga utsträckning använda svenska beteckningar (om de inte direkt strider mot POMMF). /FredrikT (diskussion) 5 januari 2016 kl. 14.48 (CET)[svara]

Kanske inte ett blytungt argument, medges. Men i alla fall ... Hursomhelst lutar jag nog mer åt att t.ex. 2e bataillon de chasseurs à pied är att betrakta som ett egennamn. Det känns lite krystat och påhittat att skriva "Andra franska jägarbataljonen till fots", eller vad det nu skulle bli. Plus att vi har kört med den här praxisen i flera år, utan att någon har dött av det. Vinsten av att ändra alltihop är inte jättestor. Marfuas (diskussion) 5 januari 2016 kl. 17.24 (CET)[svara]

Jo, vinsten är enorm. Det svenska artikelnamnet ger även icke språkkunniga en omedelbar förståelse av vad artikeln handlar om. Dessutom är det betydligt smidigare att i själva artikeln hålla sig till svenska språket. Det franska originalet behöver då bara anges inom parentes i ingressen. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2016 kl. 19.30 (CET)[svara]

Jag tycker inte att vi ska skriva för barn, en bildad allmänhet är vår målgrupp :-) Marfuas (diskussion) 5 januari 2016 kl. 20.14 (CET)[svara]

Får nog säga att jag instämmer i Marfuas resonemang. Egenpåhittade namn på militära enheter har jag svårt för. En artikel över "2e bataillon de chasseurs à pied" skulle ju med stor sannolikhet vara lika försåtlig under det namnet. Så länge författaren är tydlig i ingressen. Sen går det ju alltid att vända på det, dvs att lägga ett svenskt namn i parentes i ingressen. Inte för att vara dryg eller elak, men "icke språkkunniga" läser väl inte? Men får tolka inlägget ovan som någon form av liknelse till "Simple English Wikipedia"? //Joshua (diskussion) 5 januari 2016 kl. 21.14 (CET)[svara]

(avindenterar) Med tanke på att endast engelska är obligatoriskt som främmande språk i svenska skolor skulle jag säga att det är väldigt övermaga att anse att alla skall kunna läsa sådana namn. "Batallion" är genomskinligt (men skulle kunna vara en falsk vän), "pied" är det knappast och "chausseurs" är det inte alls.

andejons (diskussion) 5 januari 2016 kl. 23.00 (CET)[svara]

Instämmer rent praktiskt med Andejons. Den springande principiella punkten är väl dock huruvida förbandsbeteckningar är att se som egennamn eller mer som beskrivningar. Jag lutar åt det senare. /FredrikT (diskussion) 5 januari 2016 kl. 23.59 (CET)[svara]

Även jag lutar åt det senare. Egennamn är snarare sådant som Old Ironsides (för 1st Armored Division) eller Spetznas. Jag tror nog att det lämpligtaste sättet att uppnå enhetlig namngivning är att hålla oss till svenska. Dessutom är det här trots allt svenskspråkiga Wikipedia. Jag inser dock att det kan uppstå problem med truppslag som inte har något svenskt namn (t.ex. Desantnje). /ℇsquilo 6 januari 2016 kl. 10.38 (CET)[svara]

Även om det är svenskspråkiga Wikipedia så är Wikipedia ingen plats för att lansera nya begrepp som man hittat på själv (egen forskning). Det måste finnas källor till översättningar. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 10.45 (CET)[svara]

Under förutsättning att det finns ett motsvarande begrepp på svenska tycker jag att översättningar är oproblematiska. Vi har massor av översatta artiklar på svwp. Att kräva källor på alla ord i alla översatta artiklar är orimligt. Ett exempel är Projekt 1134B Berkut-B som på ryska klassas som Большие противолодочные корабли (stort ubåtsjaktfartyg) men som i västvärlden kallas för kryssare eftersom det är vad motsvarande västerländska fartyg kallas. Kryssare är alltså "motsvarande begrepp" på svenska. /ℇsquilo 6 januari 2016 kl. 10.50 (CET)[svara]

Jag delar helt Esquilos uppfattning här. Det som kan behöva källa är alltså begreppen (om det inte handlar om ord som kan hittas i valfritt relevant lexikon). Att kräva källa till att någon redan skrivit på svenska om t.ex ett visst utländskt historiskt förband, och dessutom på ett sådant sätt att det duger som källa, är orimligt. Standardiserade benämningar återgivna på en mängd skilda främmande språk, gör det omöjligt att orientera sig i exempelvis kategorier eller listor. Då hjälper det nämligen föga att det finns en svensk förklaring i respektive artikel. Översättning innebär alltid en viss informationsförlust eller förvrängning. Är man inte beredd att acceptera det, måste man skaffa sig tillräckliga kunskaper för att läsa på originalspråket. Det står var och en fritt, och sådana texter kan kan ofta hittas via noter eller iw, men detta projekt har som syfte att ge sammanfattande, encyklopedisk, information på svenska. Taxelson (diskussion) 6 januari 2016 kl. 11.38 (CET)[svara]

Nu har diskussionen igen pendlat tillbaka till att handla om benämningar och begrepp och inte om egennamn, som var den ursprungliga frågeställningen. /Ascilto (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.16 (CET)[svara]

Ja, men det finns uppenbarligen olika uppfattningar om vad som är egennamn. Jag ställer mig helt bakom Taxelsons utförliga principiella argumentation liksom ℇsquilos resonemang. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2016 kl. 13.34 (CET)[svara]

Jag för min del lutar mer mot att i större del se dem som egennamn. Det handlar i det flesta fallen inte om namn på enskilda bataljoner eller regementen, de är sällan relevanta, utan det handlar till största del om högre förband som kan sakna svensk motsvarighet eller helt enkelt blir rätt missvisande i översättning. Exempel: 51st (Highland) Infantry Division, Long Range Desert Group, Home Fleet, 2e Division Légère Mécanique, Einsatzkommando Finnland, Feldeisenbahndirektion 2, Panzergruppe Afrika, Panzer-Lehr-Division, 14. Waffen-Grenadier-Division der SS (galizische Nr. 1), RAF Bomber Command, Eighth Air Force och så vidare.Magnus242 (diskussion) 6 januari 2016 kl. 15.23 (CET)[svara]

Jag tycker inte att det är egennamn, i alla fall inte de flesta av dem. LRDG och Home Fleet är i alla fall egennamn, men Einsatzkommando, Panzergruppe och Bomber Command borde inte vara några problem att översätta till svenska. /ℇsquilo 6 januari 2016 kl. 18.55 (CET)[svara]

För info så har NE blandad konfekt, "6:e armén" och "Einsatzgruppe". Vad som är ett egennamn och inte är svårt i många fall. Man kan ju testa sin språkintuition genom att känna efter om det "borde" vara stor bokstav eller inte på t.ex. Home Fleet, som då skulle bli hemflottan i svensk översättning. Om ens språkkänsla säger att det ska vara stor bokstav betyder det att samma språkkänsla säger att det är ett egennamn. Hur känns det med t.ex. pansargrupp Guderian? Marfuas (diskussion) 6 januari 2016 kl. 21.01 (CET)[svara]

Det är det naturliga på svenska. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2016 kl. 22.51 (CET)[svara]

Nu har jag gjort en genomgång av sidan. Det har resulterat i:

• förtydligande illustrationer
• putsning av meningsbyggnad och formuleringar
• infogande av information om universitet och liknande. De verkar idag följa huvudregeln, vilket i praktiken ger en mängd olika namnkombinationer. På wp:Wikipediafrågor finns nu en diskussion omkring detta något rekommendationslösa tillstånd.
• omstuvning av ämnena. Jag tror den ordning som oftast syns i artiklar om länder och liknande är lättare att hitta i.
• tydligare rubriksystem. I samband med omstuvningen indelade jag innehållet mer konsekvent i tre olika nivåer, vilket gör de långa och svåröverskådliga Nivå 2-listorna kortare.

