Sennasläktet
Kandelaberkassia (C. didymobotrya)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ärtordningen Fabales
Familj	Ärtväxter Fabaceae
Underfamilj	Caesalpinioideae
Tribus	Cassieae
Släkte	Sennasläktet Senna
Vetenskapligt namn
§ Senna
Auktor	Linné, nom. cons.
Arter (urval)
Amerikansk senna (C. marilandica) Bägarkassia (C. corymbosa) Kandelaberkassia (C. didymobotrya) Senna (C. alexandrina)

Sennasläktet (Senna) är ett växtsläkte i familjen ärtväxter med cirka 250 arter som förekommer vanligen i tropiska och subtropiska områden. Några få arter växer dock i den tempererade regionen.

Sennae folium skördas från flera arter i släktet, det är dock vanligen arten senna (Cassia alexandrina). Sennabladen har genom historien används som medicinalväxt vid förstoppning eftersom de har en laxerande effekt och bladen intas då som te. De används också vid läkning av hemorrojder.

Bladen är upp till 6 cm långa, 2 cm breda och mycket kortstjälkade. De är lansettformade, ganska tunna och släta, och med en livligt grön färg.

Sennablad har en svag, egendomlig doft och en obehagligt bitter, söt smak. De innehåller antrakinoner, en amorf glykosid, katartinsyra, olika sockerarter, bitterämnen, spår av harts samt malat och tartrat av kalium, kalcium och magnesium.

Hartsfria sennablad tillverkas genom kall urlakning av bladen med alkohol. Härigenom avlägsnas harts som är illasmakande och orsakar magsmärta hos en del människor. ^[1]

• Svensk Kulturväxtdatabas