Svenska Fornskriftsällskapet har till ändamål "att verka för utgifning i tryck af Sveriges bokskatt, äldre än 17:e århundradet, samt att understödja utgifvandet af därpå grundade historiska, filologiska, litterärhistoriska och bibliografiska arbeten" (enligt ordalydelsen i sällskapets stadgar av 1896).

Svenska fornskriftsällskapet stiftades den 1 december 1843 på föranledande av professor George Stephens och G.O. Hyltén-Cavallius, vilka då tjänstgjorde vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Dessa jämte dåvarande kunglige bibliotekarien A.I. Arwidsson inlade den största förtjänsten om sällskapets bringande till stånd. Det har alltifrån sin stiftelse utvecklat en livlig verksamhet, och dess publikationer står i högt anseende för den på desamma nedlagda omsorgen och noggrannheten samt den stränga troheten mot handskrifterna.

Bland sällskapets skrifter är en stor mängd för första gången utgiven av detsamma; andra, som förut blivit offentliggjorda, men endast funnits i föråldrade, opålitliga eller svårt tillgängliga upplagor, har genom sällskapets försorg framträtt i en forntrognare dräkt. Åren 1844-1907 utgav sällskapet 132 häften av större eller mindre omfång. Bland medeltidsskrifterna i bunden stil kan särskilt nämnas de under namn av Drottning Eufemias visor kända rimverken om Flores och Blanzeflor, Herr Ivan Lejonriddaren och Hertig Fredrik af Normandie; den bekanta dikten om Konung Alexander, de för svenska historien viktiga Rimkrönikorna samt "Svenska medeltidsdikter och rim".

Bland prosalitteraturens alster möter oss exempelvis Sagan om Didrik af Bern, Heliga Birgittas uppenbarelser, ett omfångsrikt Fornsvenskt legendarium, Bonaventuras betraktelser öfver Kristi lefverne, Gregorius af Armenien, Helige Bernhards skrifter, Susos gudeliga snilles väckare, Själens tröst, Historia Trojana, en medeltidsromnan, Jungfru Marie örtagård, Vadstenanunnornas veckoritual, Speculum virginum och "Heliga Mechtilds uppenbarelser". Härtill kommer två lageditioner, "Upplandslagen" och "Södermannalagen", efter förut outgivna handskrifter, Upplands lagmansdombok 1490-94, två bibliografiska arbeten: G.E. Klemming, Sveriges dramatiska litteratur, och Robert Geete, Fornsvensk bibliografi, liksom Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltidsspråket (29 häften, 1884-1918).

Bland utgivarna av sällskapets skrifter intogs under den första decennierna främsta rummet av G.E. Klemming, vilken ensam offentliggjorde 16 bland arbetena. Övriga utgivare var bland andra George Stephens, G.O. Hyltén-Cavallius, F.A. Dahlgren, J.A. Ahlstrand, Richard Bergström, Harald Wieselgren, Robert Geete (11 arbeten), Karl Henrik Karlsson och Otto von Friesen. Bland senare utgivare märks Emil Olson, Hjalmar Lindroth, Natanael Beckman, Erik Neuman, Rolf Pipping, Erik Noreen, Isak Collijn, Valter Jansson och Lennart Moberg. Sedan 1924 utges även latinska skrifter, de flesta med koppling till Birgitta (undantaget är Petrus de Dacias biografi över Kristina från Stommeln).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fornskriftsällskapet, Svenska, 1904–1926.

• Börje Westlund, Svenska fornskriftsällskapet - Historik. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet, Serie 1. Svenska skrifter 93, Uppsala 2010.

• Officiell webbplats (med fullständig skriftförteckning)
• Svenska fornskriftsällskapet hos Litteraturbanken