Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Wikipedia:Inledning och sammanhang

 Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Stilguide". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan.
Stilguide
Språk
Form
Se även

Inledningen eller ingressen till en Wikipedia-artikel är den brödtext som föregår innehållsförteckningen och den första rubriken. Sidhuvud, bilder och tabeller räknas inte till inledningen. Inledningen skall ge läsaren en kortfattad överblick av ämnet och sätta artikelsubjektet i sitt sammanhang. Om ämnet exempelvis är en person bör inledningen sammanfatta vad personen är känd för. Om ämnet är ett teoretiskt begrepp, bör inledningen redogöra för inom vilka discipliner och vilka tillämpningsområden begreppet används, och ge en kort definition som är begriplig för en så bred krets som möjligt.

Diverse tekniska detaljer, mindre vanliga specialfall, preciseringar och liknande bör behandlas senare i artikeln. Även om huvuddelen av artikeln kräver specialistkunskaper bör inledningen vara tillgänglig för så många som möjligt, dock utan att bli direkt missvisande. Tänk på vilka som kan tänkas vilja läsa om artikelämnet och försök anpassa inledningen därefter.

Första meningen

Se även: Wikipedia:Artikelnamn

Artikeln bör inledas med en fullständig mening som inleds med uppslagsordet eller det formella namnet på ämnet i fet stil, om inte detta skulle föranleda märkliga formuleringar. Eventuella särskiljningsled tas inte med. Därefter bör följa andra namnvarianter på svenska och namn på andra relevanta språk. Synonymer och alternativa benämningar anges i fet eller kursiv stil, beroende på hur vanliga de är. Om sådana inte kan stå i första meningen bör de i alla fall stå i första stycket.

Eftersom Wikipedia fungerar annorlunda än traditionella uppslagsverk behöver uppslagsordet inte stå allra först; ofta föregås uppslagsordet eller det formella namnet på ämnet av obestämd artikel ("En entrepenör är ..."). Om artikelnamnet är en beskrivning av ämnet snarare än ett namn eller en term bör man lägga större vikt på en smidig formulering än på att upprepa artikelnamnet, men i de flesta fall ska artikelnamnet (utan särskiljningsled) finnas med i fet stil i början av artikelns första mening.

För listor och artiklar i stil med "Y i Z" (till exempel Musik i Sverige eller sjöröveri i Somalia), där artikelnamnet inte är en etablerad term, bör de betydelsebärande orden finnas med i fet stil inledningsmeningen, men den kan i övrigt formuleras friare än annars.

En uttalsangivelse kan anges för egennamn på främmande språk eller andra ord som är svåra att uttala eller ofta uttalas felaktigt. Uttalsangivelser bör skrivas enligt Internationella fonetiska alfabetet.

Födelse- och dödsdata anges om artikeln handlar om en person. Se vidare Wikipedia:Biografiska artiklar.

För platser anges normalt det land eller namnet på det land eller stad som var aktuellt vid tidpunkten för en händelse, inklusive födelse och dödsplats för en person. För att undvika missförstånd är det bra om även nuvarande namn nämns som en bisats eller inom parentes. I faktarutor är det dåvarande namn och gränser som normalt ska anges. Syftet är tidlöshet och tydlighet och inte ett demonstrativt agerande. Det är därför olämpligt att ange till exempel Nazityskland eller dess symboler för personer födda 1933–1945, dels eftersom landet inte officiellt hette så, dels eftersom namnets symbolvärde i första hand inte är förknippat med området utan med ett politiskt system. Se vidare Wikipedia:Geografiska namn#Historiska namn.

För att inledningarna skall bli mer lättlästa kan vissa av ovanstående uppgifter uteslutas ur inledningen om de står på annan plats i artikeln; detta gäller i synnerhet datum och plats för död och födsel. Om uppgifterna om namn och etymologi blir långa eller framstår som mindre viktiga kan de antingen placeras något senare i inledningen eller ges ett separat stycke direkt efter denna.

