Langbahn Team – Weltmeisterschaft

von Samson-Himmelstjerna

von Samson-Himmelstjerna
Känd sedan1568
UrsprungPutten i Brabant, Belgien
Inflyttad1568 till Riga från Putten, 1600-talet till Sverige
StamfarHermannus Samsonius
Adlad1640 på Stockholms slott
SynonymSamson von Himmelstjerna
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1974 under namnet von Samson-Himmelstjerna
Gradadlig ätt nr 2349
Länk URLSida på riddarhuset.se
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1999
Svärdssidan1985
Spinnsidan1999
Sverige Riddarhuset i Reval
Namnvon Samson
Introducerad1809
Värdighetadlig ätt nr: 193
† Utslocknad i Reval
Utslocknad?
SverigeRiddarhuset i Riga
Namnvon Samson
Introducerad1747
Värdighetadlig ätt nr: 150
† Utslocknad i Riga
Riddarhuset i Arensburg
Namnvon Samson
Introducerad1840 och ca 1890 (II)
Värdighetadlig ätt nr: 65 och 105 (II)
† Utslocknad i Arensburg
Utslocknad?
Riddarhuset i Mitau
Namnvon Samson
Introducerad1840
Värdighetadlig ätt nr: 270
† Utslocknad i Mitau
Utslocknad?
Tysk-romerska riket Adel i Tyskland
Naturaliseradimmatrikulerad i Sachsen[förtydliga]
Vapensköld Samson-Himmelstjerna

von Samson-Himmelstjerna är en i Sverige utslocknad adelsätt vilken härstammade från Putten i Gelderland, Brabant i Belgien. Ätten spreds senare till Livland där den först nämndes 1568 i Riga. Ätten adlades i Sverige 1640 men blev först 1974 den sist introducerade adelsätten på Riddarhuset i Stockholm.[1] Ätten utdog i Sverige på svärdssidan 1985, och på spinnsidan 1999. Huvudmannagrenen och andra grenar är bosatt i Tyskland, men grenar av ätten fortlever också i Frankrike, Ryssland och USA.

Historia

Naeman Samson (död 1583) utsågs 1568 till befälhavare för stadsvakten i Riga, och hans son Hermannus Samsonius (1579–1643) blev av kung Gustav II Adolf utsedd till superintendent över Livland, och adlades 1640 på Stockholms slott av drottning Kristinas förmyndarregering, men introducerades först den 4 september 1974 på grund av återställande av försutten tid och blev den sist introducerade adelsätten på Sveriges Riddarhus under nr 2349.

Hermannus Samsonius och hans ättlingar kallade sig von Samson och först 1819 började medlemmar kalla sig Samson-Himmelstjerna. Ätten producerade förvaltare, jurister och godsägare i Livland, Estland och på ön Ösel, och representerades i alla fyra baltiska riddarhusen, på Svenska riddarhuset och immatrikulerades även i Sachsen[förtydliga], Tyskland.[2]

Ätten levde nästan uteslutande i de baltiska länderna fram till Estland och Lettlands självständighet 1918, men redan 1872 utvandrade Raoul von Samson-Himmelstjerna till USA, där han blev stamfader för den amerikanska grenen, och efter första världskriget och den baltiska revolutionen flyttade Nikolai von Samson-Himmelstjerna till Frankrike där han grundade den franska grenen. Nikolais bror Georg (Juri) von Samson-Himmelstjerna stannade kvar i Ryssland och har ättlingar där, medan de flesta av ätten flyttade till Tyskland.

En gren bor på godset Falkenberg i Kreis Schleswig-Flensburg, medan många bosatte sig i trakten av Reichsgau Wartheland i Tyskland. 1939 kallades den baltiska adeln av Adolf Hitler till Tyskland, samman med den övriga balttyska befolkningen, innan Sovjetunionen annekterade området och de sista medlemmarna av ätten lämnade slutgiltigt Baltikum 1939.

En släktförening grundades år 1931.

Blasonering

Motivet med oxhuvud och stjärna är vanligt förekommande i Veluwe i Gelderland, Nederländerna.

Såsom och confirmera honom fölliande skölldemärke, som han och fäder för honom fördt haffua, nembl: Een fördeelt skölld, den högre sijdan hwiijt, där uthi en blå stierna, den wänstre sijdan guhl, haffuandes uthi sigh ett swart oxehuffwud medh uthräckter rödh tunga, offuan oppå sköllden en öppen Tornere hiellm, hielmtäcket och Crantzen medh hwitt, blått och guhlt fördeelte; offuan oppå Hielmen en swart winge, medh en blå stierna framför sigh emot höger, alldeles som det medh sine egentlige förgor här representerat och afmåhlat står
– Sköldebrevsavskrifter, 20:x, RHA

Medlemmar i urval

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Samson von Himmelstjerna, 21 januari 2019.

Noter

  1. ^ Hagson, Marianne (1992). Nyintroducerade svenska adelsätter : sex stamtavlor. Riddarhusdirektionen. ISBN 91-630-1089-5 
  2. ^ [https://web.archive.org/web/20190122044620/https://www.riddarhuset.se/att/von-samson-himmelstjerna/ Arkiverad 22 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. Ätten von Samson-Himmelstjerna på Sveriges Riddarhus]. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190122044620/https://www.riddarhuset.se/att/von-samson-himmelstjerna/. Läst 21 januari 2019.