Skalmeja
| Skalmeja |
|---|
 En sopran- och en sopraninoskalmeja.
|
Skalmeja är ett blåsinstrument med dubbelt rörblad[1] och konisk borrning som förekommer i nästan alla delar av världen. Den har ett gällt ljud, som kan jämföras med spelpipan på en säckpipa[2].
Historik
Ordet skalmeja kommer från medellågtyska schalmeide. Det kom i sin tur från fornfranskans chalemie, vilket ytterst stammar från grekiskans kalamos ('rörpipa', 'halm', 'rör').[1] Ordet förekommer i svensk skrift första gången 1538, i stavningen skalmeya.[2]
Skalmejan var mycket populär under medeltiden och renässansen, och den används idag främst inom folkmusiken. Den närmaste släktingen bland våra moderna instrument är oboen, medan en äldre släkting var pommern[1]. Till skillnad från denna har skalmejan ett längre klockstycke som förstärker klangen.[1]
Andra betydelser
Skalmeja kan även ha en vidare betydelse, om instrument med dubbla rörblad generellt ("oboeinstrument"). Någon gång kan även alla rörbladsinstrument inräknas i begreppet.[1]
Skalmeja är också en orgelstämma av typen tungstämma,[2] även kallad lingual- eller rörstämma. Det tyska ordet Schalmei används också om den 1905 uppfunna Martinstrumpeten, som ursprungligen användes som biltuta men som sedan 1920-talet även används i gatuorkestrar.
Bildgalleri
Två skalmejor och en oboe.
Fem skalmejor i olika storlekar (1600-talet).
En kvinna som spelar basskalmeja (1500-talet).