Hojta gärna om något blev fel, behöver göras om eller förklaras ytterligare. Annars tror jag att den här nya versionen är lite aptitligare för såväl nybörjare som veteraner. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 22.10 (CEST)[svara]

Såg på Svenska mästerskapet i futsal's "säsongsartiklar" och Svenska Futsalligan 2014/2015 att de flesta föreningar skrivs ut med det "fullständiga" namnet. Hur kommer sig detta egentligen? T.ex skrivs det Gothia Futsal Förening och Norrköping Futsal Klubb, själv hade jag nog föredragit att det skrivits Gothia FF respektive Norrköping FK istället. Är det fel att skriva det så? Eller kan det blir förvirring att det skulle röra sig om fotbollsföreningar istället? Futsal i Sverige har ju ganska precis "bara börjat", men med tanke på att allt fler fotbollsklubbar väljer att skaffa sig ett futsal-lag i föreningen så är futsal definitivt på uppgång vilket förr eller senare lär orsaka problem, så kan vara bra att redan nu komma fram till ett vettigt sätt hur vi ska göra. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 23 april 2017 kl. 21.34 (CEST)[svara]

Håller med dig, tycker att vi borde skriva Gothia FF respektive Norrköping FK. Såg dessutom att IFK Göteborg har ett futsal lag, även där skrevs hela namnet (IFK Göteborg Futsal). Det borde istället behandlas som t.ex AIK Fotboll, som enbart skrivs AIK. Någon förvirring tror jag inte skulle skapas, man får bara göra det tydligt i artiklarnas ingresser att det är futsalklubbar. Vänligen, Hastrian (diskussion) 23 april 2017 kl. 22.00 (CEST)[svara]

Jag antar du menar att man ska skriva [[IFK Göteborg Futsal|IFK Göteborg]] åtminstone i futsal-artiklar? det görs som du nämner med AIK Fotboll i fotbollsartiklar. IFK Göteborg Futsal hette dock tidigare Göteborg Futsal Club (okej att "förkorta" till Göteborg FC?), som jag förstod det, valde att att bli IFK Göteborgs Futsallag. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 23 april 2017 kl. 22.16 (CEST)[svara]

Ja precis så jag menar. Missade dock att klubben inte gick med i IFK Göteborgs förening förrens serien var slut och således står det rätt namn. Bör dock förkortas till Göteborg FC. Men enligt min åsikt tycker jag att vi förkortar så långt det går, likt det vi gör inom fotbollen. --Hastrian (diskussion) 23 april 2017 kl. 22.35 (CEST)[svara]

Frågan är om Schindler's List är ett bra exempel. Fullt översatt skulle den hetat Schindlers lista, men frågan är om inte också den oöversatta titeln i själva verket är en översättning till Schindlers list. Så torde i vart fall många ur publiken ha läst filmens titel och den tolkningen stämmer med en melodramatisk tolkning av filmens handling. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2018 kl. 17.23 (CET)[svara]

I så fall borde titeln ha varit "Schindlers list", inte "Schindler's list". Men jag håller med om att det troligen går att hitta ett bättre exempel.

andejons (diskussion) 8 januari 2018 kl. 18.42 (CET)[svara]

Jag ämnar skapa en sida för den svenska gruppen Tribulation som grundades 2004, se enwp. Namnet är på svwp upptaget av gruppen Tribulation som tydligen var verksamma 1987 – 1994. Hur bör jag lämpligen namnge det nyare Tribulation? Båda banden uppges spela inom olika subgenrer till metal och närliggande genrer. Tribulation (2005-) eller Tribulation (musikgrupp 2005-) funderar jag på. Finns någon lämplig praxis att luta sig mot? (Jag vet att en sen kan göra en grensida osv.) BiblioteKarin (diskussion) 16 mars 2018 kl. 17.29 (CET)[svara]

Skulle en möjlig lösning månne vara att ha båda grupperna i en artikel såsom vi gjort i t ex artikeln om flera olika stråkensembler med namnet Stockholmskvartetten samt två skivmärken med namnet Globe? /FredrikT (diskussion) 17 mars 2018 kl. 11.02 (CET)[svara]

Kanske en lösning... Hur gör en i så fall lämpligen med länkning till andra språkversioner? Det nyare Tribulation har artiklar på sex olika språkversioner, däribland engelska. Nu tänker jag att ursprungsort kanske kunde särskilja (om vi har två artiklar), dvs Tribulation (Arvikagrupp) eller Tribulation (musikgrupp, Arvika)? BiblioteKarin (diskussion) 17 mars 2018 kl. 11.36 (CET)[svara]

Tycker inte det är en lösning att ha flera artiklar som rubriker på samma sida. Det blir problem med t.ex. språklänkar, wikidata och kategorisering. Så länge det finns en grensida som leder läsare rätt är det inte jätteviktigt vilka särskiljningar som används. Årtal eller ort borde fungera som särskiljning om det inte finns några tydligare skillnader. Jag skulle börja med någon av dem. Om det senare visar sig att något annat särskiljningssätt är bättre går det att flytta artiklarna. 90.227.175.244 17 mars 2018 kl. 12.05 (CET)[svara]

Från WP:BOÅ:

• Flytta tillbaka ICarly (disk • historik • logg) till Icarly i enlighet med svenska skrivregler, jmf. med ”Ipad”. 94.234.170.142 8 april 2018 kl. 19.54 (CEST)[svara]

  Ej utfört "ICarly" står för engelskans I, Carly", där "Carly" är ett egennamn. / Ternarius_D 8 april 2018 kl. 21.50 (CEST)[svara]

Omprövning, tack. Den förklaringen är inte acceptabel, bedömning efter hela namnet i ett och inte separat (”i” och ”Carly”), begärs. 94.234.170.142

Jag uppfattar det som rimligt o enligt praxis att flytta enl begäran. Huruvida praxis är bra är ju en annan fråga./Pontuz (diskussion) 8 april 2018 kl. 23.12 (CEST)[svara]

Jag delar Ternarius uppfattning. Jag har rättat överskriften från ICarly till iCarly, som är hur namnet skrivs i texten. Jämför von Rosen och Natttuppen. Roufu (diskussion) 9 april 2018 kl. 09.43 (CEST)[svara]

Inget av de exemplen är speciellt väl valt. Versaliseringen "von Rosen" stödjer sig på hävd i språket, "Natttuppen" är avvikande stavning men påverkar inte ordbilden på riktigt samma sätt. Den mest relevanta jämförelsen är den som togs upp av anmälaren: "Ipad". Om namnet utläses "I, Carly", som Ternarius skriver, så bör det förmodligen särskrivas av oss också, analogt med "Telia Sonera".

andejons (diskussion) 9 april 2018 kl. 13.29 (CEST)[svara]

Vad gäller textreklam (i sammanhang med företagsnamn och varumärken) så har praxis och riktlinje länge varit Imac, Ipad, Epub, Opensolaris. Om det ska skrivas ihop så tycker jag nog Icarly borde behandlas på samma vis. /NH 9 april 2018 kl. 18.40 (CEST)[svara]

 Utfört Flyttat i enlighet med praxis. /ℇsquilo 11 april 2018 kl. 09.47 (CEST)[svara]

Hej! Jag skulle gärna vilja eftersöka någon som kan upplysa mig hur praxis ser ut när man namnger artiklar om djur och växter. I denna artikel kan man läsa att "Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, bör detta användas med omdirigering från vetenskapligt namn", men hur avgörande är trivialnamnets utbredning/användning? Det finns även en del växt- och djurartiklar som skulle kunna flyttas till sitt svenska trivialnamn, beroende på hur vilka krav som ställs på trivialnamnets utbredning. Showman (diskussion) 2 januari 2020 kl. 16.58 (CET)[svara]

Hej Showman! Jag ser att det har gått månader utan att du fått svar på sidan. Det är mycket möjligt att du fått svar någon annanstans vid det här laget. Sådana riktade detaljfrågor bör du annars ta med användare som är väl insatta i ämnet. Det är inte säkert att många bevakar den här diskussionssidan, så det säkraste är nog att ställa frågan direkt till någon som du vet är aktiv i biologiartiklarna eller i annat fall i Wikipedia:Wikipediafrågor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 13 oktober 2020 kl. 20.07 (CEST)[svara]

Den här formuleringen tycker jag är olycklig: "Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra byter namn på några av artiklarna.".

