Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Vassunda kyrka

Vassunda kyrka
Kyrka
Vassunda kyrka
Vassunda kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Vassunda församling
Plats Vassunda 523, 741 91 Knivsta
 - koordinater 59°42′17.1″N 17°43′45.9″Ö / 59.704750°N 17.729417°Ö / 59.704750; 17.729417
Invigd 1200-talet

Vassunda kyrka är en kyrkobyggnad i Vassunda i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Vassunda församling i Knivsta pastorat. Kyrkan ligger i södra delen av Knivsta kommun, nära länsväg 255 mellan Stockholm och Uppsala.

Kyrkobyggnaden

Vassunda kyrka i början av 1700-talet. Teckning av Johan Peringskiöld.

Troligen fanns en äldre kyrka på platsen redan under 1100-talet. Kyrkans äldsta delar är sannolikt från 1200-talet och dåtidens kyrkobyggnad hade förmodligen ett fristående och smalare kor samt platt innertak eller öppen takstol. Senare, troligen under 1300-talet, förlängdes kyrkan österut och blev en salkyrka med sakristia. I övergången mellan kor och långhus placerades ett triumfkrucifix. I början av 1400-talet byggdes ett torn som försågs med en hög spira. En avbildning från år 1682, ritad av Johan Hadorph, visar kyrkan med ett högt och spetsigt torn och man kan förmoda att det är den utformning som gavs i och med tornets uppförande. Samtidigt byggdes förmodligen det vapenhus som återfinns på såväl Hadorphs som Peringskiölds ritning men som senare rivits. Under 1400-talets mitt slogs tegelvalv i kyrkan som sedan försågs med kalkmålningar ca 1448–1468. Ca år 1500 anses kyrkan ha varit färdig och några större förändringar företogs inte på ca 200 år.

I slutet av 1600-talet, förmodligen under perioden 1671–1696, byggdes det tresidiga koret och ungefär samtidigt brann kyrkan. Exakt vilka skador som uppstod i branden är inte kända, men sannolikt förstördes i alla fall tornspiran som då ersattes med en enkel tornhuv som kom att kvarstå under hela 1700-talet. År 1745 uppfördes läktaren i väster.

År 1804 inleddes den senaste stora ombyggnaden av kyrkan, då bland annat tornet fick sin nuvarande utformning. Ombyggnationen leddes av arkitekt Anders Andersson Sundström. Takhuven byttes och kyrkklockorna flyttades in i tornet från en fristående klockstapel. Man tog upp ljudgluggar i tornets väggar samt en portal i tornets västsida. Detta ledde till att tornets nedervåning blev vapenhus och huvudingång. Klockstapeln och vapenhuset i söder revs, likaså den västra stigluckan. Kyrkans murar reparerades, de medeltida valven togs bort och ersattes med ett trävalv som putsades. Man förlängde sakristian norrut och genom att hugga upp muren och montera en trappa placerades uppgången till predikstolen direkt i sakristian. Nya fönster togs upp och de gamla förstorades.

År 1954 renoverades interiören, bland annat med konservering av inventarierna från 1700-talet och med en anpassning av färgsättning till framtagna, äldre färger.

Inventarier

Kyrkans bänkinredning är från 1798 och predikstolen byggdes av Joachim Lutken Schvager 1716. Altaruppsatsen tillverkades av bildhuggaren Magnus Granlund år 1767. En medeltida ljuskrona i mässing hänger mitt i kyrkan. Före 1638 skänkte innehavaren av Ala säteri en ljuskrona som hänger mittemot predikstolen. Ytterligare en ljuskrona i mässing skänktes till kyrkan av Anders Öhrman 1728.

År 1853 stals kyrkans silver och det återfanns aldrig. Nuvarande nattvardstyg är från 1800-talets andra hälft: kommunionkannan inköptes 1880, kalk och paten tillverkades 1853 av guldsmeden P. F. Palmgren i Stockholm och oblatasken skänktes 1866.

Bland textilierna märks bland annat en svart mässhake från 1801, en vit från 1936, en röd från 1957 och en grön från 1960. De vita och röda skrudarna tillverkades av Libraria Konsthantverk. En blå skrud och ett antependium tillkom 1968. Fragment av en processionsfana från 1490-talet förvaras i sakristian och kan eventuellt komma från Albertus Pictors verkstad. Ett antependium skänktes till kyrkan av släkterna Oxenstierna och Fleming år 1742.

Dopfunten i koret är från 1954 och är huggen i öländsk kalksten. I vapenhuset står foten till en medeltida dopfunt på vilken det står ett solur från 1728.

Orgel

Manual Pedal Koppel
Bordon 16' B/D Subbas 16' Man/Ped
Principal 8' Octavbas 8'
Fugara 8' D Koralbas 4'
Dubbelfleut 8' D
Gedackt 8' B
Octava 4'
Panfleut 4'
Qvinta 3'
Octava 2'
Trumpet 8'

[2]

Galleri

Se även

Källor

  • Bengt Ingemar Kilström: Vassunda kyrka, Ärkestiftets stiftsråd 1968
  • Nils Olsson: Vassunda kyrka 30 augusti 1996, läst 14 november 2010
  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 254. Libris 2413220 
  2. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Vidare läsning

Externa länkar