Svedala municipalsamhälle inrättades 7 juli 1899 i Svedala landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1918/1919 då Svedala köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. 1950 införlivades resten av landskommunen i Svedala köping.
1967 införlivades en del ur Anderslövs landskommun (Börringe församling) i Svedala köping. Svedala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Svedala köping. 1974 införlivades delar ur Månstorps kommun (Törringe och Västra Kärrstorps församlingar). 1977 införlivades Bara kommun.[6]
Kommunen präglas av ett småkuperat landskap med kullar och korta moränryggar som formar det karakteristiska backlandskapet. I sänkorna finner man flera sjöar, såsom Yddingesjön och Börringesjön.
Mellersta och östra delarna av kommunen är hem för grusiga moränjordar där ståtliga bokskogar frodas. Å andra sidan domineras de södra och västra regionerna av bördiga och uppodlade moränleror. Där finner man även lerplatåer som bildades när inlandsisen smälte bort och som tidigare utgjorde grunden för en omfattande tegelindustri, numera nedlagd.[8]
I valen 1970 och 1973 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunfullmäktige.
Svedala kommun styrs under mandatperioden 2014-2018 av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Barapartiet.[11] Det är samma styre som under mandatperioden 2010-2014, som dock då var ett majoritetsstyre.[12] Sedan valet 2018 har Svedala kommun styrts av en koalition i minoritet mellan Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Barapartiet och Kristdemokraterna.[13]
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val förutom kommunvalen 2010, 2014 och 2018. 2010 och 2014 var Moderaterna var större. 2018 och 2022 var Sverigedemokraterna största parti.
Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-2006 samt 2014-2018 och Socialdemokraterna i valet 2010. I valet 1988 fick Moderaterna och Barapartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[15]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Svedala kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 7 av de 8 riksdagspartierna representerade. Kristdemokraterna åkte ut ur fullmäktige vid valet 2010 och saknar därmed representation.
Tidigare var Svedala kommun känd som en jordbrukskommun med anrika godsen Klågerup, Börringekloster, Skabersjö och Torup. Numera sysselsätter jordbruket endast två procent av de förvärvsarbetande. Handel och transport har istället blivit en betydande del av ekonomin och bidrar med 25 procent av sysselsättningen. Sturups flygplats utmärker sig som den största arbetsplatsen, med LFV som den främsta enskilda arbetsgivaren och flera privata företag som också är verksamma där. Bland dessa företag finns maskintillverkningsföretaget Sandvik Rock Processing, som har en central plats i centralorten.[8]
Befolkningsutvecklingen i Svedala kommun 1970–2020[20]
År
Folkmängd
1970
10 166
1975
13 244
1980
15 471
1985
16 741
1990
17 397
1995
17 915
2000
17 905
2005
18 716
2010
19 822
2015
20 462
2020
22 665
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 473, eller 12,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 462 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 514, eller 8,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 151 den 31 december 2002).[21]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Svedala kommun.[22]
Bladens placering två över en liknar avsiktligt kronornas placering i lilla riksvapnet. "Svedala" eller "gamla Svedala" brukar också användas som smeknamn på Sverige.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X