Det första är bra i sig, men sedan kan det tolkas som att man inte behöver bry sig om riktlinjen såvida man inte skapar många artiklar eftersom artiklar alltid kan flyttas. Kan man följa riktlinjen bör man göra det, men om inte riktlinjen kan lösa problematiken kan man skapa den ändå. "Enstaka" bör strykas. När det kommer till åtgärder mot användare har jag däremot full förståelse för att man har överseende med enstaka misstag. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 13 oktober 2020 kl. 19.41 (CEST)[svara]

I Svensk_titel,_annars_originaltitel står det "Svensk titel för utländsk annars originaltitel", vilket är en väldigt bra grundregel men som kräver lite förtydligande i och med Kavkazskaja plennitsa, ili Novyje prikljutjenija Sjurika, där SFDb använder en annan transkribering av originaltiteln Кавказская пленница, или Новые приключения Шурика. Jag skrev ut det på ett sätt som jag tyckte tillförde något. Sabelöga (diskussion) 9 juli 2021 kl. 07.01 (CEST)[svara]

I riktlinjen står just nu att "förkortningar undviks". Detta är väl granska rimligt; i de flesta fall när såväl förkortning som utläsning är relativt vanliga är det rimligt att ge förkortningen det utskrivna förtur. Men vi har trots allt en del artiklar under förkortningar, speciellt sådana som i Svenska skrivregler och TT-språket [1] anges vara mycket vanliga och därför rekommenderas att skrivas med gemener. Till skillnad mot rekommendationerna där skrivs dessa ofta med versaler i våra artiklnamn (t.ex. CD, VHS). Behöver vi förtydliga vår riktlinje?

andejons (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.10 (CEST)[svara]

Att Wikipedia går emot experternas rekommendationer bör alltid tydliggöras med exempel och förklaring, likaså undantag från det generella på Wikipedia. Jag har på senare tid varit i kontakt med flera oinloggade eller nya användare som inte haft en aning om att Wikipedia gör på ett annat sätt än språkrådens rekommendationer. Då har det inte gällt artikelnamn, utan artikeltext. Där skulle jag säga att det är ett mer utbrett problem. Rent teoretiskt är väl redigeringskrig kring artikelnamn möjlig på grund av missuppfattning. Men oinloggade och nyregistrerade kan inte flytta artiklar och många nya vet inte hur man gör, annars tror jag att förhastad flytt av artiklar skulle vara vanligare. Kyllo (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.57 (CEST)[svara]

Jag tycker den här motviljan mot förkortningar går lite för långt i bland. Det finns vissa ord, uttryck eller begrepp som nästa alltid skrivs i förkortad form (t.ex., m.fl. etc.) så de ser nästan konstigt ut att se dem utskrivna. I min ungdom kallades regeringen "Kungl. Maj:t". Man såg det princip aldrig utskrivet som "Kunglig Majestät". Man hörde det oftast till och med uttalat som förkortningen. Därför tycker jag också ser märklig ut när man skriver ut det i omböjd eller ännu mer i böjd form. https://www.svd.se/vad-betyder-kungl-majt --Andhanq (diskussion) 3 september 2021 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Här handlar det ju om titlar/rubriker. Det är ju inte helt säkert att det behöver vara samma där. Våra artiklar får automatiskt stor bokstav, så vi har att välja på Dvd eller DVD. (Det går att ändra på, men det är lite utanför ämnet.) /NH 3 september 2021 kl. 15.51 (CEST)[svara]

Ja? Det är väl inte konstigare än att artikeln inte har rubriken "radio" utan "Radio". Som jag ser det går våra namn tydligt emot den övergripande formuleringen "[e]n titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ föredras i allmänhet framför alternativ som är välkända och spridda i vardagligt bruk". Om såväl TT-språket och Svenska skrivregler skriver att det bör behandlas som ett vanligt ord så borde vi väl följa det?

andejons (diskussion) 3 september 2021 kl. 16.30 (CEST)[svara]

Du har rätt i att artikelnamnen DVD mfl går emot den övergripande beskrivningen. Men under rubriken förkortningar står: ”Ibland används förkortningen som artikelnamn. Detta gäller framförallt om det fullständiga namnet är okänt eller mycket klumpigt och förkortningen välkänd och entydig, såsom Nato, Ikea och Unesco. Förkortningen skrivs med gemener och inledande versal, om bokstäverna uttalas som i ett ord.” (Underförstått: De skrivs med versaler om de uttalas bokstav för bokstav, vilket jag lade till, t ex DVD, SSAB etc.) Så jag tycker nog riktlinjen stämmer med hur artiklarna ser ut. Däremot kanske vi borde ändra både artiklarna och riktlinjen. /NH 3 september 2021 kl. 18.26 (CEST)[svara]

I riktlinjerna anges att "När företag, organisationer och liknande har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen".

Denna huvudregel i WPs riktlinjer är dock inte överensstämmande med TTs skrivregler, som anger en särregel för politiska partier, nämligen att politiska partier endast ska anges med en enda versal i första ordet. Enligt TTs skrivregler skrivs således t.ex. "Medborgerlig Samling" som "Medborgerlig samling". Det leder till att omskrivningar i media om partiet varierar där exempel finns på båda skrivningarna. Med ledning av att WPs riktlinjer inte överensstämmer med TTs skrivregler är det möjligt att hävda att "bruket är vacklande" och därför ska enligt WPs riktlinjer andra regler än organisationers egna praxis gälla.

Samtidigt är grundregeln POMMF. I fallet med politiska partier så riskerar ett avvikande från grundregeln att låta organisationers egna praxis avgöra, att skapa förvåning hos läsaren.

Det kan vara värt att notera att Språkrådets skrivregler överensstämmer med WPs grundregel om att låta organisationers egna praxis vara vägledande. I Språkrådets skrivregler anges att "Av artighetsskäl bör man försöka följa det skrivsätt som används av företaget, organisationen etc., i synnerhet när det framgår av tillgängliga handlingar eller annars är känt".

När det gäller politiska partier så registrerar Valmyndigheten partinamn och förkortningar. Jag kan tycka att om Valmyndighetens uppgifter överensstämmer med organisationens egna praxis så kan den skrivningen förväntas leda till minsta möjliga förvåning hos läsaren.

Jag menar därför att det borde förtydligas att WPs riktlinjer inte är underordnade TTs skrivregler och att huvudregeln i riktlinjerna ska gälla även om TTs skrivregler stipulerar något avvikande, kanske särskilt vad gäller fallet politiska partier. Inte minst ur perspektivet att upprätthålla neutralitet till politiska partier är det av värde att hålla sig till WPs grundregel.

Vad anser övriga wikipedianer? FWIlkens (diskussion) 28 maj 2022 kl. 20.53 (CEST)[svara]

Diskussionen startade i diskussion:Medborgerlig samling. Riktlinjen som det hänvisas till är Wikipedia:Artikelnamn, avsnittet "Versaler och textreklam". Den talar om "vacklande", alltså att är inte avvikande versalisering mycket etablerad ska vi versalisera enligt svenska skrivregler. Dessutom så hänvisar det avsnittet till Wikipedia:Skrivregler, som är än tydligare med strikt använding av konsekventa svenska skrivregler. Möjligen är det dags att ta mer hänsyn till partiers/institutioner/företags egna val. LittleGun (diskussion) 28 maj 2022 kl. 21.10 (CEST)[svara]

Vi ska följa riktlinjerna på Wikipedia. Kyllo (diskussion) 28 maj 2022 kl. 21.29 (CEST)[svara]

Vilket innebär att "Medborgerlig Samling" är OK, eller hur? Kitayama (diskussion) 28 maj 2022 kl. 21.59 (CEST)[svara]

Problemet med att använda organisationernas egna stavning är att den förändras. För Wikipedia gäller tidlöshet. Partinamn skrevs med liten bokstav till för inte så länge sedan. Särskilt konstigt blir det om vi tillämpar versalisering på inte längre existerande partinamn som bondeförbundet eller högern. Det här är vacklande, se Centerpartiet:

Riksdagsvalet 2018 ledde till en oklar parlamentarisk situation som i januari 2019 resulterade i ett samarbete mellan regeringen Löfven I bestående av socialdemokraterna och miljöpartiet som fick stöd av Centerpartiet och Liberalerna, vilket reglerades i Januariavtalet.

Edaen (diskussion) 29 maj 2022 kl. 12.23 (CEST)[svara]

@Kyllo Vi ska följa riktlinjerna, men här är väl frågan om riktlinjerna ska ändras? (Ditt svar kan väl knappast vara menat att vi aldrig kan ändra på våra riktlinjer?) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 maj 2022 kl. 13.48 (CEST)[svara]

Konkret är mitt förslag på ny text för stycket Versaler och textreklam som följer:

"I artiklar som handlar om varumärken och organisationsnamn ska namnet vara enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt – till exempel i fråga om versalisering och stavning. Artikeln om Apples surfplatta heter alltså Ipad i stället för iPad och artikeln om tillverkaren av sportkläder heter Adidas och inte adidas. Artikeln om SMHI heter så och inte Smhi eftersom namnet uttalas bokstav för bokstav.

Då egennamn består av flera ord kan också ord utöver det första skrivas med stor begynnelsebokstav. När företag, organisationer och liknande har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis saknas eller är okänd används principerna nedan.

