Wikipedia:Projekt ishockey

Startsidan är ishockey från vilken de olika specialområdena förgrenar sig. En del är skrivet men mycket återstår.

Det finns en deltagarruta som man kan inkludera på sin användarsida.

Följande användare har ishockey som intresse och deltar i projektet efter förmåga (senaste redigering 2021-05-16)

• Freddanp
• Coffa92
• Maurizio
• Joshua06
• Machatjkala

• Förläng stubbar upp till 1024 kb (466 st, 2022-02-08)

8 februari 2023 hade kategorin Ishockey 11879 artiklar. Samtliga artiklar med kvalitetsproblem finns här (550 st 2023-02-08).

Det kan bli lite överskådligare om man arbetar med en problemkategori i taget (siffror inom parentes anger antal i februari 2023):

• Faktamall saknas (53 st)
• Ifrågasatta artiklar (0 st)
• Ifrågasatt neutralitet (0 st)
• Källproblem (292 st)
  • Källlösa artiklar Ishockeyspelare (173)
  • Källlösa artiklar – ej ishockeyspelare (96 st)
  • Fler källor behövs (70)
  • Fotnoter (0 st)
  • Övriga källproblem (0 st)
• Låg artikelkvalitet (0 st)
• Språkproblem (9 st)
• Strukturproblem (10 st)
• Uppdateringsbehov (30 st)

Döda länkar (106 st) är lite speciellt. De ska normalt inte tas bort, men försök gärna hitta källan igen om den flyttat eller om den finns arkiverad. Alternativet är att hitta en ny källa på internet eller i en bok eller tidskrift.

Ett annat sätt att utföra kvalitetskontroll på är att sortera artiklarna efter datum då de uppdaterades senast. Gamla artiklar behöver nästan alltid uppdateras: Artiklar som inte uppdaterats sedan 31 december 2014 eller tidigare (60 st).

Det kan så klart diskuteras vilka ligor som är bäst i världen men en topp-10-lista bör se ut ungefär så här:

1. National Hockey League
2. Kontinental Hockey League
3. Svenska Hockeyligan
4. American Hockey League
5. FM-ligan i ishockey
6. Extraliga
7. Deutsche Eishockey Liga
8. ECHL
9. National League
10. Hockeyallsvenskan

De tre första ligorna har säsongsartiklar över alla säsonger. AHL och FM-ligan har två respektive sex säsongartiklar vilket kan förbättras. Särskilt FM-ligan bör ha en svenskspråkig läsekrets.

På damsidan kan SDHL möjligen vara världens bästa liga och den har vi säsongsartiklar om. Däremot saknas det mesta om damhockey före 2008. Andra framstående damligor är Canadian Women's Hockey League (numera nerlagd) som inte har en enda säsongsartikel. Vår artikel om National Women's Hockey League gäller den nerlagda serien, medan den nya inte ens har en allmän artikel om ligan, än mindre säsongsartiklar.

Historiskt saknar vi de flesta säsongerna av Sovjetiska mästerskapsserien i ishockey och över huvud taget det mesta om ishockey i Sovjet. Dessutom saknas SM i ishockey för damer från starten till 2007!

SM i ishockey omdirigerar till SHL och det stämmer för idag, men en översiktsartikel över SM fram till 50-talet då det spelades som en egen turnering skulle också behövas.

Lista över olympiska medaljörer i ishockey har flera rödlänkar. Vill man hitta saknade ishockeyspelare som vi borde ha artiklar om är annars Elite Prospects en bra plats att börja:

• Flest gjorda poäng i SHL/Elitserien
• Flest gjorda poäng i Svenska damhockeyligan/Riksserien
• Flest gjorda poäng i NHL
• Flest gjorda poäng i KHL
• Flest gjorda poäng i FM-ligan

Man kan också titta igenom säsong för säsong t.ex. Svenska serien/Division I 1941/42. Hockeysverige har en artikelserie de kallar Old School Hockey som till viss del även finns tryckt.

Elite Prospects är en bra källa för information om enskilda ishockeyspelare, men var uppmärksam. Det är inte ovanligt att antalet matcher inte finns med alla säsonger och då blir summan fel. Lätt att skriva "har spelat tio säsonger och 415 matcher i AIK" och så saknas antalet matcher en säsong. Detta är vanligare i äldre tid och i lägre serier.

