Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Tadeus Reichstein

Tadeus Reichstein Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1950
Född20 juli 1897[1][2][3]
Włocławek[4][5][6]
Död1 augusti 1996[7][8][2] (99 år)
Basel[5][9][10], Schweiz
BegravdJewish Cemetery of Basel[11]
Medborgare iSchweiz[12][13][14] och Polen[15][16][17]
Utbildad vidETH Zürich
SysselsättningKemist[18][5][19], universitetslärare, botaniker, läkare, forskare[20][21]
ArbetsgivareBasels universitet
MakaHenriette Louise Quarles van Ufford[22]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Sorbonne (1947)[23][24]
Marcel Benoist-priset (1947)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1950)[25][26]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1952)[27]
Utländsk ledamot av Royal Society (1952)[28]
Copleymedaljen (1968)[29]
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Redigera Wikidata

Tadeus Reichstein, född 20 juli 1897 i Włocławek, död 1 augusti 1996 i Basel, var en polsk-schweizisk kemist och professor i Basel.

Biografi

Reichstein var av judisk härkomst och tillbringade sin tidiga barndom i Kiev innan han började sin utbildning på internat i Jena i Tyskland.

Under sitt arbete i Zürich 1933, lyckades han, oberoende av Sir Norman Haworth och dennes medarbetare i Storbritannien, syntetisera vitamin C (askorbinsyra) i vad som nu kallas Reichstein-processen.

År 1950 tilldelades han, tillsammans med Edward C. Kendall och Philip Showalter Hench, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1950 för sitt arbete med hormoner i binjurebarken som kulminerade i isolering av kortison.

Auktorsnamnet Reichst. kan användas för Tadeus Reichstein i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Tadeus-Reichsteintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6mp6bcn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: reichstein-tadeusz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рейхштейн Тадеуш”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Andrzej Grzybowski, Tadeusz Reichstein (1897-1996): a cofounder of modern steroid treatment in dermatology, vol. 30, 2, Clinics in Dermatology, 1 mars 2012, s. 243-247, 10.1016/J.CLINDERMATOL.2011.09.003, PubMed-ID: 22435119, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tadeus Reichstein Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ The 550th Anniversary of the Universität Basel, 1460 - 2010: Paracelsian Beginnings and Chemistry, vol. 93, 9, Helvetica Chimica Acta, 16 september 2010, s. 1661-1697, 10.1002/HLCA.201000137, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Tadeus-Reichsteintopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.polishamericanstudies.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ Tadeus Reichstein. 20 July 1897 -- 1 August 1996: Elected For.Mem.R.S. 1952, vol. 45, 0, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, 1 november 1999, s. 449-467, 10.1098/RSBM.1999.0030, PubMed-ID: 11624287, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Find a Grave, läs online, läst: 28 juni 2024.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Quest for Cortisone by Thom Rooke (review), vol. 87, 1, Bulletin of the History of Medicine, 2013, s. 131-132, 10.1353/BHM.2013.0017, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”Nobel Prize”, Encyclopædia Britannica, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Tadeus Reichstein, 99, Dies; Won Nobel for Cortisone Work (på engelska), The New York Times, 6 augusti 1996, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Andrzej Grzybowski, Tadeusz Reichstein (1897-1996): a cofounder of modern steroid treatment in dermatology, vol. 30, 2, Clinics in Dermatology, 1 mars 2012, s. 243-247, 10.1016/J.CLINDERMATOL.2011.09.003, PubMed-ID: 22435119, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ PubMed, PubMed-ID: 18055426.[källa från Wikidata]
  17. ^ Pharmacy in Basel, vol. 60, 1, Chimia, 23 februari 2006, s. 8-13, 10.2533/000942906777675100, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Notes on the history of the adrenal cortical problem, vol. 50, Art. 6, Annals of the New York Academy of Sciences, 1 juni 1949, s. 511-521, 10.1111/J.1749-6632.1949.TB39861.X, PubMed-ID: 18141593, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ Poland famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.mpg.de .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.nhm.ac.uk .[källa från Wikidata]
  22. ^ geni.com, Geni.com profil-ID: 6000000024613007505, läst: 4 januari 2022.[källa från Wikidata]
  23. ^ Jérôme Fenoglio (red.), Onze nouveaux docteurs "honoris causa" de l'université de Paris, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 8 december 1947, s. 4 .[källa från Wikidata]
  24. ^ L'Information universitaire, 10 oktober 1947, läs online .[källa från Wikidata]
  25. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1950, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  26. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  28. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 298, läs online.[källa från Wikidata]
  29. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar