Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Tefrokronologi

Tefrokronologi är en dateringsmetod som använder sig av vulkanisk aska för att åldersbestämma olika geologiska avlagringar, som torv, sjösediment och glaciäris. Ordet tefra kommer av det grekiska ordet för aska och med det avses här alla fasta partiklar som slungas ut från vulkanen vid dess utbrott.

Tefrapartiklarna kan transporteras i atmosfären och avsättas långt från vulkanen. Ett känt sådant exempel är askmolnet från Askjas utbrott 1875 som fördes med vinden från Island mot Skandinavien och avsattes som ett lager i torvmossar och sjöar. I Sverige har ca 15 lager med vulkanaska påträffats i sediment från de senaste ca 15 000 åren, de allra flesta från isländska vulkaner som Hekla, Katla och Askja. Till de viktigaste hör bl.a. den 12 100 år gamla Vedde-askan och askan från några av Heklas utbrott, bl.a. för ca 4260 (Hekla-4) och 3000 (Hekla-3) år sedan. Tefrokronologin används idag framförallt för att datera, men även för att så exakt som möjligt jämföra och korrelera avlagringar i olika områden. Genom att tefran har samma ålder oavsett vilken miljö som den avsatts i kan den användas för att jämföra hur klimatet varierat under en viss tid, och hur en klimatförändring avspeglar sig i olika klimatarkiv. Tefrapartiklarna som når Skandinavien består i regel av vulkaniskt glas, vars geokemiska sammansättning kan analyseras och härledas till ursprungsvulkanen. Glaspartiklarna som påträffas i svenska sjösediment och torvmossar är i regel färglösa och har en ryolitisk sammansättning.


Några av de viktigaste tefralagren från kvartärperioden som påträffats i Sverige
Tefra Ålder Ursprungsvulkan
Askja-1875 1875 e.Kr. Askja
Hekla-3 ca 3000 BP Hekla
Hekla-S ca 3720 BP Hekla
Hekla-4 ca 4260 BP Hekla
Lairg-A ca 6950 BP Hekla?
Askja-S ca 10 900 BP Askja
Hässeldalen ca 11 400 BP Snæfellsjökull?
Vedde ca 12 100 BP Katla
Borrobol ca 14 000 BP okänd

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tefrokronologi