Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Vithövdad havsörn

Vithövdad havsörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteHavsörnar
Haliaeetus
ArtVithövdad havsörn
H. leucocephalus
Vetenskapligt namn
§ Haliaeetus leucocephalus
AuktorLinné, 1766
Utbredning
Utbredningsområde
  Året runt
  Häckningsområde
  Vinterkvarter
  Enbart under flyttningen
Stjärnor: Enstaka observationer
Synonymer
Falco leucocephalus (Linné, 1766)
Juvenil
Juvenil

Vithövdad havsörn[2] (Haliaeetus leucocephalus) är en örn som lever i Nordamerika. Den är USA:s nationalfågel och är en av de starkaste amerikanska symbolerna. Den är fridlyst sedan 1940.[3]

Utseende

Vithövdad havsörn är mörkbrun med vitt huvud och vit stjärt. Näbben, iris och fötterna är gula. En vuxen hane kan bli omkring 90 centimeter lång och kan ha ett vingspann på ungefär 200 centimeter. Honorna är större och kan mäta 110 cm på längden och ha ett vingspann på uppemot 250 centimeter. Som subadult är den mörkare och kan förväxlas med subadulta kungsörnar.[4]

Utbredning och taxonomi

Vithövdad havsörn är en nordamerikansk art som förekommer lokalt från Aleuterna och Alaska i norr till nordvästra Mexiko i söder.[5] Den har uppträtt som tillfällig gäst i Belize, Bermuda, Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna samt Irland[1]. I det sistnämnda landet iakttogs den senast den 18 november 1987, då en uttröttad ungfågel togs omhand på sydvästkusten.[6]

Dess vetenskapliga namn härstammar från Haliaeetus, latin för havsörn (från gammalgrekiskans haliaetos), och leucocephalus, latiniserad gammalgrekiska för "vitt huvud," från λευκος leukos ("vit") och κεφαλη kephale ("huvud").[7][8]

Vithövdad havsörn beskrevs taxonomiskt första gången av Linné i hans tolfte upplaga av Systema Naturae (1766-68), men då under namnet Falco leucocephalus.[9]

Det finns två accepterade underarter:[10][11]

  • H. l. leucocephalus (Linnaeus, 1766) - nominatformen förekommer ungefär söder om latituden 38° N, vilket ungefär överensstämmer med latituden för San Francisco,[12] och underarten återfinns i södra USA och på Californiahalvön.[13]
  • H. l. washingtoniensis (Audubon, 1827), synonym H. l. alascanus Townsend, 1897, - den nordliga underarten är större än den södra nominatformen. Den återfinns i norra USA, Kanada och Alaska.[10][13] Denna underart återfinns längre söderut än latitud 38° N utmed Atlantkusten, där de uppträder i området kring Cape Hatteras.[12]

Vithövdad havsörn bildar ett artpar med den europeiska havsörnen. Artparet utgörs av en vithuvad och en ljushuvad art med ungefär samma storlek. Havsörnen har också en överlag ljusare brun fjäderdräkt. Detta artpar skiljde sig från de andra havsörnarna i början av tidig miocen (ca. 10  miljoner år sedan), som senast, men kan ha gjort så redan under tidiga, eller mellersta oligocen (28 miljoner år sedan). De senare kräver att de äldsta fossil man funnit verkligen tillhör detta släkte.[14] De två arterna skiljdes förmodligen åt i Stillahavsområdet, då havsörnen spred sig västerut till Eurasien och den vithövdade havsörnen spred sig österut till Nordamerika.[15]

Ekologi

Underarten H. l. washingtoniensis fotograferad i Alaska.

Biotop

Vithövdad havsörn förekommer inte bara vid kusterna utan ofta i inlandet vid floder och stora sjöar. De bygger sina bon i stora, gamla ensamma träd som ger möjlighet till en bra överblick över omgivningen under häckningen.

Föda och födosök

Förutom levande fisk äter vithövdade havsörnar andra fåglar, mindre däggdjur, ormar, sköldpaddor och krabbor. Som de flesta örnar äter de också kadaver. Vithövdade havsörnar fångar fisk på grunt vatten med sina gripklor. De kan följa efter andra havsfåglar för att finna fisk, och stjäl ibland byten från fiskgjusar.

