Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Valdemar Dalquist

Valdemar Dalquist
Foto på filmis utgiven av Svensk filmindustri.
Foto på filmis utgiven av Svensk filmindustri.
FöddCarl Mauritz Dahlqvist
23 september 1888
Ås församling, Sverige
Död20 januari 1937 (48 år)
Stockholm
Aktiva år1909–1937
MakaKarin Gardtman
(19??-1933)
IMDb SFDb

Valdemar Dalquist, född 23 september 1888 i Ås församling, Skaraborgs län, död 20 januari 1937 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare, sångare, författare, textförfattare och regissör.

Biografi

Dalquist engagerades som skådespelare hos Sigurd Sandberg 1909–1910, hos Nils Hjort 1910–1911, hos Karin Swanström 1911–1912, hos Harry Bergvall 1913–1914, hos Erik Bergman 1914–1915 och hos Allan Ryding 1915–1917. 1917 hamnade han i Stockholm där han kom att spela i nyårsrevyerna på Mosebacke och Södra Teatern samt hos Ernst Rolf på Fenixpalatset. Hans popularitet växte, 1926–1931 anställd hos Karl Gerhard. 1931–1933 var han anställd vid Gösta Ekmans teatrar och från 1934 var han ledande revyartist hos Kar de Mumma på Blancheteatern.[1]

I början av 1920-talet började han samarbeta med Fred Winter, vilket resulterade i flera sjömansvalser. De båda skrev även tillsammans folklustspelet Ett skepp kommer lastat, uruppfört 1924. Dalquist skrev även Med håg och fallenhet för teater (1927) samt de båda diktsamlingarna På de bräder som... (1935) och Vardagsvers (1936).[1]

Han filmdebuterade 1921 i Klaus Albrechts Cirkus Bimbini, och kom att medverka i drygt 10 filmer som skådespelare. I mitten av 1930-talet var han en tid ordförande i SKAP.

Han var i sitt första gifte från 1915 gift med skådespelerskan Carin Haggren och i sitt andra gifte från 1925 med revysångerskan Karin Gardtman.[1] Dalquist är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]

Filmografi

Roller

Manus och regi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1921 Oristevs Än leva de gamla gudar
Otto Hellkvist		 Svasse Bergqvist Vasateatern[3]
1922 Cornevilles klockor
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet		 Nils Johannisson Oscarsteatern[4]
Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Nils Johannisson Oscarsteatern[4]
1923 Boseart Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[4][5]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Nils Johannisson Oscarsteatern[6]
Poivre Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[7]
1924 Teaterdirektören Operettprinsessan
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé		 Nils Johannisson Oscarsteatern[8]
1925 Furst Moritz Dragomir Populesco Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[9]
Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo		 Valdemar Dalquist Vasateatern[10]
Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[11]
1926 Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán		 Oskar Textorius Oscarsteatern[4]
Jules Benjamin
René Mercier, André Bardé och Benjamin Rabier		 Nils Johannisson Södra Teatern[12][13]
1927 Vlasta Rostaslovitch Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten		 Naima Wifstrand Folkteatern[14]
1931 Teodor Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner		 Folkteatern[15]
1932 Medverkande Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard		 Axel Witzansky
Valdemar Dalquist		 Vasateatern[16]
Värdshuset Vita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky		 A.W. Sandberg Vasateatern[17]
Källarmästaren Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[18][19]
Benny "Fläskis" Thompson Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[20][21]
Adam Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[22]
I de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[23]
1933 Medverkande Domaredansen
Erik Lindorm		 Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[24]/
Vasateatern[25]
Bartendern Luftexpressen
Alexander Lestyan och János Vaszary		 Folkteatern[26]
1934 Medverkande Razzia, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[27]
1935 Robert Anderberg Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[28]
Felix Munck En förtjusande fröken (Bezauberndes Fräulein)
Ralph Benatzky		 Gösta Ekman Vasateatern[29][30]
1936 John Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[31][32]

Regi (urval)

År Produktion Upphovsmän Teater
1925 Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo Vasateatern[10]
1932 Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard Vasateatern
Regi tillsammans med Axel Witzansky[16]

Bibliografi

  • Dalquist, Valdemar (1935). På de bräder som ...: dikter. Stockholm: Geber. Libris 1352979 
  • Dalquist, Valdemar (1936). Vardagsvers.. Stockholm: Geber. Libris 1362903 
  • Dalquist, Valdemar (1927). Med håg och fallenhet för teater: en bandaktörs härjningståg från Ystad till Haparanda. Stockholm: Geber. Libris 1328690 

Källor

  1. ^ [a b c] Dalquist, Valdemar i Svenska män och kvinnor (1944)
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 31 maj 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-05-31/143/7. Läst 22 juli 2015. 
  4. ^ [a b c d] Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 107. Libris 784760 
  5. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  6. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  7. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  8. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  10. ^ [a b] Sven Haglund (9 april 1925). ”Tysk ungkarlskonst på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-04-09/96/10. Läst 28 augusti 2015. 
  11. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  13. ^ ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. 14 november 1926. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1926-11-14&toPublicationDate=1926-11-14. Läst 2 augusti 2015. 
  14. ^ Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016. 
  15. ^ ”Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  16. ^ [a b] Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  17. ^ Åbergsson (7 september 1932). ”Vita hästen succès på Vasan: Trevligt sångspel, underhållande framfört”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1932-09-07/243/1. Läst 23 mars 2024. 
  18. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  20. ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024. 
  21. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  22. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  23. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  24. ^ ”Söndagens revypremiärer: Lindorms gröna ängar på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  25. ^ Cyrano (5 februari 1933). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-05/34/10. Läst 11 juli 2015. 
  26. ^ Oscar Rydqvist (26 februari 1933). ”'Luftexpressen' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/16. Läst 27 augusti 2015. 
  27. ^ ”Eftersläckning i Blanche's”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-05-05/120/11. Läst 23 april 2016. 
  28. ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  29. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  30. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 395
  31. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  32. ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Valdemar_Dalquist