Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Valdemarsviks köping

Valdemarsviks köping
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Valdemarksviks kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuValdemarsviks kommun
CentralortValdemarsvik
Inrättad1 januari 1914
Upphörd31 december 1970
Uppgått iValdemarsviks kommun
Befolkning, areal
Areal14 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°11′59″N 16°35′38″Ö / 58.199715°N 16.594021944444°Ö / 58.199715; 16.594021944444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagHammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsagas tingslag
Koder och länkar
Kommunkod0563
Redigera Wikidata

Valdemarsviks köping var en tidigare kommun och köping i Östergötlands län.

Administrativ historik

Valdemarsviks köping, som sedan 1647 varit en köping (först som lydköping och senare som friköping inom Ringarums socken, bildade en separat kommun först 1 januari 1914 (enligt beslut 20 december 1912) genom en utbrytning ur Ringarums landskommun samt införlivning av ett område från Tryserums landskommun i Kalmar län. Den nya köpingskommunen omfattade därmed det tidigare samhället Valdemarsvik samt 1/48 mantal Fifalla n:r 1 littera Aa med därifrån avsöndrade lägenheter, 0,05 mantal Vammar n:r 1 Södergård, 0,3265 mantal Vammar n:r 2 Norrgård och 1 mantal Valdemarsmåla n:r 1 med åtskilliga lägenheter från Ringarums landskommun med en sammanlagd areal av 1,67 km², samt från Tryserums landskommun hemmanen ½ mantal Grännäs n:r 1, ½ mantal Grännäs n:r 2, 5/12 mantal Grännäs n:r 3 och 1/12 mantal Valdemarsvik n:r 1 med därifrån avsöndrade lägenheter, omfattande en areal av 3,27 km².[1] Den nya köpingen hade 1 416 invånare, varav 246 invånare bodde i området som överförts från Tryserum.[2]

1 januari 1920 (enligt beslut den 31 december 1919) överfördes till köpingen från Gryts landskommun hemmanen 1/4 mantal Borg nummer 1 och 1 mantal Sandvik nummer 1.[1] Detta överförda området hade 42 invånare.[3]

Köpingen ombildades 1971 till Valdemarsviks kommun.[4]

Kyrklig tillhörighet

Köpingen hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Ringarums församling, men köpingens område bröts 1 maj 1919 ut för att bilda en separat församling, benämnd Valdemarsviks församling.[5][1]

Heraldiskt vapen

Blasonering: I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvarknivar, allt av silver.

Vapnet skapades av Maj Ericsson 1947 och registrerades för kommunen i PRV 1978. Ankaret syftar på ortens hamn och knivarna på garverinäringen.

Geografi

Valdemarsviks köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 14,35 km², varav 14,22 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960

I Valdemarsviks köping fanns tätorten Valdemarsvik, som hade 3 038 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 94,4 procent.[7]

Politik

Mandatfördelning i Valdemarsviks köping 1938–1966

ValårVSCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19381235
1235
20
173
194211626
1626
25
22
194621535
21535
25
23
195011644
1644
2592,6
214
19541645
1645
2589,0
24
195816126
1626
2591,1
22
196217134
1734
2586,9
22
1966152314
15234
2587,7
23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 14 & 16. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201920%20(SOS)/Folkrakningen-1920_1.pdf. Läst 14 oktober 2022 
  2. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1913. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 13 & 36. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1913.pdf. Läst 14 oktober 2022 
  3. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1919. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 13 & 36. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1919.pdf. Läst 14 oktober 2022 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 21. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 14 oktober 2022 
  7. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 5. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FFolk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna%2FFolkr%C3%A4kningen%201910-1960%2FFolkr%C3%A4kningen%201960%20(SOS)%2FFolkrakningen-1960_02.pdf. Läst 14 oktober 2022