För flerordiga egennamn är huvudregeln att endast det första ordet skrivs med stor bokstav. Det gäller generellt för geografiska namn och byggnader, offentliga organ, föreningar samt titlar på böcker (dock ej namn på tidningar):

• Gamla stan
• Sagan om ringen
• Örebro läns landsting
• Drottningholms slott

Om andra egennamn ingår i namnet ska även dessa skrivas med stor bokstav. Det gäller även i vissa fall där namnet inleds med Stora, Lilla, Norra, Södra, Västra och Östra, Sveriges eller Svenska:

• Gustav Adolfs torg
• Mäster Samuelsgatan
• Stora Nygatan

Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal." FWIlkens (diskussion) 29 maj 2022 kl. 21.05 (CEST)[svara]

Diskussionen utgår dessvärre från ett missförstånd. TT:s regel anger att partinamn ska inledas med versal. Denna regel kan te sig lite märklig för många idag, men den finns eftersom partinamn fram till relativt nyligen, alltså åtminstone en bit in på 2000-talet, skrevs med liten bokstav. Vi som är lite äldre har nog tydligare minnen av denna förändring och förstår varför det "nya" skrivsättet fortfarande måste påpekas.

Det enda relevanta exemplet som TT anger är Socialdemokratiska arbetarepartiet. Det är alltså till skillnad från socialdemokratiska arbetarepartiet, inte Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Det är möjligt att TT förordar enbart inledande versal om man frågar dem, men så länge de inte skriver ut det i sina regler så kan man inte påstå att det finns någon särregel för partinamn.

Ett annat förtydligande: Språkrådets Svenska skrivregler anger bara att företag och organisationer skrivas enligt deras egen praxis när det gäller versal i annat än egennamn (särskilt kända, hävdvunna namn). Andra okonventionella skrivsätt ska ej användas. Förbätterlig (diskussion) 29 maj 2022 kl. 22.05 (CEST)[svara]

Tack för upplysning @Förbätterlig!

Det är svårt att avgöra varför media ibland väljer att skriva just partinamn på ett sätt som avviker från hur partierna själva skriver sina namn. Det kan vara att man tolkar TTs skrivregler som att partinamn ska skrivas med endast versal på första ordet (i flerordiga namn), eller så kan de helt enkelt följa den praxis som Wikipedia tillämpar (enligt min erfarenhet inte ovanligt).

I Språkrådets Svenska Skrivregler står det (i alla fall i min utgåva från 2008) följande "Namn på organisationer och företag skrivs enligt deras egen praxis. Det gäller framför allt kända, hävdvunna namnformer. Om enhetlig praxis saknas, eller om den inte är bekant, följer man huvudregeln". Jag tolkar det som att om Röda Korset skriver med versal i både första och andra ordet i deras namn så ska man följa deras praxis.

I Språkrådets Myndigheternas skrivregler anges det "Av artighetsskäl bör man försöka följa det skrivsätt som används av företaget, organisationen etc., i synnerhet när det framgår av tillgängliga handlingar eller annars är känt."

Ovanstående kan jag inte se skulle lägga några hinder i vägen för den förändring jag föreslår, eller? FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 00.38 (CEST)[svara]

Då är det alltså bara ett förtydligande av redan existerande riktlinjer? Förbätterlig (diskussion) 30 maj 2022 kl. 12.23 (CEST)[svara]

Så kan man kanske se det. Mitt förslag innebär att partiers (och andra organisationers) egna skrivningar går före om praxis vacklar hos media. Helt i enlighet med Språkrådets rekommendationer. Och för att det borde bidra till POMMF. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 12.47 (CEST)[svara]

Det är inte alls helt i enlighet med Språkrådets rekommendationer. Vacklande bruk tyder ju på att en enhetlig praxis saknas, och då ska grundregeln tillämpas. Däremot är ditt förslag helt förenligt med din önskan att Medborgerlig Samling ska skrivas just så. Wikipedia:Intressekonflikter. Förbätterlig (diskussion) 30 maj 2022 kl. 13.13 (CEST)[svara]

@Förbätterlig Hur menar du att det skulle strida mot Språkrådets rekommendationer? Språkrådet pratar såvitt jag förstår om organisationernas egna praxis, inte om praxis annorstädes, t.ex. media. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 14.03 (CEST)[svara]

Ur ditt citat: Det gäller framför allt kända, hävdvunna namnformer.

Du har rätt i att vi kan strunta i skrivreglerna av artighetsskäl, på samma sätt som vi struntar i dom av hävdvunna skäl. Det är frågan om Wikipedia vill det. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 14.16 (CEST)[svara]

Just så, det handlar inte om att det skulle vara i direkt strid med Språkrådet, bara att det stöd du (FWIlkens) ser som så självklart inte nödvändigtvis finns där. Språkrådet rekommenderar också att nya namn skrivs på konventionellt vis.

Dessutom är det inte lämpligt att du engagerar dig så mycket i frågor där intressekonflikt föreligger. Du är vid det här laget väl medveten om Wikipedias riktlinje, men det det har uppenbarligen inte påverkat dina redigeringsvanor sedan 2020. Förbätterlig (diskussion) 30 maj 2022 kl. 14.37 (CEST)[svara]

@Förbätterlig

Jag är öppen med mitt engagemang i ett parti. Här handlar det dock om en principiell diskussion om riktlinjer oavsett parti. Och jag upplever att jag följer Wikipedia:Intressekonflikter.

Jag vill uppmana till att respektera grundregeln om att anta goda avsikter om inte annat kan beläggas. Det är inte konstruktivt att mästra andra wikipedianer om vad du personligen anser är lämpligt och inte. Jag efterlyser istället konkret och saklig återkoppling på mitt förslag. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 15.37 (CEST)[svara]

Det spelar dessvärre ingen roll om man är öppen med att man har en intressekonflikt om man inte kan hantera den. Jag tycker inte att du klarar det. Vi har haft oändligt stort tålamod. Möjligen inte jag, men alla andra. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.04 (CEST)[svara]

Kan du vara specifik i hur du menar att jag inte hanterat min intressekonflikt i det här fallet? FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.38 (CEST)[svara]

@LittleGun

Min avsikt har aldrig varit att WP ska "strunta i skrivregler". Tvärtom är min avsikt att WP ska ansluta sig till de rekommendationer som finns både i Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler och som i största utsträckning dessutom är likartade.

Tillägget "Det gäller framför allt" tolkar inte jag som att det skulle utesluta att regeln tillämpas på icke kända eller hävdfunna namnformer, utan snarare att den meningen syftar till att poängtera att regeln bör tillämpas utan undantag på kända och hävdfunna namnformer. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 15.52 (CEST)[svara]

FWIlkens: Nej, det förstår jag. Jag menar att vi kan strunta i Wikipedias skrivregler, som har varit att vi är väldigt slaviska till paragrafen och inte tar hänsyn till organisationen/företaget. Därför skriver vi Iphone i strid mot företaget och till och med POMMF. Dessutom är Iphone snubblande nära hävdvunnet. Jag vet att du har hittat en bisats där det står att vi bör ta hänsyn. Den har vi inte efterlevt annat än för mycket gamla företeelser. Jämför även Göteborg, kommunen sriver där versalt; Hjalmar Brantings Plats, det gör inte Wikipedia. Etc. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.08 (CEST)[svara]

Ah - sorry då missförstod jag dig @LittleGun FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.22 (CEST)[svara]

Det var otydligt formulerat av mig.-- LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 19.48 (CEST)[svara]

Det är en liten trasslig problemsbeskrivning som blandar in TT och språkrådet och prata om stipulera och att vi ska underordna oss och att det är olika etc.

Det är enklare än så. Wikipedia följer svenska skrivregler. Det är grunden.

Dessa är inte helt enhetliga eller huggna i sten, utan varierar mellan hur myndigheters skrivregler, TT:s rekommendationer, Språk och Folkminnens ("Språkrådets") rekommendationer och motsvarigheterna inom finladnssvenskan.

Traditionellt har vi inte valt att följa hur organisationer, eller ens personer, själva väljer att skriva. T ex "ee. cummings" eller "iPhone". Sen har det tydligen smugit sig in en skrivning att vi ska följa praxis för tex Rädda Barnen. Det har som jag minns det med att göra med endast de riktigt gamla etablerde skrivningarna (jmf Svenska Akademien, som vi ju inte korrigerar) heller. Där borde vår riktlinje förtydligas.

Frågan är: Bör vi ändra så att vi följer politiska partiers egna skrivssätt? Media blandar lite men följer framförallt TT:s tydliga rekommendationer och försvenskar. Språk och folkminnen har börjat känna in att man ska anpassa sig till organsiationens val.