De flesta svenska arenorna för elithockey har artiklar, men några kan utökas. Internationellt saknar vi många arenor och det som finns är ofta väldigt kortfattat. Uppgifter om arenornas kapacitet varierar stort mellan olika sajter. Använd uppgifter från aktuell liga, arenans egen hemsidan eller kommunens hemsida. Andra uppgifter riskerar att vara fel.

Jag har märkt att intresset för hockey svalnar snabbt i mars/april när säsongen avslutas. Ibland är inte alla matcher i slutspelen med. Det vore bra om någon systematiskt kollade igenom alla säsonger sedan 2000 för att se att alla matcher och hela slutspelet finns med. Gäller även listorna över matcher i grundserien. Både Hockeyallsvenskan och SHL. Behöver däremot inte göras före 2000 då de artiklarna skrivits i sin helhet efter att säsongen är slut, det är bara de som skrivs underhand som säsongen fortgår som har detta problemet. Motivationen att skriva tryter antagligen när ens favoritlag åkt ur. Ofta är de första matcherna i slutspel (eller för vissa lag) mycket mer detaljerade i sitt omnämnande än de senare. Det borde vara tvärtom. SM-final och Hockeyallsvenskfinal borde ha mest detaljer.

Nedan skriver jag om sådant jag lärt mig sedan jag började skriva om ishockey här på Wikipedia för den händelse att någon annan är intresserad. Lägg gärna till era egna erfarenheter.

Det är svårt att skriva artiklar om ishockeyligor och divisioner för att det ofta är oklart hur de hänger ihop och namn återanvänds i nya sammanhang. Inte ens terminologin är klar. Särskilt ordet serie används på många olika sätt. En serie kan vara samma sak som en liga eller en division, men det kan lika gärna vara en del av en liga när ligan spelas på flera olika sätt under säsongen. T.ex. kan Allettan mycket väl kallas en serie fast den ingår ligan Hockeyettan. Ordet serie kan även användas om ett helt seriesystem. Det är nödvändigt att vara uppmärksam på detta när man använder källor som talar om serier.

Sedan har vi ordet division som användes överallt tills för några år sedan. Idag blir ordet liga vanligare och division används allt oftare bara när det gäller historien. Mitt intryck är ändå att alla inte är helt bekväma med förändringen och därför ibland använder ordet serie. Min uppfattning är att man idag kan använda ordet liga på svenska åtminstone för tiden sedan vi fick Svenska Hockeyligan. Kanske ska man se skillnaden mellan liga och division som att en liga har en egen självständigt ligaorganisation medan divisionerna administreras av Svenska ishockeyförbundet och dess regioner och distrikt. Då är SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan ligor. Även nybildade NDHL är en ligaorganisation. Ordet division är dessutom inte ett namn från början utan kan skrivas med litet d. Bruket är vacklande och jag tycker inte vi måste vara enhetliga eftersom omvärlden inte är det. Division I uppfattas ofta som ett namn numera.

Division I dyker upp som namn 1941 när division II två skapas. För att förstå detta tror jag man ska titta på lokala serier som t.ex. Västmanlandsserien. När det blev många lag i Västmanland delades serien i Västmanlandsserien div. 1 och div. 2. Därför menar jag att namnet på serien var Svenska serien: division I och så står det också under några säsonger i boken Pucken som listar resultat från många historiska serier. Svenska serien övergår i då till att vara namnet på ett seriesystem i samband med att division II skapas. Inte långt senare ser man att division I istället kallas allsvenskan och då syftar det bara på den högsta divisionen så serienamnen har sin egen evolution som inte alltid sammanfaller med serieorganisationen och dess utveckling. Kanske hade vi inte gjort fel om Svenska serien och division I behandlats som en och samma division och möjligen skulle den första Elitserien också räknas in i den divisionen.

