Ventilation (byggnader)
Ventilation innebär förflyttning och utbyte av luft i byggnader. Ventilationen har flera syften; den vanligaste är att man vill skapa ett behagligt inomhusklimat. Ventilationen transporterar bort fukt, föroreningar m.m. från rummet och tillför "frisk" luft istället. Det finns ett antal kvalitetskrav på inomhusklimat, t.ex. att koldioxidhalten inte ska överstiga 1000 ppm i lokaler där människor vistas stadigvarande.[1]
Ventilationsprinciper
Grundregeln är att ventilationen ska anpassas till byggnaden och till den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Självklart är kraven när det gäller bullernivå och luftkvalitet betydligt hårdare för en bostad än för en processindustri. Önskad ventilation går i princip att skapa på fyra olika sätt:
- självdrag
- mekanisk frånluft även kallat fläktförstärkt självdrag (FFS)
- mekanisk från- och tilluft (FT)
- mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX)
Ventilationsaggregat
För att ge maximal flexibilitet byggs ventilationsaggregat för större luftmängder i de flesta fall upp genom att kombinera funktionsmoduler - fläkt, filter, värmeåtervinning, kyla osv. I flerfamiljshus, industrier och kontorsbyggnader placeras ventilationsaggregatet oftast av praktiska skäl högst uppe i byggnaden så att frånluftkanalen kan mynna ut på taket.
Ventilationskanaler
I nyare byggnader byggs kanalsystemet nästan uteslutande upp av spirallindade plåtrör i olika dimensioner, ofta i kombination med ljuddämpare. Kanalsystemen avslutas med till- och frånluftsdon. Speciellt brandhärdiga kanaler krävs för s.k. imkanaler, d.v.s. kanaler från exempelvis restaurangkök.
Plåtrör började användas på 1950-talet och många av dessa är nu mogna för utbyte. I många bostadshus, inte minst byggnader från det s.k. miljonprogrammet, är det vanligt att ventilationen sker genom självdrag i murade skorstenskanaler. Det är också här som behovet av renovering och reparation är störst. Läckande kanaler orsakar en rad olika problem, förutom att självdraget inte fungerar, t. ex. lukt och buller.
De metoder som används är samma som används vid renovering av rökkanaler i tegelskorstenar, nämligen:
Kanaler som renoveras med kompositfoder eller tätningsmassa behåller sin area, men blir hårda och är därför känsliga för t.ex. sättningar. Flexibla stålrör klarar sättningar men kanalarean minskar.
Processventilation
Processventilation är en specialiserad form av ventilation som syftar till att avlägsna föroreningar, såsom damm, rök, gaser och ångor, direkt vid källan i industriella och kommersiella miljöer. Genom att effektivt extrahera skadliga ämnen där de genereras förhindras spridning till den omgivande luften, vilket bidrar till en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö.[2] Denna metod är särskilt viktig i verksamheter där specifika arbetsprocesser producerar farliga ämnen, till exempel vid svetsning, kemisk bearbetning eller hantering av lösningsmedel. Genom att implementera processventilation kan arbetsgivare minska exponeringen för skadliga ämnen och uppfylla arbetsmiljökrav som ställs av myndigheter.[3]
Se även
Noter
- ^ ”Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation”. Folkhälsomyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011823/http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter1/fohmfs-2014-18.pdf. Läst 6 december 2015.
- ^ poweredbyit. ”Processventilation”. Centab. https://www.centab.se/processventilation/. Läst 9 december 2024.
- ^ ”Processventilation - frånluft vid källan - Arbetsmiljöverket”. www.av.se. https://www.av.se/inomhusmiljo/luft-och-ventilation/processventilation---franluft-vid-kallan/. Läst 9 december 2024.