Jag tycker inte vi ska anpassa oss efter organisationers önskningar gällande det utskrivna namnet. Partiet Vändpunkt tycker jag ska skrivas med stort V, men inte Moderata samlingspartiet tex. Fast jag har börjat svaja lite.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 13.37 (CEST)[svara]

(Sen skulle jag önska att ett så storsvenskvurmande parti som Medborgerlig samling borde styra upp sin hantering av svenska språket i skrift. Men det är jag det. Och off-topic.)--LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 13.37 (CEST)[svara]

Först lite historia och egna åsikter. I den äldsta nysvenskan användes ofta stor begynnelsebokstav ymnigt på första och andra ordet i olika slags beteckningar, som ”Rättegångs‑Balken”. Sedan minskade bruket av stora bokstäver tills det nådde ett minimum i 1900‑talets normalprosa. Partiers namn skrevs oftast med genomgående små bokstäver. Under en lång period, som de äldre wikipedianerna minns slutet av, var småbokstavighet som ”moderata samlingspartiet” en totalt dominant skriftspråksnorm. Tanken med detta var att beteckningarna egentligen inte var namn, utan beteckningar på grupper av medborgare som hade ungefär samma politiska uppfattning. (Från början var ”partier” grupper av riksdagsmän, som landtmannapartiet, inte massorganisationer, men det är en annan sak.) Man skrev ”socialdemokraterna” eftersom man syftade på de människor som hade socialdemokratiska uppfattningar, på samma sätt som vi fortfarande skriver ”sportfiskarna” med liten bokstav om dem som fiskar på fritiden. Socialdemokratiska medborgare var alltså tillsammans ”socialdemokraterna”; det partiet var inte en med stor bokstav skriven, från väljarna skild entitet, som väljarna röstade ”på”. Språkbruket var faktiskt att man röstade med socialdemokraterna, med bondeförbundet, och så vidare. En uppmaning i valrörelsen kunde skrivas ”Rösta med högerpartiet!” Väljarna kallades för övrigt ”valmännen”; högerpartiet hette först ”allmänna valmansförbundet”. Detta språkbruk — ”valmännen röstade med socialdemokraterna” i stället för ”väljarna röstade på Socialdemokraterna” – är främmande för de yngre, skulle jag tro. Förut fanns bara förkortningar med små bokstäver: (s), (c), (vpk), (fp) och så vidare inom parentes, inte S, M, V, KD, SD som i dag.

Sedan inträffade en politisk och språklig skandal. Vi dumma svenskar accepterar nu att partier har namn med stor bokstav, det vill säga vi accepterar att de är avlägsna entiteter skilda från oss, liksom företag som Handelsbanken, som vi skriver med stor bokstav; partier är något avlägset som vi röstar på men inte tillhör. Det är inte vi som är ”socialdemokraterna” eller ”sverigedemokraterna”, det är dom (proffspolitikerna i statsbidragsförsörjda partier nästan utan medlemmar) som är Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Demokratiskt aningslösa ”språkvårdare” går med på detta bedrägeri. År 1992 kunde tidningarna skriva ”tre procent av gymnasieeleverna sympatiserar med sverigedemokraterna” utan att det uppfattades som ett tryckfel, vilket låter otroligt idag.

Troligen har en allmän anglifiering bidragit. Engelska har ju stora bokstäver på alla ord, som Australian Labor Party.

Det ovanstående är mina åsikter, och jag kan givetvis inte hävda att Wikipedia skall skriva att Ulf Kristersson leder ”moderata samlingspartiet” som förkortas (m). [Tillägg 31 maj: Jag tar tillbaka föregående mening, eftersom jag snart skall skriva annorlunda under ”Förslag” nedan.] Men en sak kan jag hävda: att Wikipedia skall använda liten bokstav även på första ordet när vi skriver om perioder då liten bokstav även på första ordet var normen. Vi skall inte skriva anakronismer som ”Inför nästa val år 1991 bildade Moderaterna en allians med Folkpartiet” utan ”Inför nästa val år 1991 bildade moderaterna en allians med folkpartiet”. Jag har redigerat inledningsmeningarna på Liberalerna med detta i åtanke. Jan Arvid Götesson (diskussion) 30 maj 2022 kl. 15.22 (CEST)[svara]

Min uppfattning är att vi ska ha egna regler som är skrivna i sten för att slippa den här typen av diskussioner och att alltså alla partinamn följer samma regler. Edaen (diskussion) 30 maj 2022 kl. 15.55 (CEST)[svara]

I så motto är jag enig med dig @Edaen. Problemet jag uppmärksammar är att riktlinjerna är motstridiga.

1. Först står det att "Då egennamn består av flera ord kan också ord utöver det första skrivas med stor begynnelsebokstav. Om det finns ett etablerat skrivsätt för ett enskilt namn följer Wikipedia i allmänhet detta, men då bruket är vacklande eller okänt används principerna nedan."

2. Sedan står det (dvs nedan): "När företag, organisationer och liknande har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen."

Denna motstridighet ger upphov till otydlighet om vad som gäller. Avsikten med mitt förslag var att denna motstridighet skulle elimineras så det istället blir tydligt. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.21 (CEST)[svara]

FWIlkens: God tro ska inte missbrukas. Men det är vanligt vid intressekonflikter. Det är så otroligt genomskinligt att avsikten med ditt förslag inte är att eliminera en motsrtridighet i våra riktlinjer utan att du vill att Medborgerlig samling ska skrivas på ert okunniga val av skrivning. Sluta låtsas om du nu är så "öppen med din intressekonflikt". Så kan jag sluta ha så dålig ton. Försök att minnas att Wikipedia handlar inte om att vinna debatt. Det lämnar vi åt politikerna.LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.38 (CEST)[svara]

@LittleGun Har du tittat på min användarsida? Där står klart o tydligt för envar att läsa att jag är engagerad i ett parti. Så att jag på något sätt skulle ha dolt detta är något du hittat på själv.

Jag vill uppmana dig att sluta ge dig på mig som person och hålla dig till sakliga argument. Det försöker jag göra. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 18.42 (CEST)[svara]

FWIlkens : Jag försöker förklara intressekonflikt för dig. Du har fått det om bakfoten. Tyvärr råkade Adville skriva till dig här [2] på ett sätt så det verkar som det är OK att inte kunna hantera en intressekonflikt om man är öppen med att den finns. Så är det naturligtvis inte! Du, och Wikipedia, måste förhålla dig till att du har denna intressekonflikkt (intressekonflikt "så det skriker om det", som Adville skrev). Det betyder att du kan förhindras att diskutera i ämnen där du inte kan hantera den här intressekonflikten. Naturligtvis kan du diskutera om Artikelnamn och mena att det vore bättre om artikelsubjekten själva fick bestämma. I synnerhet eftersom partiet där du har intressekonflikt har en avvikande skrvning från vår praxis. Men det är fånigt och missvisande när du låtsas på det där sättet. Och det är uppenbart att din intressekonflikt har spillt över hit. Jag kommer definitivt fortsätta påtala när du inte kan hantera intressekonflikten. Och du ska sluta missbruka wp:GT.LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 19.47 (CEST)[svara]

@LittleGun Jag kan vidgå att många visade änglars tålamod när jag började redigera på WP. Idag känner jag att jag inte behöver få förklarat för mig vad intressekonflikt är och vad reglerna kring det är. Jag gör så gott jag kan, men reagerar på vad jag upplever som personliga påhopp, när jag t.ex. helt osakligt påstås inte kunna hantera intressekonflikter.

Ska man framföra den typen av personliga påhopp ska man ha på fötterna.

I det här fallet har du presenterat noll sakargument till stöd för ditt påstående.

Jag vill därför återigen be dig att lägga av med de osakliga personliga påhoppen. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.56 (CEST)[svara]

Som Edaen. Men, jag jag tycker vi förtydligar vår riktlinje att vi ska skriva icke-egennamn med små bokstäver på flerodiga namn. Men att vi är tydliga med att vi gör undantag för hävdvunna namn, som Svenska Akademien.

