Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Tibro kommun

Tibro kommun
Kommun
Bostadsområde i Tibro
SloganSveriges möbelcentrum
Kommunens vapen.
Tibro kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortTibro
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 355 ()[1]
Areal235,2 kvadratkilometer ()[2]
- därav land219,8 kvadratkilometer[2]
- därav vatten15,4 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet51,66 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°25′00″N 14°10′00″Ö / 58.416666666667°N 14.166666666667°Ö / 58.416666666667; 14.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Skövde domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1660[3]
Anställda1 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1472 (–)
1662 (–)
GeoNames2669117
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tibro kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Tibro.

I västra delen av kommunen är den flacka berggrundsytan täckt av uppodlade ler-, sand- och mojordar varigenom Tidan rinner i nord–sydlig riktning. Barrskogsklädd morän dominerar den mer kuperade östra delen av Tibro och där ligger kommunens största sjö Örlen. Öster om Örlen finns flera exempel på ålderdomligt jordbrukslandskap. Möbelindustrin har en stark tradition i kommunen med anor från 1850-talet och under 1950- och 60-talen upplevde branschen en väldig expansion. I början av 2020-talet fanns också en växande service- och tjänstenäring.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet legat relativt stabilt mellan &&&&&&&&&&010191.&&&&&010 191 och &&&&&&&&&&011297.&&&&&011 297 invånare. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2023–2026 styr partiet i minoritet med Centerpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Kyrkefalla och Ransberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tibro municipalsamhälle inrättades i Kyrkefalla landskommun 20 oktober 1923 och upplöstes 1947 när Tibro köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ransbergs landskommun i Mölltorps landskommun.

Tibro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tibro köping och en del ur den då upplösta Mölltorps landskommun (Ransbergs församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Skövde domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Geografi

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland. Tibro kommun gränsar i norr till Töreboda kommun, i öster till Karlsborgs kommun, i sydöst till Hjo kommun och i väster till Skövde kommun, alla i före detta Skaraborgs län. Ån Tidan rinner från söder mot norr, delvis som gräns mot Skövde kommun.

Topografi och hydrografi

Granit och gnejsgranit utgör berggrunden i området. I västra delen av kommunen är den flacka berggrundsytan täckt av uppodlade lerjordar i sydväst och sand- och mojordar i nordväst. Genom västra delen rinner Tidan i nord–sydlig riktning, vilken delvis omges av fuktängar söder om tätorten Tibro. Barrskogsklädd morän dominerar den mer kuperade östra delen av Tibro och där ligger kommunens största sjö Örlen. Öster om Örlen finns flera exempel på ålderdomligt jordbrukslandskap. Ett stråk av randmoränryggar, deltan och rullstensåsar, tillhörande mellansvenska ändmoränerna går genom Tibro i öst–västlig riktning.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Tibro kommun Hela riket






  Bebyggelse (7,7 %)
  Skog (58,7 %)
  Öppen myrmark (1,6 %)
  Jordbruksmark (25,3 %)
  Övrig mark (6,6 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Naturvårdsarbetet i Tibro har under 2000-talet inriktats på att driva projekt "i syfte att kartlägga den rika flora och fauna som finns i kommunen samt att fastställa eventuella behov av skydd för områdena".[9]

År 2022 fanns två naturreservat i Tibro kommun: Ruderskogen och Lerstugesjön.[10]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Ransbergs församling och Tibro församling.

Distrikt inom Tibro kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt[11] Ransberg och Tibro.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter

År 2020 bodde 84,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Tibro kommun:[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning för 2020. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Tibro &&&&&&&&&&&08614.&&&&&08 614
2 Fagersanna &&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683
3 Bråbacka

&&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 gjordes ett samverkansstyre mellan Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Partierna samlade en majoritet av mandaten och syftet var att utestänga Sverigedemokraterna från inflytande. Till posten som kommunalråd valdes socialdemokraten Rolf Eriksson,[14] som fortsatte som kommunalråd efter valet 2018. Då tillträdde ett nytt majoritetsstyre bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.[15]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022-2026
Ordförande L Ann Ohlsson
Förste vice ordförande M Hampus Borg
Andre vice ordförande S Anne-Marie Wahlström