1975 sker en stor serieomläggning och där råder ingen tvekan om att Svenska Ishockeyförbundet ser det som nya divisioner/ligor. Nästa omorganisation sker 1999 när Allsvenskan i ishockey skapas tillkommer. Det är en helt ny liga utan särskilt mycket gemensamt med de tidigare och det är helt rimligt att den behandlas för sig. Division I blir i samband med detta tredjedivisionen och behöver därför också behandlas som en ny division. Jag tycker det är viktigt att skilja mellan andradivisionen och nuvarande Hockeyallsvenskan. Det är slarvigt att skriva att Division I 1975–1999 heter Hockeyallsvenskan idag eftersom det är en väldigt annorlunda serie nu jämfört med då. Skriv istället att division I 1975–1999 var andradivisionen.

Allsvenskan 1983–1999 var en slutspelsserie som hörde till Division I. För att komplicera saken spelade de två sämsta lagen från Elitserien med Allsvenskan efter jul åren 1987–1996. Det är ändå inte en självständig liga eftersom lagen kvalificerade sig från en grundserie och det var i grundserien som upp- och nerflyttningen skedde för division I-lagen.

Det viktigaste relevanskriteriet för idrottsklubbar är att de deltar eller har deltagit i högre serier. För ishockey har vi nu artiklar för alla de serier vi räknar som högre och tabeller över de deltagande lagen. Därmed har vi också listor över alla herrklubbar som har relevans enligt detta kriterium:

• Träningsserien
• Klass I
• Klass II
• Elitserien i ishockey (1927–1935)
• Klass I (ishockey 1927–1941)
• Svenska serien
• Division II i ishockey (1941–1975)
• Division I i ishockey (1944–1975)
• Division I i ishockey (1975–1999)
• Svenska Hockeyligan
• Hockeyallsvenskan
• Hockeyettan

Alla lag som deltagit i dessa serier har alltså relevans för en egen artikel. De flesta har redan en artikel, men det finns några kvar. Ofta är det svårt att hitta källor till dessa men Nordisk familjeboks Sportlexikon kan vara till hjälp med några äldre klubbar. Dessutom finns det några få klubbar som enbart deltagit i de högsta damhockeyserierna SDHL, NDHL och Damettan/Division 1. Dessa har också relevans. Andra relevanskriterium är:

• Över 2000 medlemmar.
• Folkrörelse i bygden i minst 30 år.
• Klubb som är värd för rikskänt evenemang.
• Har en unik och uppmärksammad verksamhet
• Känd genom att en eller flera framgångsrika idrottare kommer från föreningen.

Läs mer på Wikipedia:Att_skriva_om_sport#Idrottsföreningar

En av våra mest använda källor är Elite Prospects och det är en fantastisk källa, men ändå långt ifrån ofelbar. EP skapades ursprungligen för att hålla koll på lovande ishockeyspelare och det de är bäst på är spelarstatistik fr.a. det senaste decenniet. Går man bakåt i tiden saknas ofta lägre divisioner och enstaka säsonger här och där och innan man skriver att någon spelat 148 matcher i division I bör man därför kontrollera att alla säsonger har en siffra i kolumnen matcher annars är de inte medräknade i totalsumman. Ibland saknas även matcherna i slutspel även om ett sådant har spelats. Det gör att summan matcher som en spelare spelat under sin karriär sällan stämmer om spelaren spelat i någon lägre serie än SHL/NHL/KHL eller var aktiv för ett par decennier sedan eller tidigare. Tyvärr verkar den här typen av statistik vara väldigt osäker och det är svårt att kontrollera den mot andra källor. Vill man ändå använda den bör man skriva något i stil med "Enligt statistiksajten Elite Prospects har den här spelaren spelat X antal matcher".

Liganamnen är oftast rätt, men fel förekommer, särskilt i äldre tid. Fr.a. när det gäller division II. Lokala serier räknas oftast in i den nationella seriens division II eller så saknas de helt. Svenska mästerskapet redovisas inte fram till 1951 då det blev ett slutspel i högsta serien. Klubbarnas namn är oftast rätt, men fel förekommer. Ibland ser man att föreningen ändrar namn varje säsong och då får man söka vidare. Oftast finns det andra bättre källor på föreningarnas namn än EP.

