Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Ruth Randall Edström

Ruth Randall Edström
Ruth Randall Edström, sent 1930-tal.
FöddRuth Miriam Randall
24 juni 1867[1][2][3]
Wilmington[2], USA
Död5 oktober 1944[1][2][3] (77 Ă„r)
Oscars församling[1][2][3], Sverige
BegravdHovdestalunds kyrkogÄrd[4][5]
kartor
Medborgare iUSA och Sverige[6]
SysselsÀttningLÀrare[2]
Befattning
Suppleant[6]
KĂ€nd förByggde upp VĂ€sterĂ„s societetsliv
MakeSigfrid Edström
(g. 1899–1944, personens död)
BarnMiriam (1900–71),
Björn (1903–67),
Jane Sigrid (1906–87)
Lenore (1910–84).
SlÀktingarBirgitta Hambraeus (dotterdotter)
Redigera Wikidata

Ruth Miriam Randall Edström, född Randall den 24 juni 1867 i Wilmington i Illinois, död 5 oktober 1944 i Oscars församling, Stockholms stad,[7][8] var en svensk-amerikansk fredsaktivist och förkÀmpe för kvinnlig röstrÀtt. Hon engagerade sig i förarbetet för en tredje fredskonferens i Haag (efter de tidigare konferenserna 1899 och 1907[9]) och deltog i 1915 Ärs internationella kvinnokongress. Ruth Randall Edström var hustru till Aseachefen Sigfrid Edström.

Biografi

Bakgrund

Ruth Randall var nĂ€st Ă€ldst av sju barn till Oscar Theodore Randall och Jane Mariah Lewis. Randall kan spĂ„ras till William Randall, emigrant frĂ„n London 1635 som bosatte sig i Scituate, Massachusetts.[10] Familjen flyttade 1870 till Chicago och bosatte sig i en förort cirka sju kilometer frĂ„n centrum. Året dĂ€rpĂ„ intrĂ€ffade den stora Chicagobranden, dĂ„ deras lanthandel förstördes.

Familjen Randall tillhörde den reformerta kyrkan. NĂ€r Ruth var 16 Ă„r tog hennes far med sina tvĂ„ Ă€ldsta barn till ett nytt kapell dĂ€r Jenkin Lloyd Jones[11] predikade. Denne prĂ€st talade om Jesus som mĂ€nniska, med budskapet kĂ€rlek, rĂ€ttvisa och fred. Jones hade – liksom fadern – deltagit i det amerikanska inbördeskriget.

Arthur och Ruth Randall började gÄ pÄ gudstjÀnster i Unity Chapel som tillhörde All Souls' Unitarian Church. De deltog ocksÄ i Jones religiösa och filosofiska undervisning. Eleverna undervisades i den unitariska tron och blev bekanta med bland andra författarna Ralph Waldo Emerson och Robert Browning. LÀsÄret slutade med historiska festspel med bland annat dramer av Charles Dickens och Charles Kingsley. Den senare skrev en bok om Hypatia, och Ruth Randall föreslog en pjÀs om Hypatia och fick vÀlja skÄdespelare och regissera pjÀsen tillsammans med en ung man som valde scenerna.[12]

DÀrefter inleddes Ruth Randalls stora intresse för teater och klassisk litteratur. Unitarismen kom sedan att vara hennes religion och filosofi för resten av livet.

Ruth Randall utbildade sig till lÀrarinna vid Cook Countys lÀrarinneseminarium och arbetade ideellt inom den unitariska kyrkan. Hon fick en tjÀnst i Forestville School i Chicago. Eleverna kom frÄn stadens fattiga omrÄden och skolan tillÀmpade Steinerpedagogik.[13] Sommaren 1896 gjorde skolans nyblivna rektor Florence Holbrook[14] och lÀrarna en studieresa till Europa, dÀr hemresan gick med den nya atlantÄngaren Etruria. Ombord trÀffade hon den svenske ingenjören Sigfrid Edström,[15] som var pÄ vÀg till en anstÀllning vid ett elföretag i Cleveland. Holbrook var samtidigt pacifist och suffragett, och hennes mentorskap gav Ruth Randall viktig inspiration.[8]

Parets första Är

Ruth Randall och Sigfrid Edström gifte sig den 24 juni 1899[16] i hennes förĂ€ldrahem i Chicago. Bröllopsresan gick till Bremen och vidare till mannens förĂ€ldrar i Göteborg. Sedan slog de sig ned i Schweiz, dĂ€r han tilltrĂ€dde en anstĂ€llning vid spĂ„rvĂ€gsbolaget i ZĂŒrich. Redan efter ett Ă„r flyttade paret tillbaka till Sverige.[8] DĂ€r blev Sigfrid Edström chef för Göteborgs SpĂ„rvĂ€gar och han ansvarade för elektrifieringen av stadens spĂ„rvagnsnĂ€t.[17]

Ruth Randall Edström med sin make Sigfrid, sent 1930-tal.
SpÄrvagnshÀst i Göteborg iförd "Edströms-hatt". Paret Edström var initiativtagare till hatten, som var tÀnkt att skydda hÀstarna frÄn den starka hettan under den varma sommaren 1901.

