Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Vallmosläktet

Vallmosläktet
Kornvallmo (P. rhoeas)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljVallmoväxter
Papaveraceae
UnderfamiljPapaveroideae
TribusPapavereae
SläkteVallmosläktet
Papaver
Vetenskapligt namn
§ Papaver
AuktorLinné, 1753
Arter (urval)

Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter.[1]

Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns.

De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden.

Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten.

Det finns både blå och vita vallmofrön som kan användas som krydda, till exempel ovanpå bröd.

Om vallmofröna inte värmebehandlas får man i sig fermenter som främjar matsmältningen. För att tillgodogöra sig vallmofrö bör man krossa dem i mortel, eller mala dem i speciella vallmofrökvarnar eller spannmålskvarn.

Vallmo som narkotika

Kornvallmons blommor innehåller en alkaloid som har använts som ett milt lugnande medel. Mjölksaften i opievallmo innehåller flera narkotiska alkaloider, bland annat morfin och kodein.

Efter intagande av vallmofrön kan förekomst av opiater i urinen detekteras. Därför serveras ingen föda innehållande vallmofrön inom den svenska kriminalvården samt behandlingshem för narkomaner, då den intagne/patienten felaktigt skulle kunna misstänkas för att ha brukat narkotika under fängelsevistelsen/behandlingen.

Koncentrat av vallmohalm är narkotikaklassat och ingår i förteckningen N I i 1961 års allmänna narkotikakonvention, samt i förteckning II i Sverige.[2]

Vallmo som symbol

I Storbritannien och en del andra länder brukar många under dagarna kring den 11 november (hågkomstens dag) bära en röd eller vit vallmo av papper i kavajslaget, som en erinran om de stupade i världskrigen. Fenomenet brukar benämnas poppy appeal.

Dottertaxa till Vallmor, i alfabetisk ordning[1]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17270052. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010. 

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vallmo