Herrtävlingen hade premiär säsongen 1977/1978, damtävlingen säsongen 1982/1983 men kallades "Europacupen" fram till säsongen 1986/1987 även om deltagandet inte var begränsat till européer.
I skidskytte fick man tidigare världscuppoäng i olympiska spel, vilket skedde sista gången 2010.[1] Däremot fortfarande i VM. VM inträffar varje år förutom när det är OS.
Organisation
Tävlingsserien består av nio tävlingstillfällen med två-fyra tävlingar. Säsongen omfattar vanligtvis ca 22 enskilda tävlingar och sex stafetter. Dessutom är tävlingar i världsmästerskapen i skidskytte en del av världscupen, som ger andra poäng än världscuploppen. Jämfört med den första tiden av världscupen har antalet tävlingar ökat gradvis från säsongen 2008/2009, och med denna utveckling utvidgades schemat till tio tävlingstillfällen, men detta ändrades tillbaka efter protester från tränarkårerna.
Kompetenskrav
För att delta i individuella eller gemensamma tävlingar i världscupen, VM eller OS, måste vissa krav uppfyllas i resultat från tidigare eller nuvarande säsong. Idrottaren måste göra dessa resultat i sprint eller distans på antingen europacupen eller i europamästerskapen, där man i 20 % av tävlingarna ska placera sig bland de tre bästa. Eventuellt kan man kvala in genom att på JVM vara i den övre halvan av resultatlistan.
Antal startande
I grunden har varje nationellt förbund i den första världscups-sprinten eller distansen rätt till två startande. Tre startande får de 22 bästa från föregående säsongs ranking ha. Följande riktlinjer gäller:
Antal startande per land
Placering i nationscupen
1 – 4
5 – 8
9 – 12
13 +
Antal startande
7
6
5
4
Poängsystem
Utifrån sin placering delas det ut poäng som läggs ihop i totalcupen och de olika disciplincuperna. Poängmallen för tävlingarna skiljer sig från de i alpin skidåkning och längdskidåkning, där en tävlande får bättre poängutdelning vid vinster och höga placeringar medan man i skidskytte vinner på att ligga på en jämn nivå över hela säsongen utan att man behöver vinna flera tävlingar. I skidskytte ges poäng enbart utifrån resultatet i tävlingen.
Ledaren i totalcupen har under loppen en gul väst, och den som leder den gällande disciplincupen har en röd. Det finns även en röd-gul väst för den som leder både totalen och disciplinen. I slutet av säsongen delas det ut troféer, stora och små kristallkulor, till vinnarna i cuperna.
Poängsystem
Poängsystem sedan säsongen 2008/2009
Placering
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Poäng
60
54
48
43
40
38
36
34
32
31
30
29
28
27
26
25
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Poängsystem mellan säsongen 2000/2001 och säsongen 2007/2008
Placering
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Poäng
50
46
43
40
37
34
32
30
28
26
24
22
20
18
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Poängsystem fram till säsongen 2000/2001
Placering
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Poäng
30
26
24
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Discipliner
Det tävlas i följande sju discipliner i cupen:
Sprint är den vanligaste disciplinen i världscupen, arrangeras vid nästan varje tävlingstillfälle. Åkarna startar intervall, vanligen med 30 sekunders mellanrum. Tävlingen körs på 7,5 km för damer och på 10 km för herrar. Det är två skjutningar; en liggande och en stående. Ett missat skott resulterar i att åkaren får köra ett varv i den 150 m långa straffrundan vilket innebär en försening på drygt 20 sekunder.
Jaktstart är den näst vanligaste disciplinen i cupen. Det är inte en separat tävling utan grundas på tidiga resultat, oftast från en tidigare sprint. De 60 bästa i den tidigare tävlingen får ställa upp i jaktstarten. De startar i resultatordning från den tidigare tävlingen, kom man till exempel 20 sekunder efter segraren i den tidigare tävlingen startar man 20 sekunder efter segraren i jaktstarten. Längden på loppet är 10 km för damer och 12,5 km för herrar. De skjuter två liggande och två stående skjutningar och precis som i sprinten leder ett missat skott till ett varv i straffrundan.
Masstart är den senaste disciplinen i världscupen. De 25 bästa för tillfället i världscupen, och därutöver de 5 bästa under innevarande tävlingsvecka som inte är topp 25, får ställa upp, ordnade i tre rader vid start. Damerna kör 12,5 km och herrarna 15 km. Två liggande och två stående skjutningar sker utmed loppet, en bom resulterar i ett varv i straffrundan.
Distans är den mest traditionella disciplinen i världscupen. Åkarna skjuter två gånger liggande och två gånger stående och en bom leder till en minuts tidstillägg. Loppets längd är för damer 15 km och för herrar 20 km. Precis som i sprinten startar man med intervallstart.
Stafetten deltar fyra åkare i varje lag. Det skjuts två gånger per åkare, en gång liggande och en gång stående, utöver de normalt fem patroner som används för att få ner målet finns i denna disciplin tre extraskott per skjutning att tillgå för att få ner målen och därmed slippa straffrunda. Loppen körs på 7,5 km per åkare för herrar och för damerna 6 km.
Mixedstafettens regler är precis som den vanliga stafettens, fast här tävlar två damer och två herrar i samma lag.
Singel mixedstafett, som är en stafettform med en manlig och en kvinnlig deltagare. Se sidan om skidskytte för närmare beskrivning.
Världscupen i skidskytte 2023/2024
Wikimedia Commons har media som rör Världscupen i skidskytte.