Exempel

Alternativt, om uppgifterna återfinns på annan plats:

Den inledande definitionen behöver inte vara formellt korrekt. Viktigast är att den är tydlig och inte innehåller felaktigheter eller flertydigheter; en formell definition kan göras senare i artikeln. Skriv

En reklamblockerare är ett datorprogram som kan filtrera bort oönskad reklam, oftast ett insticksprogram till en webbläsare.

i stället för

En reklamblockerare är oftast ett insticksprogram till en webbläsare som kan filtrera bort oönskad reklam.

Inled med en fullständig mening

En artikel blir mer lättläst om första meningen är grammatiskt fullständig, och till skillnad från traditionella pappersuppslagsverk behöver Wikipedia inte förkorta inledningen för att spara utrymme.

Uppslagsordet kan gärna föregås av en obestämd artikel, så en läsare som inte har svenska som modersmål, eller läsare som inte är bekanta med begreppet, kan se vilket språkligt genus uppslagsordet har (en/ett), och om det ska stavas med versal eller inte. Inled hellre en artikel med:

  • En fritidsbåt är en båt vars främsta syfte är privat rekreation, till exempel båtsport.
  • Litauen är en republik i Baltikum i nordöstra Europa.
  • Ett båtskrå är en fast ställning för exempelvis livbåtar eller skeppsbåt på ett fartyg (...)

i stället för den förkortade form som traditionella pappersuppslagsverk brukar använda:

  • Fritidsbåt, båt vars främsta syfte är privat rekreation, t.ex. båtsport.
  • Litauen, republik i Baltikum i nordöstra Europa.
  • Båtskrå är en fast ställning för exempelvis livbåtar eller skeppsbåt på ett fartyg (...) (Läsaren får inte veta om det heter en båtskrå eller ett båtskrå)

Skilj mellan uppslagsordet och begreppet

Se även en:Use-mention distinction och Wikipedia:Benämningssjukan

Det finns en språklig skillnad mellan att använda ett ord, och att nämna ordet. När man använder ett ord, syftar man på ordets betydelse (exempel: Ost är en mejeriprodukt). När man nämner ett ord, syftar man på själva ordet (exempel: "Ost" har tre bokstäver). Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en ordlista, och därför bör en inledande definition av ett uppslagsord syfta på dess betydelse. Därför är fraser som "ett begrepp för", "en benämning på" eller liknande, i de flesta fall överflödiga. Skriv i stället direkt vad uppslagsordet är:

i stället för de mer omständliga fraser som syftar på själva ordet:

Det är lämpligt att använda "benämning", "term" eller "namn" i inledningen av en artikel som handlar om en viss benämning på något, eller en typ av benämningar:

  • Året utan sommar eller artonhundra-frös-ihjäl är, på grund av den extremt kalla sommaren på norra halvklotet, andra namn för 1816.
  • Noaord, och om ting noanamn, kallas benämningar som används när det enligt folktron anses vara olycksbringande och därmed tabu att nämna ett visst ord.
  • John Doe är en benämning på en okänd mansperson i USA och vissa andra engelsktalande länder.
  • En Bayer-beteckning är en beteckning på stjärnor där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav (...)

Liknande formuleringar kan också användas för att markera att artikelnamnet inte är allmänt vedertaget namn för något. Den kan vara föråldrad, ha tillkommit i efterhand, eller vara på andra sätt ifrågasatt.

  • Folkungaätten eller Bjälboätten är sentida benämningar på en medeltida svensk kungasläkt.
  • Kvacksalveri är en nedsättande benämning på att utan erforderliga kunskaper ge verkningslösa eller farliga medicinska behandlingar.
  • Harijans är Mahatma Gandhis benämning på en hinduiskt kast, dalit, de oberörbara.
  • Neger, femininum: negress (tidigare även negrinna), är en idag föråldrad och mindre lämplig beteckning för personer från vissa svarta folkgrupper (...)

Om artikelnamnet inte är vedertaget, så kan man i stället för "benämning" i första meningen beskriva hur artikelnamnet används.

