Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Del av en artikelserie om
Desinformation och oavsiktligt felaktig information
Typer
Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse
Motåtgärder
Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod

Skepticism, (av grek. skeptikos, plural skeptikoi, sökare eller frågare) är ett begrepp som används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap, och dessa olika betydelser bör inte blandas ihop med varandra. Skepticism är generellt sett ett ifrågasättande av kunskapspåståenden som bara baseras på ren tro eller dogm.^[1][2]

Filosofisk uppfattning härstammande från antiken som innebär ett betvivlande av möjligheten till säkerhet i kunskap. Även om kunskap vore möjligt, skulle vi ej kunna säkerligen särskilja sanna föreställningar från falska. En underavdelning till denna skepticism är skepticism i moralfrågor.

Uppfattning där man betvivlar påståenden i hela eller väsentliga delar av religioner. Ska inte förväxlas med ateism.

Antipseudovetenskaplig (alltså vetenskaplig) inriktning, där man med vetenskapliga medel undersöker påstått vetenskapliga eller paranormala utsagor. Kopplat till organiserad skepticism.

• Antiintellektualism
• Föreningen Vetenskap och Folkbildning
• Källkritik
• Scientism - övertro på naturvetenskap