Jan Arvid Götesson: Att införa kronologiskt korrekta skrivningar blir alldeles för rörigt. Och från vilekt datum? Intressant ändå, jag hade faktiskt glömt att det skrevs helt med små bokstäver förut, men känner igen det nu (vilket alltså placerar mig bland de äldre wikipedianerna). Absolut delvis en anglifiering, men också en vurm för det gamla skulle jag tro. Svenska Akademien ser tjusigt ut och då gör ju Medborgerlig Samling det också. Jag är inte helt förtjust att lista gamla skrivregler i introt för ett parti, som du gjorde med Liberalerna i fjol(!):[3] . Jag är inte heller säker på att det är relevant i ett etymologi/eller namnavsnitt. Men hellre där. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 16.25 (CEST)[svara]

Jan Arvid Götesson: Så sent som i september 2008 rekommenderade språkrådet att skriva versal på inledande ord i partinamn. Sedan gjorde TT-språket samma i januari 2009. Mycket senare än jag trodde. 2006 skrevs "nya moderaterna" när de lanserades och 2011 blandades "nya Moderaterna" och "Nya Noderaterna" och till och med "Nya moderaterna". LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.46 (CEST)[svara]

@LittleGunTack för vänligheten att jag skriver intressant. Bildning och demokratiskt sinnelag är inte rörigt. Lämplig tidsepok för ”socialdemokraterna” och ”moderata samlingspartiet” är tidsepoken när alla skrev så, och kanske ännu längre. Jan Arvid Götesson (diskussion) 31 maj 2022 kl. 00.48 (CEST)[svara]

Vi bör följa TT i dessa fall. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2022 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Min bild av denna diskussion är:

• FWIlkens vill att vi skriver Medborgerlig Samling med versaler. Och i den frågan försöker han 1.pressa ut at detta är OK enligt våra riktlinjer 2. när detta ej går: att försöka peka på att våra riktlinjer är dumma och bör ändras.
• Som alltid går det att diskutera och göra inlägg i olika sidospår: jag ser dock inget som framkommer som utifrån våra riktlnjer kan ge OK till namnet med versaler och heller inget stöd att vi skall ändra våra riktlinjer
• då diskussionen alltmer bara kretsar kirng FWIlkens olika försök och ytterligare återkommande argument utan att det skapat ens en atydning till stöd för detta och än mindre till konsensus för änding av riktlinjerna, på anser jag denna diskussion nu enbart blivit energidränerande
• jag yrkar därför på End of Discussion och att om FWIlkens inte kan acceptera detta att vi då måsta ta till saker som gör att denna energidränering upphör.Yger (diskussion) 30 maj 2022 kl. 20.07 (CEST)[svara]

Stöder. Förbätterlig (diskussion) 30 maj 2022 kl. 20.24 (CEST)[svara]

Stöder. Inte så förvånade såklart, jag har säkert stor del energidräneringen. Fast vår riktlinje är lite klumpigt formulerad och behöver uppdateras för att tydliggöra praxis. Jag skriver mitt förslag nedan. Rulla gärna tillbaka om ni tycker det är bättre att avvakta för att ladda batterierna. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 20.48 (CEST)[svara]

Jag tycker politiska partier ska hanteras enhetligt och har föreslagit att WP bör följa vedertagna svenska skrivregler istället för medias skrivningar. Jag menar att det minimerar POMMF.

Självklart accepterar jag om konsensus är att det inte är ett bra förslag. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.12 (CEST)[svara]

Du har definitvt en poäng i POMMF. Fast du använder "följa vedertagna svenska skrivregler" konstigt. Att följa hur partiet själv valt att skriva är ett undantag från vedertagna svenska skrivregler. Det är alltså inte att "följa vedertagna svenska skrivregler", utan ett undantag. Ett undantag som Språkrådet ganska svagt rekommenderar, inte bara för partier. LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.20 (CEST)[svara]

Såg att FWIlkens rullades tillbaka. Jag ser inga konsitghet i att användaren ska få visa sitt missnöje under rubriken "Förslag". LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.54 (CEST)[svara]

FWIlkens har noterat att vår skrivning haltar litet, och ger intrycket att artikelsubjektet väljer. Jag tycker vi ska förtydliga den enligt det som varit praxis, även om jag vet att det finns fler användare än FWIlkens som tycker att artikelsubjektet ska få bestämma hur egna namnet skrivs. Förslaget är:

Vi ska strikt följa de svenska skrivreglerna.

Vi raderar sista stycket, versaler och textreklam, som börjar "När företag, organisationer och liknande har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som ...."

Istället skrver vi "Även för företag, organisationer och liknande som har svenska namn bestående av två eller fler ord så följer vi svenska skrivregler och har bara versal på första ordet och eventuella egenamn beroende hur företaget själva valt att skriva. Undantag är namn som är starkt hävdvunna som Svenska Akademien och Rädda Barnen. I flerordiga namn som Partiet Vändpunkt får "vändpunkt" anses vara egennamn till skillnad om det hetat "Framtidens vändpunkt".

Tar bort hänvisningen tillbaks till Wikipedia:Artikelnamn från supplementet Wikipedia:Skrivregler#Stor eller liten bokstav. Nu är det rundgång och det kan uppfattas som att supplemetnet inte är en del av riktlinjen.

Strikta skrivregler har vi varit tydliga ska gälla för saker som gator och torg, t ex Gamla stan (Göteborg namnar sina gator och torg med versaler överallt: Hjalmar Brantings Torg men vi följer svenska skrivreglerna strikt), författare som ee cummings, politiska partier som Moderata samlingspartiet, etc. Undantag är hävdvunna saker, som Svenska Akademien, Dagens Nyheter och Rädda Barnen.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 20.51 (CEST)[svara]

i huvudsak. Antingen Partiet vändpunkt eller partiet Vändpunkt. Om "Vändpunkt" uppfattas som egennamn är "partiet" beskrivande. Edaen (diskussion) 30 maj 2022 kl. 20.54 (CEST)[svara]

Jaha, jag tyckte jag läste i svenska skrivrelgler att om inledande ord är beskivande, men ändå del i namnet, så ska det versaliseras och nästa substantiv kan versaliseras. Jag får leta igen, men det verkar logiskt. En frisörsalong som heter "Vackra Saxen" till exempel, eller "Saxen Skarp". LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.09 (CEST)[svara]

Totalt missat denna diskussion, tills nu när @LittleGun pingade mig. (Om att jag kanske uttryckte mig lite klumpigt om FWs intressekonflikt och att det är bra han håller den till diskssionerna). Jag har inte uttalat mig om det utskrivna partinamnet, utan bara förkortningen. (Att MED är ok, enligt mig) Här ser jag nu att det diskuteras om stor begynnelsebokstav i partinamnets båda som utskrivet... och om det tycker jag inte. Där skall vi, enligt mig, följa skrivreglerna, som LittleGun nämner här ovanför, och då får mitt stöd:Medborgerlig samling. Adville (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.24 (CEST)[svara]

i alla delar. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2022 kl. 21.20 (CEST)[svara]

Att skriva Partiet Vändpunkt är helt OK. Enligt Språkrådet har namn som börjar med Föreningen, Sällskapet, Stiftelsen och liknande ofta även stor bokstav på nästföljande ord, särskilt om det ensamt kan fungera som namn. (Saxen Skarp är säkert också OK då, men Vackra saxen får det nog bli.) Förbätterlig (diskussion) 30 maj 2022 kl. 22.21 (CEST)[svara]

Jag anser att det skulle vara bättre om t.ex. Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti skrevs just som det skrivs i deras stadgar. Det skulle ligga i linje med Språkrådets "Svenska skrivregler"(2008) som anger följande om organisationers namn i punkt 8.11:

- Namn på organisationer – föreningar, klubbar, sammanslutningar, branschorgan, förbund, högskolor, institut etc. – skrivs enligt deras egen praxis, om den är bekant (läs mer om flerordiga namn under 8.6 och om logotypskrivningar under 8.13)

I punkt 8.6 anges:

- Namn på organisationer och företag skrivs enligt deras egen praxis. Det gäller framför allt kända, hävdvunna namnformer. Om enhetlig praxis saknas, eller om den inte är bekant, följer man huvudregeln.

WPs nuvarande praxis och huvudregel är istället att följa medias praxis, som istället följer det som Språkrådet anger som huvudreget. Det vill säga det som Språkrådet är tydliga med ska komma i andra hand.

Jag har inget problem med om WP-konsensus är att även i fortsättningen skriva Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Det är dock ofrånkomligt att detta, trots vad som felaktigt hävdats i tråden, står i strid med Språkrådets skrivregler och att det knappast kan sägas påstå vara i linje med POMMF. Dessutom står det i strid med Myndigheternas skrivregler som även de utfärdats av Språkrådet och som anger följande huvudregel:

- Av artighetsskäl bör man försöka följa det skrivsätt som används av företaget, organisationen etc., i synnerhet när det framgår av tillgängliga handlingar eller annars är känt.

Det är lätt att verifiera vad som faktiskt står i Språkrådets rekommendationer, trots vad som felaktigt påståtts i diskussionen.

Min enda önskan är att konsensus formas på basis av fakta, inte på basis av felaktiga påståenden. Jag hoppas jag kunnat bidra till klarhet i just frågan om fakta. FWIlkens (diskussion) 30 maj 2022 kl. 22.18 (CEST)[svara]

1: Om jag förstår 8.6 rätt så är huvudregeln de hänvisar till att man ska skriva strikt enligt svenskans skrivregler (alltså bara ha versal på egennamn).

