Utgifter 2020^[1]

Allmänna bidrag till kommuner (13,3 %)

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning (9,9 %)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg (8,5 %)

Ekonomisk trygghet för familjer och barn (8,4 %)

Arbetsmarknad och arbetsliv (7,3 %)

Utbildning och universitetsforskning (7,0 %)

Kommunikationer (5,5 %)

Försvar och samhällets krisberedskap (5,3 %)

Näringsliv (5,1 %)

Rättsväsendet (4,4 %)

Avgiften till Europeiska unionen (4,0 %)

Internationellt bistånd (3,9 %)

Ekonomisk trygghet vid ålderdom (3,1 %)

Studiestöd (2,1 %)

Kultur, medier, trossamfund och fritid (1,7 %)

Övrigt (10,5 %)

Sveriges statsbudget är den årliga statsbudget som Sveriges riksdag antar och som innehåller statens inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgetpropositionen ska lämnas över till riksdagen senast den 20 september varje år (förutom vid valår) och om den röstas igenom i riksdagen börjar den sedan gälla från och med kommande kalenderår.^[2]

Statens inkomster består framför allt av statliga skatter på arbete, kapital och konsumtion. Delar av statens inkomster kommer även från återbetalning av lån (t.ex. studielån) samt bidrag från Europeiska unionen (EU).

Statens utgifter indelas i 27 områden som fördelas på de 11 departementen, de Kungliga Hovstaterna, bidrag till kommunerna samt avgifter till Europeiska unionen.^[3]

Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar för att sammanställa och publicera utfallet för statens budget. De publicerar ett utfall varje månad som innehåller en redovisning av inkomster och utgifter per utgifts- och inkomstområde. Varje år sammanställer ESV också utfallet för statens budget i ett underlag till Årsredovisning för staten.^[4]

Under stora delar av året pågår budgetarbetet i Finansdepartementet och inbegriper prognoser för samhällsekonomin, årsredovisningar och budgetunderlag från myndigheter, en vårproposition från regeringen och arbeten i departement och utskott. Den politiska oppositionen lägger fram egna budgetförslag och de olika alternativen debatteras i utskotten, plenisalen och i massmedia. Slutligen överlämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen i september (gäller ej valår). I december fastställer slutligen riksdagen budgeten och regeringen ger myndigheterna i uppdrag att verkställa den.

Sveriges statsbudget för 2022 beslutades i Sveriges riksdag den 24 november 2021. Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår till 1 137 miljarder kronor. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Statens lånebehov ökar med ungefär 400 miljoner kronor.^[5]

Före grundlagsreformen 1974-1975, då 1974 års regeringsform infördes, kallades statsbudgeten i Sverige officiellt för riksstat och budgetprocessen kallades statsreglering. Ordet "budget" är ett engelskt lånord. Den del av statsförvaltningen som sorterade under Kungl. Maj:t (motsvarande regeringen i dagens språkbruk) benämndes som Statsverket.

• 
  Budgetpropositionen, "nådiga luntan", som ska läggas fram för riksdagen.
• 
  Magdalena Andersson överlämnar regeringens budgetproposition för 2021 till riksdagen den 21 september 2020. Den sedvanliga budgetpromenaden uteblev på grund av den rådande coronapandemin.

• Statsbudget
• Budgetproposition
• Budgetpropositionen till Sveriges riksdag
• Vårproposition
• Budgetpromenaden
• Sveriges finansminister
• Sveriges ekonomiska politik
• Det finanspolitiska ramverket

• Regeringen.se: Budgetpropositioner per budgetår (2000-)

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

Anm: Ett pajdiagram som illustrerar fördelningen av utgifter på de 27 områdena. Ett pajdiagram som illustrerar fördelningen av inkomster. Båda gärna över en tioårsperiod.