En misstanke som växt fram under året är att man inte kan lita på födelseorterna på Elite Prospects. Många spelare som har en moderklubb på en småort registreras som födda i en residensstad. Många av Tingrydsspelarna står t.ex. som födda i Växjö. Enligt kommentarer på diskussionssidan är Cristopher Nihlstorp från Osby och inte Malmö. Detta är inte konsekvent genomfört, men någon på Elite Prospects verkar avrunda födelseorter till en residensstad i närheten. Därför är det bra om vi belägger födelseorter med annan källa än Elite Prospects, särskilt om det är en residensstad som anges som födelseort. Tillägg: När det gäller Terho Koskela finns det gott om källor på nätet att han är född i Salla, Finland. EP (2023-01-02) anger helt oförklarligt Göteborg dit han tycks ha flyttat som 24-åring! Det stämmer inte alls med min teori om residensstäder, men visar att EP inte går att lita på när det gäller uppgifter om födelseorter.

Listar resultat från en stor del av världens ligor. Skrivfel förekommer och ofta blandar de ihop lag med liknande namn (t.ex. Piteå IF och Piteå HC). Särskilt tydligt blir det när de rankar lag, men det kan också stå helt fel lag i en tabell för att det skett en sammanslagning eller något annat i klubben sedan föregående säsong. Det är tydligt att de saknar lokalkännedom om svenska förhållanden och det kan så klart gälla många andra länder också. Källan är bra för att den går att länka in, men det rekommenderas att man kontrollerar den med någon annan källa om man har möjlighet.

När svensk ishockey firade 50 år 1972 gavs Pucken : En bok om svensk ishockey ut. Där listas resultaten från mängder av serier i den svenska hockeyhistorien. Tyvärr är det ibland oordning i tabellerna. Den som kontrollräknar en tabell kan ibland upptäcka att serien inte har lika många gjorda som insläppta mål eller att poängen inte stämmer. Samtidigt har boken resultat från fler serier än någon annan bok jag känner till så det är svårt att helt bortse från den. Dessutom stämmer den oftast.

Vid 75-årsjubileet gavs det ut ytterligare en bok med serieresultat. Division III och lokala serier är inte med, men däremot har man korrekturläst mycket bättre. Min erfarenhet är att om källorna ger olika uppgifter om tabellerna är det bäst att gå på vad som står i detta verk.

Kommer i två delar. Del 1 innehåller lite fakta om varje säsong sedan 1922/23 med några biografiska artiklar insprängda emellan. Jag vet inte än hur mycket material det finns som vi inte har med redan, men det bör vara en del. Del 2 innehåller serietabeller samt listor och statistik. Den enda fördelen med serietabellerna är att de täcker åren till 2022, men det är fortfarande inte lika många serier som i Pucken. Dessutom har de nyordningen att ta med tabellrader bara för seriesegrare eller playofflag i lägre serier. Utan någon särskild förklaring. Gäller bl.a. Hockeyettan, men det gör den ganska oanvändbar som källa till dessa serier. Fakta verkar dock rimligt korrekturläst och granskad vilket gör den till en bra källa generellt.

Bokserie utgiven från 1957–2018 av Strömbergs förlag. Utmärkt källa som i äldre tid även skriver lite om lägre divisioner. Det förekommer någon gång att tabeller är i olag och då rekommenderas att man i första hand litar på ovan nämnda bok Svensk ishockey 75 år.

Utgavs från 1974. Förväxlas ofta med ovanstående. Försöker du köpa böckerna för egen del så fråga alltid då säljarna ibland inte själva vet om det är Strömbergs eller Brunnhages bok de säljer. Det kan bero på att böckerna ser likadana ut och att Strömbergs köpte Brunnhages, så från ca 1983 (osäker på exakt årtal) är det exakt samma innehåll i böckerna. Som källa är de bra och likvärdiga med Årets ishockey.

Kanske onödigt att ens nämna, men det är den officiella statistiken från Svenska Ishockeyförbundet och alltid en bra källa. Notera att resultat för äldre serier ibland hittas under menyn Historical och tyvärr oftast inte går att länka in. Elitserien/SHL finns sedan millenieskiftet medan lägre serier inte har lika många säsonger redovisade.