Vesilahti (föråldrat svenskt namn: Vesilax)[3] är en kommun i landskapetBirkaland i Finland. Vesilahti har &&&&&&&&&&&04444.&&&&&04 444 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0353.940000353,94 km². Vesilahti är enspråkigt finskt. I december 2012 var andelen svensktalande i Vesilahti 0,3 %. Under finska inbördeskriget utkämpades här hårda strider, se Striden vid Vesilax.
Historia
Vesilahti kommun grundades 1869,[4] men befolkning har funnits i tusentals år. Det kan bevisas genom massvis av stenåldertida fynd. Vesilahti avskildes från Birkala som en egen kyrksocken under början av 1300-talet och nämns första gången 1346. Från Vesilahti kyrksocken avskildes i början av 1400-talet Lempäälä kyrksocken, som nämns första gången 1455.[5] Man kan bekanta sig med kommunens långa och rika historia genom att besöka sevärdheterna runt Klaus Kurjen-tie (Klaus Kurck-vägen), som består av tiotal sevärheter runtom i Vesilahti.
I Vesilahti i Narva by ligger Laukko gård som har en lång och betydande roll i landskapets historia. Laukko gård har ägts av bland annat Klaus Kurck, en central gestalt i folksagor gällande Vesilahti.
Politik
Mandatfördelning i Vesilahti kommun, valen 1976–2021
I Vesilahti finns fyra lågstadier (Kyrkobyns, Narvas, Onkemäkis och Ylämäkis skolor) och ett högstadium i Kyrkobyn. Vesilahtis huvudbibliotek ligger i Kyrkobyn. Därtill ligger Narvas bibliotek i Narva.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Vesilahti kommun 1975–2020[6]
År
Folkmängd
1975
3 120
1980
3 081
1985
3 006
1990
3 097
1995
3 235
2000
3 421
2005
3 831
2010
4 345
2015
4 489
2020
4 367
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 115, Finlands medeltidsurkunder IV, Helsingfors 1924, nr 2981