Flytt till VÀsterÄs

Fördjupning: Villa Asea

Sommaren 1903[18] flyttade familjen med barnen Miriam och Björn till VÀsterÄs, dÀr Sigfrid Edström fÄtt ett erbjudande om att bygga upp det dÄ 13[8] Är gamla AllmÀnna Svenska Elektriska Aktebolaget. För det vÀxande företaget lÀt man bygga en tjÀnstebostad i Stallhagen. Huset ritades av stadsarkitekten Erik Hahr i samarbete med Ruth Randall Edström.[8] Det var ocksÄ hon som döpte bostaden till Villa Asea.[19] NÀr villan stod klar 1908 ordnades invigningsceremoni med Aseas chefer, stadens borgmÀstare och Edströms vÀnner. Ruth Randall Edström hÀlsade gÀsterna vÀlkomna med orden:

” VĂ€nner och Grannar. Vi har samlats idag för att inviga detta hem till kĂ€rlek, social glĂ€dje, för det allmĂ€nnas bĂ€sta och uppbyggnad med stöd av den Religion som söker befrĂ€mja Sanning, RĂ€ttfĂ€rdighet och KĂ€rlek i vĂ€rlden. „
– Ruth Randall Edström, 12 december 1908[20][a]

Sedan följde en specialkomponerad allsÄng och middag med ett stort antal tal.

EfterÄt tackades Sigfrid Edström av borgmÀstaren John Karlsson med orden: "En sÄdan hÀr sak fÄr man inte uppleva ofta i Sverige. Jag förstÄr att det Àr din amerikanska fru som har tagit initiativet."[21]

Ruth Randall Edström blev nu en aktiv direktörshustru,[15] med en rad representationsplikter. Hon byggde med tiden upp ett rikt societetsliv som tidigare inte funnits i staden,[22] arrangerade konserter och maskerader. Makarna delade upp affÀrskorrespondensen sÄ att Sigfrid Edström bekrÀftade mottagna brev och dikterade korta svar samt hÀnvisade till kommande lÀngre brev frÄn sin maka.[23]

Redan i Göteborg hade hon startat Robert Browning Club. I VÀsterÄs vÀxte denna klubb och medlemmarna trÀffades regelbundet. NÀr hon flyttade till Stockholm kunde de inte trÀffas lika ofta.

1917 blev det hungersnöd pÄ mÄnga hÄll i Sverige. Ruth Randall Edström var med och arrangerade en barnkoloni vid Surahammars bruk, som Asea hade förvÀrvat nÄgra Är tidigare. Till bruket hörde Lisjö sÀteri, och hÀr kunde 70 barn Ät gÄngen inkvarteras under fem sommarveckor. Hon sÄg till att barnen fick nÀring för bÄde kropp och sjÀl.[24]

Politiskt engagemang

Ruth Randall Edström var en av 15 svenska representanter pÄ 1915 Ärs internationella kvinnokongress i Haag.

I början av seklet var frÄgan om kvinnlig röstrÀtt en het frÄga i Sverige. Randall Edström gick med i VÀsterÄs' lokalavdelning av International Alliance of Women, en organisation som bildades i Berlin 1904 under Second Conference of the International Woman Suffrage Alliance. Hon deltog vid organisationens konferenser i Amsterdam 1908, London 1909, Stockholm 1911, Budapest 1913, Haag 1915 och GenÚve 1920.[25]

I början av första vĂ€rldskriget tog en nederlĂ€ndsk kvinnlig lĂ€kare initiativ att kalla till ett internationellt möte för att fĂ„ slut pĂ„ kriget. En kommittĂ© bjöd in bĂ„de krigförande och neutrala lĂ€nder. Den ungerska kvinnorĂ€ttskĂ€mpen Rosika Schwimmer reste runt i Europa för att kalla till en ny Haagkonferens – efter de tvĂ„ tidigare 1899 och 1907.[9] Hon höll den 21 april 1915 ett anförande i Stockholm med titeln "Kvinnorna och kriget".[26]