Brungrodor är en icke-systematisk grupp av grodarter (i norra och centrala Europa: vanlig groda, åkergroda och långbensgroda) inom släktet Rana med liknande drag vad gäller utseende och levnadssätt.

i stället för

Brungrodor är benämning för olika grodor (i norra och centrala Europa: vanlig groda, åkergroda och långbensgroda) inom släktet Rana med liknande drag vad gäller utseende och levnadssätt. Brungrodor är ingen systematisk grupp.

Använd vedertagna namn i stället för smek- och öknamn

Om det finns ett vedertaget namn för uppslagsordet, så bör detta användas som artikelnamn, i stället för föråldrade eller mindre vedertagna namnformer. se Wikipedia:Artikelnamn. En artikel skall alltså inte inledas med

Viljo Nousiainens Gångväg var det gamla namnet på gångvägen Friidrottens väg vid Slottsskogsvallen i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg.
Malaj var en nedsättande benämning på värnpliktig av begränsad militär användbarhet, som gjorde sin värnplikt genom att understödja de värnpliktiga som utbildades till militära uppgifter.

utan i stället

Friidrottens väg, tidigare Viljo Nousiainens Gångväg, är en gångväg vid Slottsskogsvallen i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg.
Handräckningsvärnpliktig var i Sveriges försvarsmakt en värnpliktig av begränsad militär användbarhet, som gjorde sin värnplikt genom att understödja de värnpliktiga som utbildades till militära uppgifter. (...) En vanlig, nedsättande benämning på handräckningsvärnpliktiga var "malaj".

Frasen "X kallas Y" uttrycker att ett begrepp inte är formellt eller vedertaget. Kallas-fraser bör endast användas för begrepp som inte är formella eller vedertagna. Skriv

Pension är ersättning från arbetsgivare, försäkringsbolag eller fond (...)

i stället för

Pension kallas ersättning från arbetsgivare, försäkringsbolag eller fond (...)

Ska man skriva i vilket ämne uppslagsordet används?

I en artikel om ett mindre känt fackuttryck, eller ett homonymt ord med andra betydelser, så kan det vara lämpligt att skriva en ämnesspecifikation.

Ana är i släktforskningssammanhang detsamma som förfader.
En vektor är i medicin en organism som är smittobärare men inte själv framkallar sjukdomsförloppet.

I många fall behövs ingen upplysning om vilket ämne det gäller; om det kan framgå av definitionen, eller om det gäller ett allmänt begrepp, som används likadant i olika sammanhang. Undvik också att syfta på benämningen i stället för själva ämnet.

Undvik att skriva

  • Blockmotor är inom motorcykelindustrin och motorcykelsporten en benämning på en motor med sammanbyggd växellåda.
  • Korruption är en juridisk term som avser missbruk av ämbete eller annan förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).

Skriv i stället

  • En blockmotor är en motorcykelmotor med sammanbyggd växellåda.
  • Korruption är missbruk av ämbete eller annan förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).

Fortsättningen

Inledningens fortsättning bör innehålla:

  • En enkel och kortfattad beskrivning av ämnet. Beskrivningen bör vara kärnfull och sätta uppslagsordet i relation till andra uppslagsord, men den behöver inte vara formellt uttömmande.
  • En mycket kortfattad etymologi (språkhistoriskt ursprung). Om etymologin är invecklad, så kan den i stället stå under en egen rubrik efter inledningen. När man hänvisar till andra språk, behöver man inte förkorta språknamnen, vilket traditionella uppslagsverk brukar göra för att spara utrymme.
En bank (av italienska banca 'bänk'), är en inrättning som (...)
En bank (av it. banca 'bänk'), är en inrättning som (...)
  • En överblick - en kortfattad redogörelse för vad som utmärker uppslagsordet.
  • En fullständig definition som är mer utförlig än den som finns i första meningen. Om definitionen behöver beskrivas mer utförligt, kan den utgöra ett eget stycke senare i artikeln, eller i särskilt invecklade fall utgöra en egen artikel (definition av planet).

Inledningen kan vid behov bestå av flera stycken. Den bör dock inte vara så lång att innehållsförteckningen annat än i specialfall kommer utanför webbläsarfönstret.

Det första stycket bör innehålla åtminstone de i fetstil och kursiv angivna namnen på artikelämnet och en definition eller beskrivning av artikelämnet. Om flera betydelser av artikelnamnet behandlas i artikeln bör detta framgå ur första stycket.

