Wikipedia:Matematiska uttryck
Manual | |
---|---|
För läsare
| |
För skribenter
| |
För administratörer
| |
Se även
| |
Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska uttryck på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar hos den som läser sidan och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.
Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är till och med klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipediafrågor.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
Ett enkelt exempel: <math>\frac{2+3}{5}=1</math> ger
på en egen rad. Samma uttryck skriven i löptext ger , vilket inte blir lika snyggt. Matematiska uttryck bör därför i möjligaste mån skrivas med vanliga tecken i löptext. Om det trots allt är nödvändigt att använda <math>-taggarna i löptext så bör uttrycket omslutas av \scriptstyle, så här: .
I denna handledning utelämnas från och med nu <math> ... </math>-taggarna.
Vid redigering i ordbehandlarläge, med Visual Editor, finns tillgång till en enkel redigeringsfunktion för matematiska uttryck. Man kan både infoga nya matematiska uttryck (välj Infoga > Mer > Matematisk formel) och redigera redan existerande.
Variabler och konstanter
Enligt matematisk konvention skrivs variabler med kursiv stil, medan konstanter (som Eulers tal och imaginära enheten) skrivs med rak stil. Även om avvikelser från detta är vanliga och inte bör ses som grova fel, så bör ändringar helst gå i korrekt riktning.
Grundläggande
Funktion | Syntax | Upplägg | Hur den visas |
---|---|---|---|
addition / plus | + | 2 + 2 = 4 | |
subtraktion / minus | - | 2 - 2 = 0 | |
multiplikation / gånger | \times | 2 \times 2 = 4 | |
division / delat | \frac | \frac{2}{2} = 1 |
Specialtecken
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
decimalkomma (rätt) | 3,\!14159 | |
decimalkomma (ibland fungerar denna variant bättre) | 3{,}14159 | |
decimalkomma (fel) | 3,14159 | |
standardfunktioner (rätt) | \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z | |
standardfunktioner (fel) | sin x + ln y + sgn z | |
Derivata | \nabla \partial x dx | |
Mängder | \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C | |
Logik | p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r | |
Rötter | \sqrt{2}\approx 1,\!4 | |
\sqrt[n]{x} | ||
Relationer | \sim \simeq \cong < \le \lesssim \lessapprox \lnsim \lnapprox > \ge \gtrsim \equiv \approx \ne | |
Geometriska relationer | \angle \perp \| \parallel \nparallel | |
Pilar |
\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
|
|
\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
|
| |
Annat | \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet |
Exponenter, index
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Exponent | a^2 | |
Index | a_2 | |
Gruppering | a^{2+2} | |
a_{i,j} | ||
Kombinationer av "sub" och "super" | x_2^3 | |
Derivata (bra) | x' | |
Derivata (acceptabelt) | x^\prime | |
Derivata (fel) | x\prime | |
Under och överlinjer | \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} | |
Summa | \sum_{k=1}^N k^2 | |
Produkt | \prod_{i=1}^N x_i | |
Gränsvärde | \lim_{n \to \infty}x_n | |
Integral | \int_{-N}^{N} e^x\, dx | |
Linjeintegral | \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy |
Bråk, matriser, uttryck på flera rader
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Bråk | \frac{2}{4} eller {2 \over 4} | |
Binomialkoefficienter | {n \choose k} | |
Matriser | \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} | |
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix} |
||
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} | ||
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} | ||
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} | ||
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} | ||
Fritext[1] | f(n)=\left\{\begin{matrix}
n/2, & \mbox{om }n\mbox{ är jämn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ är udda} \end{matrix}\right. |
|
Ekvationer på flera rader | \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \
&=& n^2 + 2n + 1\end{matrix} |
[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.
Teckensnitt
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Grekiska bokstäver | \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega | |
Fetstil (grekiska) | \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} | |
Dubbelskrift | x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} | |
Dubbelskrift | \mathbb{ABC} | |
Fetstil | \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 | |
Frakturstil | \mathfrak{aB} | |
Skrivstil | \mathcal{ABC} | |
Hebreiska | \aleph \beth \gimel \daleth |
Parentessättning i långa uttryck
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Sämre | ( \frac{1}{2} ) | |
Bättre | \left( \frac{1}{2} \right) |
- Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Parenteser | \left( A \right) | |
Hakparenteser | \left[ A \right] | |
Klammrar | \left\{ A \right\} | |
Vinkelparenteser | \left\langle A \right\rangle | |
Streck | \left| A \right| | |
Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna): | \left. {A \over B} \right\} \to X |
Teckenmellanrum
Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
double quad space | a \qquad b | |
quad space | a \quad b | |
large space | a\ b | |
medium space | a\;b | |
small space | a\,b | |
no space | ab | |
negative space | a\!b |
Se även
Externa länkar
- MediaWiki har information som rör Matematiska uttryck.
- A gentle introduction to TeX, ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till hur man skriver matematiska formler.
- Symbolreferenslista
- Help:Displaying a formula på Meta-Wiki