Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Torbern Bergman

Torbern Bergman
Torbern Bergman, med Vasaordens riddartecken runt halsen samt iklädd Nationella dräkten. Avporträtterad av Lorens Pasch d.y.
Född9 mars, 1735
Låstads socken, Sverige Sverige
Död7 september 1784 (49 år)
Medevi, Sverige Sverige
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragKemist
Känd förNaturforskare

Torbern Olof Bergman, född 9 mars 1735 i Låstads socken, Västergötland, död 9 juli 1784 i Medevi, var en svensk naturforskare och kemist.

Biografi

Bergman iklädd Nationella dräkten, avporträtterad av Ulrika Pasch.
Opuscula physica et chemica, 1779

Torbern Olof Bergman var son till kronobefallningsmannen Barthold Bergman och Sara Hägg. Hans intresse för botanik väcktes genom hans lärare Sven Hof vid Skara gymnasium. Han studerade botanik, matematik och entomologi vid Uppsala universitet. Genom sina entomologiska insamlingar och iakttagelser stiftade han bekantskap med Carl von Linné, som gav honom sitt erkännande för en avhandling om iglar. Han prisbelöntes av Vetenskapsakademien för detta samt för en upptäckt av en metod att fånga frostfjärilarnas honor, som saknar vingar, då de på hösten kryper upp i fruktträdens kronor för att lägga ägg. Det gick ut på att remsor av näver sattes fast runt trädstammarna och beströks med tjära för att fånga insekterna.[1]

Han disputerade även i astronomi, och grundade Kosmografiska sällskapet i Uppsala, genom vilken han utgav en fysisk världsbeskrivning, Physisk beskrifning öfver jordklotet, som översattes till flera språk. Detta verk var en av de första moderna geografiböckerna, som kom att influera Abraham Gottlob Werner, som ibland kallas "geologins fader". Bergman blev därefter docent i fysik, under det att han forskade i turmalinets elektriska egenskaper, samt om meteorologiska fenomen som norrsken, åska, regnbågen och kornblixtar. 1764 invaldes han i Vetenskapsakademien.

1767 blev han professor i kemi och farmakologi. I den egenskapen lät han rusta upp och med egna medel modernisera institutionen för kemi. Bland annat ritade han ett laboratorium som uppfördes. Bergman grundade den kvalitativa och kvantitativa kemiska analysen, och utarbetade sätt för att åtskilja substanser med våta vägen (genom lösningar), och förbättrade torra vägen (med värme). Som kemist fick han ett internationellt erkännande, och hade tagit tjänst hos Fredrik den store, om inte Gustav III ingripit personligen.

Bland hans övriga gärningar i kemin hör att han utvecklade affinitetsläran genom uppställandet av tabeller, och hans forskning om kolsyra. 1775 kom han på hur man skapar mineralvatten på konstgjord väg. Med sin Handbok i mineralogi blev han en föregångare till René Just Haüy, och han var den förste som skilde mellan organiska och oorganiska ämnen.

1772 blev han en av de första att bli utnämnd till riddare av Vasaorden. Prisbelönad två gånger av Vetenskapsakademien. Bergman levde emellertid i en tid vars idéer många gånger avfärdats senare. Han trodde på flogistonteorin, varför en del av hans forskning är inaktuell.

Han avled i förtid på grund av ett slaganfall, och begravdes vid Västra Ny kyrka. Ett porträtt i olja, utfört av Lorens Pasch d.y. förvaras vid Uppsala universitet, samt en gipsmedaljong av Johan Tobias Sergel vid Gripsholms slott.

1771 gifte han sig med Margareta Catharina Trast.

Förnamnet Torbern är en annan form av namnet Torbjörn, och sedan 1901 bär Torbern Bergmans födelsedag, den 9 mars, namnet Torbjörn till hans ära[2][3].

Referenser

  1. ^ Cronstedt, Carl Johan (1770). ”Berättelse om frost-fjärilarnas fångande”. Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar. 
  2. ^ Roland Otterbjörk : "Svenska förnamn" (1964)
  3. ^ Roland Otterbjörk : "Våra namnsdagar" (1966)
  • The Svedberg med bidrag av B. Boethius och A.G. Högbom: Torbern Bergman i Svenskt biografiskt lexikon (1922) läst 24 augusti 2014
  • Västra Ny församling (E) Dödbok
  • Sigurd Lindman, artikel i Svenska Män och Kvinnor Del 1, Albert Bonniers förlag Stockholm 1942

Vidare läsning

  • Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 244-[268].
  • Beskow, Bernhard von (1860). Minne öfver kemie professoren Torbern Bergman. Stockholm. Libris 2559980 
  • Fors, Hjalmar (2008). ”Matematiker mot linneaner: konkurrerande vetenskapliga nätverk kring Torbern Bergman”. Vetenskapens sociala strukturer : sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt (2008): sid. 25-53.  Libris 11487320
  • Lindquist, John (1900). Framställning af Torbern Bergmans fysiska geografi.. Stockholm. Libris 2099003 
  • Olsson, Hugo (1956) (på engelska). Torbern Bergman 1735-1784. [Stockholm]. Libris 3101235 
  • Tiselius, Arne (1957). Torbern Olof Bergman: minnesteckning. Stockholm: A & W. Libris 1441304 
  • Åberg, Bertil (1949). Torbern Olof Bergman.. Stockholm. Libris 3201632 
  • Johannes Uray, Chemische Theorie und mineralogische Klassifikationssysteme von der chemischen Revolution bis zur Mitte des 19. Jahrhunderts. In: Berhard Hubmann, Elmar Schübl, Johannes Seidl (Hgg.), Die Anfänge geologischer Forschung in Österreich. Beiträge zur Tagung „10 Jahre Arbeitsgruppe Geschichte der Erdwissenschaften Österreichs“ von 24. bis 26. April 2009 in Graz. Graz 2010, S 107-125.
  • Mostrom, Birgitta. (1957). Torbern Bergman: a bibliography of his works. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Includes over 300 items, including translations printed up to 1956.
  • Schufle, J.A. (1985). Torbern Bergman : a man before his time. Lawrence, Kan.: Coronado Press.

Se även

Externa länkar

Företrädare:
Johan Peter Sleincour 		Uppsala universitets rektor
Vt 1771 		Efterträdare:
Johan Amnell
Företrädare:
Johan Peter Sleincour 		Uppsala universitets rektor
Ht 1779 		Efterträdare:
Per Niklas Christiernin
Företrädare:
oklart
som inspektor för Finska nationen 		Inspektor för Finska nationen
1780-1784 		Efterträdare:
Adolph Murray
Företrädare:
Petrus Ekerman
som inspektor för Österbottniska nationen
Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Torbern_Bergman