Häckning

Vithövdad havsörn häckar i närheten av hav, sjöar eller floder. De bygger stora bon som kantas med gräs och mossa och de använder sina bon under flera år. Honan lägger två eller tre ägg som ruvas under 35 dygn. Båda föräldrarna hjälps åt med ruvning och matning. De unga fåglarna är bruna med vitaktig stjärt och vita skiftningar på vingarna. Den klart vita fjäderdräkten på huvud och stjärt utvecklas först när fåglarna blir könsmogna vid fyra eller fem års ålder. Ungarna blir flygga när de är ca 11 veckor gamla, men matas i ytterligare fem eller sex veckor tills de blir självständiga.

Livslängd

Vithövdad havsörns livslängd är ungefär 36 år.

Status och hot

Det fanns tiotusentals vithövdade havsörnar år 1782, när USA utsåg denna fågel till sin nationalfågel. Men populationen minskade stadigt under de följande tvåhundra åren på grund av jakt, förlust av boplatser och användning av DDT. DDT förbjöds i USA 1972 och detta samt insatser för artens bevarande har gjort att det numera (2006) finns cirka 10 000 häckande par i landets 48 södra delstater[16]. Arten betraktas inte längre som hotad[17] och har avförts från röda listan även i de nedre 48 staterna (2007) - i Alaska och Kanada var arten aldrig allvarligt hotad.

Noter

  1. ^ [a b] BirdLife International 2016 Bald Eagle Haliaeetus leucocephalus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 maj 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Djur - illustrerat uppslagverk.(2007) ISBN 978- 91-7166-036-7.. Läst 20 december 2007 
  4. ^ National geographics field guide of North American birds
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls) Arkiverad 16 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-04-19
  6. ^ ”Bald Eagle Lands Exhausted in Ireland” (på engelska). Associated Press. 15 december 1987. http://www.apnewsarchive.com/1987/Bald-Eagle-Lands-Exhausted-in-Ireland/id-fd7744016cc242f2c23ec570762c136a. Läst 24 maj 2019. 
  7. ^ Joshua Dietz. ”What's in a Name”. Smithsonian National Zoological Park. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070805095512/http://nationalzoo.si.edu/Animals/Whats_in_a_name/default.cfm?id=19. Läst 19 augusti 2007. 
  8. ^ Liddell, Henry George & Robert Scott (1980). A Greek-English Lexicon (Abridged Edition). United Kingdom: Oxford University Press. ISBN 0-19-910207-4 
  9. ^ Linné, Carl (1766). Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio duodecima, reformata. 
  10. ^ [a b] del Hoyo, J., Elliott, A., & Sargatal, J., eds. (1994). Handbook of the Birds of the World Vol. 2. Lynx Edicions, Barcelona ISBN 84-87334-15-6.
  11. ^ Haliaeetus leucocephalus (på engelska). Integrated Taxonomic Information System. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=175420. Läst 21 juni 2007. 
  12. ^ [a b] ”Bald Eagle Haliaeetus leucocephalus. The Pacific Wildlife Foundation. Arkiverad från originalet den 4 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070704043926/http://www.pwlf.org/baldeagle.htm. Läst 27 juni 2007. 
  13. ^ [a b] Brown, N. L.. ”Bald Eagle Haliaeetus leucocephalus. Endangered Species Recovery Program. Arkiverad från originalet den 12 september 2006. https://web.archive.org/web/20060912000326/http://esrpweb.csustan.edu/speciesprofiles/profile.php?sp=hale. Läst 20 augusti 2007. 
  14. ^ Wink, M (1996). ”A mtDNA phylogeny of sea eagles (genus Haliaeetus) based on nucleotide sequences of the cytochrome b gene” (pdf). Biochemical Systematics and Ecology 24: sid. 783–791. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1996/20_1996.pdf. Läst 7 november 2008. 
  15. ^ ”Bald Eagle Habitat” (på engelska). Bald-Eagles.info. Arkiverad från originalet den 17 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070517080141/http://www.bald-eagles.info/habitat.php. Läst 21 juni 2007. 
  16. ^ ”vithövdad havsörn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vith%C3%B6vdad-havs%C3%B6rn. Läst 17 augusti 2022.  [inloggning kan krävas]
  17. ^ ”hvithodehavørn” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2021-12-16. http://snl.no/hvithodehav%C3%B8rn. Läst 17 augusti 2022. 

Externa länkar