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701159613
15963
3588,8
32
197311410523
1410523
3591,4
287
197611311613
131163
3590,7
278
19792169725
2169725
4189,8
2912
19822188526
2188526
4190,8
2813
198518161015
186105
4188,6
3110
198817261024
17261024
4185,2
3011
1991141151046
1451046
4184,9
338
19941541024
1541024
3585,5
2510
19983133745
3133745
3580,72
2114
20022133944
2133944
3578,49
1916
20061134836
134836
3578,92
1817
201011313746
133746
3582,09
2015
2014114143534
1443534
3585,16
2015
201811173436
1173436
3585,58
2213
202211183336
1183336
3581,84
1916
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Styrelse Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsen S Jan Hanna SD Åse Nicklasson

Övriga nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Anna Camilla Andersson KD Maria Maric
Kultur- och fritidsnämnden L Torbjörn Andersson M Mathias Kyller
Byggnads- och trafiknämnden S Per Gren M Malena Lundberg
Samhällsbyggnadsnämnden S Rolf Eriksson M PeO Andersson
Barn- och utbildningsnämnden L Alda Danial KD Sara Holm
Valnämnden S Karina Gren M Daniel Tarkka

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Möbelindustrin har en stark tradition i kommunen med anor från 1850-talet och under 1950- och 60-talen upplevde branschen en väldig expansion. Trots att många företag lagts ner eller förändrats hade möbelindustrin i början av 2020-talet fortfarande stor betydelse. Bland möbelindustrier märks Mio AB och SA Möbler AB. Utöver möbelindustrin fanns också en växande service- och tjänstenäring.[7]

Infrastruktur

Transporter

Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 49 och av länsväg 201 från norr till söder.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 355 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 200:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tibro kommun 1970–2020[16]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 191
1975
  
10 997
1980
  
11 214
1985
  
11 111
1990
  
11 188
1995
  
11 218
2000
  
10 576
2005
  
10 581
2010
  
10 560
2015
  
10 980
2020
  
11 297

Kultur

Kulturarv

Ett av kommunens kulturarv är Brittgården, ett modernistiskt bostadsområde som växte fram åren 1959–1969. Västra Götalandsregionen beskriver bebyggelsen som "Djärv arkitektur med asymmetri och ovanliga material- och färgval".[17] Vid ån Tidan ligger en av Skaraborgs äldsta gårdar, Åreberg. Området finns omnämnt redan på 1200-talet och i början av 1700-talet inleddes gårdens bruksepok då stångjärnsmide startades. Senare utökades verksamheten manufaktursmid och under 1800-talets första decennier återuppbyggdes en förfallen kvarn. Förutom att kvarnen återuppbyggdes tillkom också ett brännvinsbränneri och ett oljeslageri. Dessutom byggdes nuvarande huvudbyggnad och en vattendriven såg. År 1880 ersattes den vattendrivna sågen av en turbindriven ramsåg med kantverk. I takt med industrialismens framväxt kom verksamheterna på Åreberg att påverkas och 1880 lades stångjärnssmidet ner och framåt 1910-talet hade de flesta ursprungliga verksamheterna lagts ner. I början av 2020-talet utgörs verksamheten av elproduktion i kombination med jordbruk.[18]

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en likbent vinkelhake med spetsen uppåt och därunder en stolpvis ställd timmeryxa, båda av guld.

Vapnet fastställdes för den dåvarande köpingen Tibro 1950. Det registrerades för kommunen 1990. Yxan är hämtad från ett häradssigill och vinkelhaken symboliserar möbelindustrin i tätorten.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Tibro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tibro. Läst 30 september 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturvård”. www.tibro.se. https://www.tibro.se/Byggnation-och-boende/miljo--och-halsoskydd/Naturvard/. Läst 30 september 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 30 september 2022. 
  11. ^
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1472&id2=null. Läst 30 september 2022. 
  13. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 30 september 2022. 
  14. ^ ”Samverkansblock tar över i Tibro - SLA - din lokaltidning!”. web.archive.org. 4 december 2014. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204223542/https://sla.se/tibro/article1671108.ece. Läst 30 september 2022. 
  15. ^ ”Skaraborgsbygden » S, L och C styr Tibro kommun”. https://skaraborgsbygden.se/nyheter/tibro/s-l-och-c-styr-tibro-kommun/. Läst 30 september 2022. 
  16. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  17. ^ ”Brittgården, Tibro kommun”. Förvaltningen för kulturutveckling. 26 juni 2019. Arkiverad från originalet den 30 september 2022. https://web.archive.org/web/20220930174105/https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/natur-och-kulturarv/platser--landskap/underverk-i-vastra-gotaland/brittgarden-tibro-kommun/. Läst 30 september 2022. 
  18. ^ ”Kringla - Årebergs gård”. Kringla. https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/21000001021480. Läst 30 september 2022. 

Externa länkar