Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan.

Denna sida i ett nötskal: En artikels ämne ska vara av källbelagt allmänintresse. Ämnet bör kunna passa i en traditionell encyklopedi. Flera kunniga författare måste kunna förväntas bidra till artikelns kvalitet.

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Relevans eller betydenhet innebär på svenskspråkiga Wikipedia att ämnet för en artikel har ett tillräckligt allmänintresse för att motivera en egen artikel på Wikipedia.

Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en samling information vilken som helst. En artikels ämne måste nå en tillräckligt hög nivå av allmänintresse och betydenhet. Därigenom kan tillräckligt många författare med kunskap om ämnet förväntas vilja bidra till artikeln och därmed säkerställa en hög kvalitet. Ämnet ska även för att anses relevant ha uppmärksammats i vederhäftiga och av författaren oberoende källor (jämför verifierbarhet). Ämnet bör dessutom i allmänhet vara av sådan karaktär att det kunde passa i ett traditionellt uppslagsverk, även om Wikipedia inte har den brist på utrymme som kännetecknar tryckta encyklopedier. Ett ämne som uppfyller dessa krav sägs ha betydenhet och vara encyklopediskt relevant (jämför engelskspråkiga Wikipedias begrepp notability).

Konkreta kriterier för vilka typer av ämnen som enligt konsensus är relevanta inom olika ämnesområden sammanställs och uppdateras på sidan relevanskriterier. Artiklar om ämnen som inte uppfattas uppfylla kraven raderas eller sammanslås med andra artiklar.

Begreppet relevans används ibland även av vissa användare för att diskutera allmänintresset för enstaka avsnitt inom en artikel, medan andra användare menar att det enbart bör användas för att diskutera artikelsubjektet.

För att artiklarna ska bli tillförlitliga får Wikipedia enbart innefatta artikelämnen som kan locka tillräckligt många författare som kan inhämta kunskap och information om området. Dessa ska ha möjlighet att kontrollera informationens tillförlitlighet, hålla den aktuell och skydda den mot vandalism. Detta innebär att informationen måste ha ett tillräcklig mått av allmänintresse och behandla tillräckligt betydande ämnen. En artikels ämne måste vara tillräckligt välkänt, omdiskuterat, viktigt, eller på annat sätt notabelt nog för att det skall vara möjligt och mödan värt att behålla, korrekturläsa, utöka och skydda artikeln mot vandalism. Att en artikel inte betraktas som betydande är ingen kritik mot ämnet i sig, bara ett påpekande att det kan vara för okänt för att andra än dem med personlig anknytning till det skall bry sig och ha kunskaper nog att arbeta med artikeln. Det innebär att ämnen med bristande betydenhet också ofta är svåra att skriva pålitliga artiklar om.

Artikelämnets betydenhet måste vara verifierbar. Det ska ha uppmärksammats i ett flertal pålitliga och oberoende andrahandskällor. Någon som inte har direkt koppling till artikelämnet (t.ex. till den som myntat ett begrepp) eller förstahandskällor (t.ex. till ögonvittnen) ska ha bedömt att material om artikelämnet är värt att publicera. Sådana pålitliga och oberoende andrahandskällor kan vara till exempel riksmedia och böcker utgivna på etablerade förlag, i synnerhet akademiska förlag.

Alternativt ska artikelämnet ha uppmärksammats i tredjehandskällor, exempelvis andra uppslagsverk såsom biografiska uppslagsverk.

Dessutom ska artikelns innehåll vara verifierbart. Verifierbarhet bevisas lättast genom att ange källhänvisningar som stödjer innehållets betydenhet och stödjer påståenden i artikeln som ifrågasatts eller kan komma att ifrågasättas. Alla användbara källor stödjer dock inte relevansen: ett företags årsredovisning kan användas för att belägga vissa uppgifter i artikeln om företaget, men är inte nödvändigtvis nog för att visa att företaget är relevant.