Det är heller inte ovanligt att inledningen tar upp saker artikelämnet fått uppkallat efter sig. Detta behöver inte vara en fullständig lista om en sådan skulle bli för lång, men en eller två saker kan nämnas.

När artikeln är lång bör inledningen sammanfatta det viktigaste i artikeln och utgörs då vanligen av flera stycken. Källangivelser behövs inte i en sådan sammanfattande inledning, källorna bör då finnas där uppgifterna diskuteras noggrannare. Om någon uppgift är överraskande och stöds av en enskild trovärdig källa kan man dock hänvisa till denna redan i sammanfattningen. Uppgifter som inte diskuteras annanstans (eller som där diskuteras med andra källor) bör ha källhänvisning i normal ordning.

Språklig stil

Se även: WP:Stilguide

Enkelt språk

Inledningen bör, i sin helhet, vara välformulerad och lättläst även för en lekman. Språket bör vara enkelt och tydligt, med minsta möjliga mängd fackuttryck.

En artikel kan inledas med:

Undvik sådana här inledningar:

  • Diskning innebär rengöring för hand eller maskinellt av föremål som använts i samband med måltider och matlagning, exempelvis bestick, matporslin och köksutensilier. Substantivet disk syftar på föremål som är i behov av att bli diskade.
  • Allergen är inom immunologin benämningen på ett antigen som ger upphov till en IgE-förmedlad reaktion. Det innebär att individen reagerar allergiskt. De flesta allergen är proteiner.

Förklara sammanhanget

Om du kommit hit genom att klicka på texten [förtydliga] i någon artikel för att se vad som behöver förtydligas, håll då muspekaren över [förtydliga] i den artikeln (förklaringen kan även ses i artikelns redigeringsläge).
Den här sidan ger en allmän beskrivning av varför en artikeltext kan behöva förtydligas och hur det kan göras.

Inledningen måste förklara ämnets sammanhang och kontext. Det kan tyckas självklart, men att skriva ut det självklara är en nödvändighet på Wikipedia eftersom läsaren kanske inte tycker att det är lika självklart.

Exempel

Den som skriver artikeln har redan detaljkunskap, vilket kanske vissa läsare saknar. Oftast är det därför bäst att lägga in några "självklara" påståenden i den eller de första meningarna av artikeln. Betrakta till exempel följande mening:

Ford Thunderbird utvecklades som ett svar på Chevrolet Corvette. Den första modellen tillverkades år 1955.

Inte någonstans nämns Ford Thunderbirds grundläggande egenskap: det är en bil! Det förutsätts att läsaren redan vet det, något som kan visa sig inte stämma, särskilt om läsaren inte vet vad Ford eller Chevrolet är. Istället är det bättre att skriva:

Ford Thunderbird är en sportbil som tillverkades av Ford från 1955.

Man behöver dock inte gå till övermåtta åt andra hållet, det finns inget behov av att förklara ett vanligt ord, såsom "bil", eller att Ford är en biltillverkare, det kan man anta framgår av sammanhanget.

Upprepning är ofta onödigt, meningen:

Författaren August Strindberg skrev dramat Fröken Julie 1888 och publicerade det samma år.

är övertydlig och kan gärna nedkortas till:

August Strindberg skrev dramat Fröken Julie 1888.

som innehåller tillräckligt med information.

För att leda in läsaren på rätt spår bör den första meningen ge en koncis och tydlig bild som anger artikelns sammanhang. Till exempel bör en artikel om Charles Darwin inte börja med:

Darwin skapade kontroverser när han publicerade "Om arternas uppkomst"...

vilket visserligen var såväl sant som viktigt, men ändå bara en liten del av vad Darwin var och representerade. I stället bör man börja ungefär så här:

Charles Darwin, född 1809, död 1882, var en brittisk zoolog, geolog och teolog som är mest känd för att ha framlagt den moderna evolutionsteorin.