2: Språkrådet är mycket medgörlig när det gäller att följa det omskrivna subjektets sätt att skriva. Men jag håller inte med om att det är så strikt som du hävdar, den har brasklapparna "Om enhetlig praxis saknas, eller om den inte är bekant, följer man huvudregeln." Men framförallt; inget hindrar oss från att luta oss på TT-språket.

3: När du talar om POMMF på det sättet så talar du om POMMF för vilket regelverk som Wikipedia ska lyssna mest på, normalt talar vi där istället om "tyngd" eller "etablering", men okej. När vi normalt använder POMMF menar vi POMMF för till exempel partiets skrivning. POMMF för skrivningen Medborgerlig Samling kan vara med versaler för att partiet skriver sig så. Men det kan också vara Medborgerlig samling, utan andra versal, för att media skriver så. Hugget som stucket kanske?

Jag hoppas också att jag förstått språkrådet rätt, men praxis på Wikipedia har inte varit att luta oss så tungt på språkrådet i den här frågan. Tvärtom. Därav Iphone. Som ju TT-språket rekommnederar.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2022 kl. 23.00 (CEST)[svara]

@LittleGun

1. Jag läser 8.6 som att huvudregeln ska användas om organisationens eller företags praxis är okänd eller saknas.

2. WP bestämmer förstås själv vilka regler man vill följa eller inte, det håller jag med om.

3. Jag utgår från att POMMF uppnås om man använder organisationens eller företagets egna skrivning. Det kan förstås debatteras om minsta POMMF är att skriva Sveriges socialdemokratiska arbetareparti eller Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Jag tror det senare.

Precis som påpekats av andra tidigare i diskussionstråden, så handlar TTs regler främst om förändringen 2009, då man övergick från att alltid skriva partinamn med enbart gemener till att versalisera första bokstaven. Dock säger TTs regler inget om att flerordiga namn på partier aldrig ska versalisera efterkommande namns första bokstav. Det antar jag är en (del)förklaring till att vi hittar båda varianterna i media. FWIlkens (diskussion) 31 maj 2022 kl. 10.40 (CEST)[svara]

1. Japp, 2. Japp, 3. Japp, det kan diskuteras. Det är bra om Wikipedia är konsekvent och enhetligt. Det förvånar mig inte att Wikipedia ogillar språkrådets undantag att vara artig.

TT tog bara bort undantaget med liten begynnelsebokstav. De adderade inte ett annat undantag, då hade de derinitivt skrivit det. Jag tror inte TT:s uteslutande av att "från och med nu skriver vi partier som vilket annat namn sonm helst" har något med saken att göra, bara allmän förflackning, okunskap och influenser från engelskan. LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 11.14 (CEST)[svara]

Jag uppfattar att det saknas konsensus för mitt förslag.

För att undvika att missförstånd uppstår så tror jag att det räcker med följande ändringar:

1. att i första meningen under stycket wikipedia:Artikelnamn#Versaler_och_textreklam byta ut "vedertagna svenska språkregler" mot "TT-språket".

2. Stryka de två meningarna "När företag, organisationer och liknande har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal."

Därefter bör t.ex. artiklarna om Rättvisepartiet Socialisterna, Partiet Nyans och Socialistiska Partiet (Sverige) ändras så de ansluter till denna WP-praxis. FWIlkens (diskussion) 31 maj 2022 kl. 11.05 (CEST)[svara]

Tänk att du fortfarande inte accepterar att vedertagna skrivregler är inledande versal och resten gemener för namn, men att språkrådet ibland rekommenderar ett undantag av artighetsskäl för att namngivarna själva har valt, eller förmodligen inte begripit bättre, att avvika från de vedertagna skrivreglerna.

Rättvisepartiet Socialisterna och Partiet Nyans kan fungera som de är enligt vedertagna skrivregler, där inledande ordet ses som en beskrivning. Det är inte riktigt klarlagt. (Partiet Nyans är dessutom en omdirigering, där funkar det såklart, även Medborgerlig Samling kommer fungera som momdirigering). Men Socialistiska Partiet ska ändras. LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 11.25 (CEST)[svara]

Ja, vi tolkar uppenbarligen Språkrådets regler olika.

Hade partiet haft namnet Partiet Socialisterna, så hade det varit glasklart. Tillförandet av "rättvise" menar jag enligt WP-praxis innebär att det bör skrivas med versal endast på första ordet i namnet.

Håller dock med om att Partiet Nyans bör skrivas just så. Fel av mig i föregående inlägg. FWIlkens (diskussion) 31 maj 2022 kl. 12.35 (CEST)[svara]

Jag tycker svenskspråkiga wikipedia i detta fall skall vara aktivistiskt för demokrati och bildning; se mitt inlägg 30 maj 2022 kl. 15.22 (CEST). Alltså medborgerlig samling, liberalerna, sverigedemokraterna, högerpartiet, fast utan att ändra när någon skriver stor bokstav på första ordet – Medborgerlig samling, Liberalerna – om de senaste årens politik. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag håller egentligen med om detta, men tycker det är viktigast att vi har fasta regler. Versalisering av partinamn har lett till rörighet som i artikeln om Centerpartiet eller i SAP:s stadgar där man inte lyckas vara konsekvent ens på samma sida. I § 2 skriver man: "Partiets namn är Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti." och i § 3, moment 2 "Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti". I stadgarna kallas partiet sedan genomgående "Socialdemokraterna". Ett strikt tillämpande av äldre regler skulle vara enklare och snyggare. Edaen (diskussion) 31 maj 2022 kl. 07.38 (CEST)[svara]

Språkrådet övergav det skrivsättet formellt i september 2008 och TT-språket i januari 2009.[4]. LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 07.51 (CEST)[svara]

Jo, och det har lett till rörighet. Edaen (diskussion) 31 maj 2022 kl. 07.54 (CEST)[svara]

Ja, absolut. Bland annat det. Ville bara ge bakgrunden. Men, som du om jag uppfattar rätt, så tycker jag inte vi ska göra undantag för politiska partier alls eller vara aktivistiska eller försöka vara exakt "icke-anakronisktiska" i brödtext. LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.03 (CEST)[svara]

@LittleGun@EdaenTack för inlägg som bemöter mina åsikter vänligt. Ni tycker att det jag skriver är ogenomförbart, men visar ändå att ni vill förstå tanken. Jan Arvid Götesson (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.23 (CEST)[svara]

Rimligt är att partier som var verksamma långt före reformen fortsätter skrivas som allmänna namn, i synnerhet om det inte fanns någon mer utvecklad partiorganisation ("mösspartiet", "holsteinska partiet"), och kanske att man också gör så när man beskriver politiska skeenden som avslutades långt före idag, men jag ser som uteslutet att använda Wikipedia för att opponera mot rådande språkbruk med en viss önskad politisk utveckling som motivering. Huvudsaken bör vara att försöka vara hålla någon konsekvent linje i varje artikel. Långt hellre "Ny demokrati" än att man byter versalisering mitt i en mening.

andejons (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.32 (CEST)[svara]

Saken kompliceras, medger jag, av att småbokstavsskrivandet oftast förbehölls riksdagspartier. Partiet ”Ny demokrati” blev ”ny demokrati” efter valet 1991.