Att läsarna av uppslagsverket Wikipedia känner förtroende för dess trovärdighet är nödvändigt för dess framgång och överlevnad. Å andra sidan är det nödvändigt att nya korta stubbartiklar med tillfälliga brister tillåts skapas för att uppslagsverket ska kunna växa. Artiklar som har brister kan temporärt förses med varningsmallar. En bristfällig artikel som sannolikt inte har förutsättning att bli längre än en stubbartikel inom överskådlig tid, eller i vilken fundamentala brister inte åtgärdats inom en rimlig tid efter att problemen uppmärksammats, ska däremot raderas eller sammanslås. Båda dessa kriterier är bedömningsfrågor, som lämpligen diskuteras på Wikipedia:SFFR.

Encyklopedisk relevans ska inte sammanblandas med artikelns kvalitet för tillfället. En artikel med verifierbar betydenhet, och som således har förutsättningar att växa, ska inte raderas även om den har allvarliga brister. För artikelämnen vars encyklopediska relevans ligger i en gråzon kan emellertid artikelns faktiska kvalitet påverka bedömningen av huruvida artikeln skall behållas.

I sammanhanget är också tidsaspekten viktig – informationen skall inte bara vara korrekt när den skrivs in utan också ha beständighet över tid. Wikipedia är visserligen ett dynamiskt uppslagsverk vars målgrupp är samtiden och som ofta är mer aktuellt än traditionella uppslagsverk, men information som är så föränderlig att den inte förväntas kunna hållas uppdaterad – exempelvis prisuppgifter för produkter som finns på marknaden idag – bör inte inkluderas.

I riktlinjen Vad Wikipedia inte är beskrivs artikeltyper som inte anses vara av encyklopedisk karaktär. Wikimedia Foundation har skapat andra wikier för flera icke-encyklopediska ändamål, så kallade systerprojekt dit artikeln kan flyttas i förekommande fall, exempelvis Wiktionary för ordboksartiklar, Wikibooks och Wikiversity för allt för detaljerade bruksanvisningar, originalforskning och läromedel, med flera. Artiklar som passar bättre i systerprojekt bör placeras där.

För att ge förtroende för Wikipedia som en encyklopedi är det också ett krav att artiklarna behandlar ämnen som associeras med uppslagsverk, antingen i konventionella uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin, eller fackuppslagsverk såsom Svenskt biografiskt lexikon. Praxis visar emellertid att undantag från detta krav ofta görs. Exempelvis finns ett stort antal artiklar om kommersiella produkter, aktuella händelser i media och populärkulturella trender som har verifierbar betydenhet men knappast nämns i andra uppslagsverk. Huruvida sådana artiklar skall behållas brukar med jämna mellanrum diskuteras på WP:SFFR eller artiklarnas diskussionssidor. I motsats till kravet på verifierbarhet och allmänintresse som är mer eller mindre odiskutabelt så är gränsen för vilka ämnen som har encyklopedisk karaktär en levande diskussion, där uppfattningarna skiljer sig åt mellan olika användare och där praxis förändras med tiden.

Artikelns ämne ska vara avgränsat, och inte ha karaktär av uppsatsämne. Artikelnamnet har vanligen karaktären av ett uppslagsord och bör vara ett begrepp eller uttryck som är vanligt förekommande i källor. Artikeln ska kunna ges en disposition som är karaktäristisk för en artikel i ett uppslagsverk, och vanligen inledas med en teoretisk definition av dess namn. Vanligen är artikelnamnet därför ett begrepp som kan ges en entydig definition inom en eller flera kontexter. Exempel på undantag från kravet på definierbart begrepp är listartiklar och frågeställningar som är kända i litteraturen. Om en artikel blir för lång kan avsnitt brytas ut ur huvudartikeln och ges egna artiklar, och i det fallet behöver inte rubriken vara ett definierbart uppslagsord, utan kan vara en längre rubrik.

