Silvernitrat
| Silvernitrat | ||||
  | ||||
| Systematiskt namn | Silvernitrat | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga namn | Lapis | |||
| Kemisk formel | AgNO3 | |||
| Molmassa | 169,87 g/mol | |||
| Utseende | Vita kristaller | |||
| CAS-nummer | 7761-88-8 | |||
| SMILES | [O-][N+](=O)[O-].[Ag+] | |||
| Egenskaper | ||||
| Densitet | 4,35 g/cm³ | |||
| Löslighet (vatten) | 2,16 kg/liter (20 °C) | |||
| Smältpunkt | 212 °C | |||
| Kokpunkt | 444 °C (sönderfaller) | |||
| Faror | ||||
| Huvudfara |
| |||
| NFPA 704 |
0 2 2 OX | |||
| LD50 | 1173 mg/kg (oralt) | |||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | ||||
Silvernitrat (latin: argentum nitricum, kemisk formel AgNO3, molmassa 169,9 g/mol), även kallad lapis från dess äldre latinska benämning lapis infernalis, är salpetersyrans silversalt, eller silvrets nitrat.
Framställning
efter Meyers varulexikon, 1952[1]
Silvernitrat tillverkas genom lösning av rent metalliskt silver i salpetersyra, indunstning till torrhet och upphettning av indunstningsresterna till smältning för att avlägsna spår av fri salpetersyra. När man löser resten i vatten och indunstar till kristallation, erhålls saltet som färglösa, genomskinliga, tavelformade eller bladiga kristaller.
Vid fabriksmässig tillverkning används ofta kopparhaltigt silver. Då löser man den smälta massan i vatten och tillsätter under någon tid ren silveroxid, varvid kopparn utfälls som olöslig oxid, som därefter filtreras bort.
Användning
Silvernitrat har använts flitigt inom fotografin för att tillverka fotografisk film. Det används även för etsning av blodkärl för att förhindra blödning. Silvernitrat är inte ljuskänsligt i sig, utan används istället för att tillverka ljuskänsliga silverhalider direkt i filmens emulsion.
Eftersom silvernitrat är vattenlösligt men varken silverklorid eller någon annan silverhalid är det, kan man analysera förekomsten av halidjoner i en vattenlösning genom att droppa silvernitratlösning i den; finns det fluorid-, klorid-, bromid- eller jodidjoner närvarande bildas en svårlöslig silverhalidfällning. Det bildas också en mörk eller grå finkornig fällning, då av metalliskt silver, om lösningen innehåller reducerande ämnen såsom askorbinsyra (C-vitamin).
Den tyske läkaren Carl Siegmund Franz Credé införde 1881 metoden att droppa en lösning av silvernitrat (inledningsvis 2 %[2], senare användes huvudsakligen en 1 % lösning) i ögonen på nyfödda spädbarn för att förhindra blindhet hos dem som smittats med gonokocker vid födelsen (blennorrhæa neonatorum, ögonvarflytning hos nyfödda[3]). Behandlingen kallas ofta Credés profylax.
Källor
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Blindhetsstatistik sp.691-692 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ^ Blindhetsstatistik sp.689-690 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Silver_nitrate, 29 mars 2012.