Ett problem kan uppträda i artiklar om skönlitterära verk som skapas direkt från författarens sida, eller musikaliska verk från artistens/gruppens sida, genom att artikeln börjar med "X är hans tredje roman..." utan att det framgår vems roman det är.

Fiktiva figurer

Om artikeln handlar om en fiktiv figur eller plats bör det anges. Läsaren kanske inte vet att Homer Simpson inte är en verklig person. Börja till exempel så här:

  • Homer Simpson är en fiktiv figur som förekommer i TV-serien...

Särskilj tydligt på fakta och påhitt om du har med "fiktiv information" om till exempel påhittade rollfigurer. Etablera kontexten så att en läsare som inte är bekant med ämnet kan få ett hum om artikelns mening utan att behöva kontrollera länkarna till sidan. Skriv inte

  • Trillian togs från jorden av Zaphod när hon besökte en fest

utan

  • Trillian är en fiktiv person från Douglas Adams radioprogram, bok och film Liftarens guide till galaxen. Hon tas från jorden i ett rymdskepp när Zaphod Beeblebrox besöker en fest. Adams väljer att låta henne utforska universum i rymdskeppet tillsammans med Zaphod.

Sådana exempel kan mångfaldigas.

(Lägg märke till att fiktiva personer lever i ett ständigt presens: är, tas, besöker, inte var, togs, besökte etcetera)

Observera att ordet fiktiv inte med nödvändighet behöver användas; formuleringar av typ rollfigur i och liknande fungerar naturligtvis lika bra. Man kan också skriva inledningen så att det är tydligt att figuren finns i ett verk där det inte förekommer verkliga människor, till exempel i en saga, tecknad film eller datorspel. Det väsentliga är att en läsare som är helt obekant med både figuren/platsen och sammanhanget (serien, boken etcetera) inte skall kunna dra den felaktiga slutsatsen att artikeln beskriver en verklig figur eller plats.

Se vidare Wikipedia:Att skriva om fiktion.

Sverige

Det är vanligt att artiklar innehåller information som endast är giltig för Sverige, fastän företeelsen finns i andra länder, utan att det nämns. Det är särskilt vanligt i artiklar om lagar, regler och myndigheter. Ange i sådana fall att artikeln endast avser Sverige. Se även Wikipedia:Globalt perspektiv.

Test

Här finns några saker du kan testa för att se om inledningen beskriver sammanhanget tillräckligt för att läsaren ska förstå:

  • Kan läsaren förstå vad artikeln handlar om efter att ha läst den första meningen?
  • Kan även en lekman på området förstå vad artikeln handlar om?
  • Kan både unga och gamla läsare få behållning av artikeln?

Uttal

Uttal av ord eller namn som stavas lika kan skilja sig i intonation (tonhöjd och betoning av stavelser). Både vokaler och konsonanter kan uttalas på flera olika sätt, vilket är särskilt tydligt mellan olika språk.

Uttal av ett uppslagsord är särskilt hjälpsamt för läsaren när det avviker från vad denne skulle förvänta sig. För personnamn bör det uttal som anges i artikeln vanligen vara det som personen själv använder när denne uttalar sitt eget namn. Ibland är det relevant att uppge fler än ett uttal för ett uppslagsord (till exempel uttalas Greta Garbo olika på svenska och engelska).

Uttal kan med fördel uppges både med fonetsik skrift (genom det Internationella fonetiska alfabetet, IPA) samt med en ljudillustration eller en länk till en inspelning. Fonetisk skrift och ljudillustration fyller olika funktioner; Den ena är inte att föredra framför den andra. De kompletterar varandra.

Den som tycker att en uttalsanvisning behövs och inte kan eller vill lägga till den själv kan ange detta genom att lägg till mallen {{IPA-saknas}} eller {{uttal saknas}} strax efter uppslagsordet i en artikel.

Önskemål om uttal finns på sidan Wikipedia:Önskemål om uttal samt återfinns bland de sidor som använder mallen IPA-saknas.

Åtgärdsmallar

För inledningar som inte lever upp till denna och andra riktlinjer finns följande åtgärdsmallar att använda:

Se även

Namngivning av artiklar
Hjälpsidor
Wikipedia-artiklar
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Inledning