Aktuell praxis med konkreta kriterier för vilka ämnen som har relevans eller betydenhet inom olika ämnesområden finns återgivna på sidan Wikipedia:Relevanskriterier, som i sin tur hänvisar vidare till ämnesguider med mer detaljerade relevanskriterier inom vissa specifika områden. Kriteriernas syfte är att minska diskussioner och subjektiva avvägningar om enskilda artiklar genom att hänvisa till kriterierna.

Ett ständigt arbete pågår med att uppdatera relevanskriterierna. Relevanskriterierna är föränderliga riktlinjer snarare än fasta regler. Praxis uppstår på wikin, och riktlinjerna i namnrymden Wikipedia skall dokumentera denna praxis. När konsensus uppstår kring en förändring av en artikel som innebär förändrad praxis skall riktlinjerna revideras så att de återspeglar det nya synsättet.

Man försöker ofta kvantifiera hur känd exempelvis en person inom en viss yrkeskategori måste vara för att förtjäna en egen artikel.

Arbetsgången för artiklar med ifrågasatt relevans är enligt följande:

1. Först görs en grundläggande bedömning av användaren som hittar artikeln av hur långt artikeln är ifrån att platsa på Wikipedia (också historiken bör kontrolleras, så att bedömningen inte görs utgående från en saboterad version). Bedömningen kan resultera i tre utfall:
   1. Artikeln behålls, möjligen med någon åtgärdsmall
   2. Artiklar som är helt obegripliga, substanslösa, av reklamkaraktär, i sin helhet är plagiat eller utgörs av personangrepp eller andra overifierade påståenden om nu levande personer kan snabbraderas av en administratör, se Wikipedia:Radering av artiklar#Oartikel. Artiklar som enbart utgör personangrepp på ej levande personer raderas också.
   3. Artikeln behålls, men märks med mallen {{Relevanskontroll}} och hamnar därmed i Kategori:Relevanskontroll
2. Om artikeln märks för relevanskontroll diskuteras den på dess diskussionssida, och artikelns relevans eller betydenhet bedöms enligt de argument som kan presenteras antingen av den som skapat artikeln eller andra intresserade som letar information om ämnet. Diskussionen leder till ett av tre utfall:
   1. Artikeln behålls och mallen {{Relevanskontroll}} tas bort
   2. Artikeln raderas eller sammanslås med annan artikel efter att konsensus uppnåtts om detta på diskussionssidan.
   3. Artikeln anmäls på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering (SFFR) för att mer formellt utröna om artikeln bör behållas eller inte

Ett tidigt försök att sammanställa kriterier var den numera inaktuella sidan Vad ska vara med?, där deltagare försökte rösta fram vad som platsade i ett uppslagsverk, på ett mer kategoriskt vis.

Relevanskriterierna har tidvis varit kontroversiella därför att de är föränderliga, att det ofta finns motstridiga uppfattningar om dem, att grundkravet på verifierbar betydenhet i många fall är fullt tillräckligt, att de ibland ger utrymme för subjektiv tolkning, att de inte alltid upprätthålls konsekvent, samt på grund av sättet de skapats på. Vissa av dem har skapats som en sammanfattning av redan existerande praxis. Andra är ett resultat av tidigare diskussioner om vad som är en lämplig nivå att lägga ribban på, som kanske inte alltid efterlevs. Ytterligare andra är mer eller mindre direkt överförda från engelskspråkiga Wikipedia, medan andra skiljer sig från praxis på andra språkversioner.

• Wikipedia:Relevanskriterier - föränderliga kriterier på encyklopedisk relevans som försöker efterfölja konsensus av tidigare relevansdiskussioner
• Wikipedia:Vad Wikipedia inte är
• Wikipedia:Otillbörlig vikt
• Wikipedia:Kuriosa
• Kategori:Relevanskontroll - kategori med artiklar vars encyklopediska relevans ifrågasätts