Det jag skriver handlar om två skilda saker. Dels har jag den politiska åsikten att ”rådande språkbruk” är dåligt, men givetvis medger jag att Johan Pehrsson objektivt sett blev partiledare för ”Liberalerna”, så det kan inte hjälpas om det måste stå så i Wikipedia. Den andra saken, däremot, är att det såge så illa ut i skrift om man skreve att Gösta Bohman var partiledare för ”Moderaterna”, att jag menar att det skall undvikas av språkvårdskäl och av hänsyn till de läsare som känner till historia eller levde på den den tiden. Jan Arvid Götesson (diskussion) 31 maj 2022 kl. 09.03 (CEST)[svara]

Ja, det var det jag syftade på med orden ”Demokratiskt aningslösa ’språkvårdare’ går med på detta bedrägeri” i mitt första inlägg. Jag syftade på folk som den naive Bo Löfvendahl, som du länkade till; han skrev att ”namn på partier är ju inte i grunden annorlunda än namn på andra organisationer”. Jaså? Vårt demokratiska livsblod är inte annorlunda än Svenska Pokerförbundet, Svenska Cellulosa AB, Samfundet Forn Sed Sverige och Private Media Group? Jo, skillnaden är stor; ”socialdemokraterna” är de medborgare som har socialdemokratisk ideologi, inte några hundra karriärister som media kallar ”Socialdemokraterna”. Jan Arvid Götesson (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.18 (CEST)[svara]

Ja, jag håller inte med om skillnaden. Demoktatiskt blod eller lattjolajban-poker kvittar. Det är ju namn och ska skrivas som namn enligt TT och Språkrådet tex. Alltså, Socialdemokratiska arbetarepartiet är ett namn på det parti som företräder socialdemokrater. Ordet Socialdemokraterna är smeknamnnet på sagda parti och även smeknamn har ju versal, och socialdmokraterna är i ett annat sammanhang några som företräds av detta parti. Men jag förstår din poäng. LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.42 (CEST)[svara]

Att diskussionen skulle ta en ny vändning hade jag aldrig kunnat gissa! LittleGun (diskussion) 31 maj 2022 kl. 08.43 (CEST)[svara]

Vi skall inte vara aktivistiska för något annat än att förmedla kunskap så neutralt som möjligt. Uppslagsverket skall inte ta ställning till om kungligt envälde eller parlamentarisk demokrati är det bästa statsskicket. Tostarpadius (diskussion) 31 maj 2022 kl. 09.25 (CEST)[svara]

@Tostarpadius Jag har skrivit om två saker, vilket rör till diskussionen. Att skriva ”Johan Pehrsson är liberalernas partiledare” vore aktivistiskt, det medger jag. Att skriva ”Carl Bildt var moderaternas partiledare” ser däremot bäst ut i skrift, eftersom anakronismen ”Carl Bildt var Moderaternas partiledare” undviks. Liksom jag tycker Du vanligen att anakronismer skall undvikas. Där finns två slag av anakronismer när det gäller detaljer som versalisering och stavning. ”Sankt Sigfrid kom enligt legenden till Växjö” har anakronistisk stavning av ”Växjö”, men alla förstår det och ingen störs. ”Carl Bildt var Moderaternas partiledare” ser däremot ut som om skribenten inte vet eller inte bryr sig om att partiet då omskrevs som ”moderaterna”, vilket kan störa läsningen. I och för sig kunde en ung läsare bli förvånad över ”moderaterna”, men om läsaren toge reda på orsaken, finge läsaren ny kunskap om en sekellång epok i svensk språkhistoria. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 juni 2022 kl. 00.38 (CEST)[svara]

Bruket med inledande versal eller ej har växlat över tid, vilket studier av tillgängligt källmaterial visar. Det är korrekt att partinamn oftast skrevs med liten begynnelsebokstav när Bildt blev partiledare och därför skulle jag absolut inte hävda att det vore felaktigt att skriva som Du föreslår. Däremot vill jag inte heller påstå motsatsen. Även den som vet hur det brukade vara kan göra ett medvetet val att frångå den dåtida normen av tydlighetsskäl. Därför tolkar jag det inte självklart som ett tecken på okunnighet. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2022 kl. 04.27 (CEST)[svara]

Jag förstår inte varför Sankt Sigfrids Växjö ska behandlas annorlunda än Carl Bildts moderater. LittleGun (diskussion) 1 juni 2022 kl. 06.59 (CEST)[svara]

På Sankt Sigfrids tid fanns ingen etablerad skriftspråksnorm i Värend. Fast i och för sig skulle jag inte ha något emot att äldre fornsvenska och latin infördes som officiella språk i Sverige, så att vi kunde skriva om tidig medeltid utan anakronismer. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 juni 2022 kl. 07.16 (CEST)[svara]

Okej, jag föredrar att vi följer utvecklingen ovh skriver på modern svenska även om gamla saker. Jag störde mig aldrig på övergången gällande partier för drygt tio år sedan, jag märkte den inte ens. Men jag skulle båda märka och störa mig om vi blandade. Hade inte senaste dagarans diskussion varit skulle jag förmodligen varken störa mig eller ens märka när huvudregeln ändras så att varje inledningsbokstav i orden på flerordiga namn versaliseras. LittleGun (diskussion) 1 juni 2022 kl. 07.43 (CEST)[svara]

@Jan Arvid Götesson: Det finns Wikipediaversioner på många "udda" språk (inklusive latin), så det vore säkert möjligt att etablera en på äldre fornsvenska också. Jag tror dock att Du skulle bli ensam om att aktivt redigera där, även om en del av oss andra skulle kunna läsa Dina bidrag. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2022 kl. 08.02 (CEST)[svara]

Att störa sig är individuellt. Som Ulf Teleman sade finns inget språkvetenskapligt skäl mot att godtaga agusti, cyckelnyckel och äjänklien i skrift. När alla fakta har presenterats i en sådan här diskussion blir det en frågan om tycke, smak och ideologi. Att störa sig på ”Carl Bildt var Moderaternas partiledare” är inte annorlunda än att störa sig på ”äjänklien”, blott ovanligare. Jan Arvid Götesson (diskussion) 2 juni 2022 kl. 01.48 (CEST)[svara]

Känslan är säkert densamma, men skillnaden är att dina exempel saknar utbrett stöd, dels i det allmänna språkbruket, dels hos de organisationer som reglerar det svenska skriftspråket. Förbätterlig (diskussion) 2 juni 2022 kl. 12.35 (CEST)[svara]

@Förbätterlig Ingen reglerar det standardsvenska skriftspråket, lyckligtvis. Några (som författarna till Myndigheternas skrivregler rekommenderar hur det bör vissa yrkesgrupper att skriva, och några (som SAOL) kommer efter och skriver upp hur många redan gör. Jan Arvid Götesson (diskussion) 2 juni 2022 kl. 12.48 (CEST)[svara]

Att störa sig är absolut individuellt. På Wikipedia har vi skrivregler, där vi lutar oss på konsensus, språkrådet, TT-språket, SAOL, Svensk ordbok etc. Konsensus blir ju då ett lackmuspapper som visar vad gemenskapen inte stör sig på. Om något parti skulle framhärda att skriva sitt namn med enbart gemener, och driva det på Wikipedia skulle jag definivt argumentera för att det är "marknadsföringsskrift" på samma sätt som Medborgerlig samlings krav på verslisering eller Iphones krav på kamelnotation. Sen kan vi göra undantag från huvudregeln, och genom gående tillåta detta för alla eller bara för partier. Av till exempel artighetsskäl eller hävdvunnenhet. Än så länge är konsensus att endast hävdvunnenhet accepteras. LittleGun (diskussion) 2 juni 2022 kl. 13.03 (CEST)[svara]

Det som bl.a. Svenska Akademien, Språkrådet och Skolverket gör och har gjort är att reglera skriftspråket. SAOL är dessutom inte enbart deskriptiv.

Kan det vara aktuellt med streck i den här diskussionen också? Det har länge stått klart att Götesson inte kommer att kunna få med sig flertalet och uppnå konsensus. Förbätterlig (diskussion) 2 juni 2022 kl. 15.51 (CEST)[svara]

Instämmer i streck FWIlkens (diskussion) 2 juni 2022 kl. 19.31 (CEST)[svara]

Ja, gärna streck. Men det ser illa ut att begära streck efter att ha sett till att man får sista ordet. Jag heter inte ”Götesson” eftersom det är ett patronymikon. Jan Arvid Götesson (diskussion) 3 juni 2022 kl. 00.27 (CEST)[svara]

Om man länkar till en artikel, borde inte länken då vara exakt som artikelnamnet? Jo visst, man kan ju skriva något helt annat. Min fråga kommer från fallet med Gdańsk där en annan wikipedian ändrade en länk till Gdansk. Artikeln heter ju Gdańsk. Finns det någon riktlinje? Per W (diskussion) 17 februari 2024 kl. 09.07 (CET)[svara]

När det gäller skrivsätt bör det följa målartikeln. Ibland har jag sett nybörjare som ändrat länknamnet till något de tycker är mer korrekt. Istället är det ju i första hand målartikelns namn som ska ändras (artikelflytt) om det är felaktigt (därefter länkar). En eventuell artikelflytt kan dessutom behöva diskuteras först. Jag vet inte om det står angivet i detalj, men det är Wikipedia:Wikilänkar som behandlar hur länkarna anges. Det finns väl åtminstone en riktlinje om att man bör undvika att länka till omdirigeringar. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 09.23 (CET)[svara]

Jag håller med. Det finns gott om rimliga anledningar till varför man vill ha länktexten till något annat än artikelnamnet (grammatiska former, undvika anakronism m m). Men i detta fallet verkar det vara vara en åsikt om skrivsätt, och det är inte en rimlig anledning. Boivie (diskussion) 19 februari 2024 kl. 07.27 (CET)[svara]