Intresset frĂ„n de krigförande makterna till en ny konferens var emellertid svalt. Den 28–30 april 1915 samlades dock 1 300 kvinnor frĂ„n 16 lĂ€nder till en Kvinnornas internationella kongress i Haag.[27] Bland de 15 svenska delegaterna fanns Elin WĂ€gner, Emilia Fogelklou, Matilda Widegren och Ruth Randall Edström[28]. Detta möte blev starten för organisationen Women’s International League for Peace and Freedom, vilken pĂ„ svenska fick namnet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).[26]

Familj, sista tid och eftermÀle

Villa Asea blev hem för familjen Edström. Ruths mor blev Ă€nka 1893 och bodde med familjen tills hon dog 1927. Paret Edström fick barnen Miriam (1900–1971), Björn (1903–1967), Jane Sigrid – kallad Janesie (1906–1987) – och Lenore (1910–1984). Till familjen hörde ocksĂ„ Ruths systerdotter Jane Readhead (1911–1978), som kom till familjen Edström 1923 efter sin mors död.[29]

Randall Edströms dotterdotter Àr tidigare riksdagsledamoten Birgitta Hambraeus.[30][31] Hambraeus var under sju Ärs tid ordförande i IKFF.[28]

PÄ hösten 1939 flyttade makarna Edström frÄn Villa Asea, för att inkvartera sig permanent i den nÄgra Är tidigare införskattade vÄningen pÄ StrandvÀgen i Stockholm. 1944 började Ruth Randall Edströms hÀlsa svikta, och hon avled 5 oktober samma Är. Hon Àr begravd pÄ Hovdestalunds kyrkogÄrd i VÀsterÄs, i familjen Edströms stora familjegrav med tillhörande gravkammare.[8]

Efter Randall Edströms död 1944 grundades 1946 Ruth Randall Edströms minnesfond. Den baserades pÄ ett gÄvobrev frÄn maken Sigfrid Edström.[32] Ruth Randall Edströms deltagande i de mÄnga internationella röstrÀttskongresserna kan ha varit pÄverkat av hennes position inom den svenska societén, hennes goda engelska (hon talade engelska genom hela livet) och internationella nÀtverk. 1911 startade hon The American Womens Club i Stockholm, den nÀst Àldsta klubben i sitt slag utanför USA.[8]

Originalcitat

  1. ^ ”Friends and Neighbours: we are gathered to dedicate this home to domestic love, social cheer, public good and the upbuilding of Character; in the spirit of that Religion which seeks to advance Truth, Righteousness and Love in the world.”

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok, lÀst: 7 augusti 2019.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Ruth Miriam Randall Edström 1867-06-24 — 1944-10-05 LĂ€rare, filantrop, fredsaktivist, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: RuthMiriamRandallEdstrom, lĂ€st: 11 november 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgĂ„van, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund, december 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ^ Gravstensinventeringen: 531511?pid=1, lÀst: 18 april 2023.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, lÀs online, lÀst: 18 april 2023.[kÀlla frÄn Wikidata]
  6. ^ [a b] lÀs online, core.ac.uk .[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges slĂ€ktforskarförbund
  8. ^ [a b c d e f g] Svensson, Rebecca (11 november 2020). ”Ruth Miriam Randall Edström” (CC BY 4.0). skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/RuthMiriamRandallEdstrom. LĂ€st 15 november 2022. 
  9. ^ [a b] Haagkonventionerna i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 30 mars 2015.
  10. ^ ”William Randall”. LĂ€st 16 augusti 2022.
  11. ^ ”Jones, Jenkins Lloyd”. ccel.org. LĂ€st 7 april 2015. (engelska)
  12. ^ Edström 1946, s. 244
  13. ^ “Ruth Miriam Randall Edström” Arkiverad 14 augusti 2022 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. LĂ€st 4 oktober 2022.
  14. ^ “Holbrook, Florence (1860-1932)”. LĂ€st 4 oktober 2022.
  15. ^ [a b] Nordlund 2009, s. 6
  16. ^ Hambraeus, s. 107
  17. ^ "Morfar och Sigfrid". anderslif.se. LĂ€st 27 juni 2015.
  18. ^ Edström 1946, s. 29
  19. ^ “Erik Hahr och Villa Asea”. LĂ€st 14 oktober 2022.
  20. ^ Edström 1946, s. 36
  21. ^ K.A. Bratt (1950): Sigfrid Edström - en levnadsbeskrivning
  22. ^ "ASEAs huvudkontor Ottar". Arkiverad 17 augusti 2010 hÀmtat frÄn the Wayback Machine. vasterashistoria.se. LÀst 30 mars 2015.
  23. ^ StenlÄs s 290
  24. ^ Lindeqvist 2011, s. 143–147
  25. ^ Edström, J Sigfrid (1945). Ruth Randall Edström
  26. ^ [a b] "Internationellt samarbete". gu.se. LĂ€st 30 mars 2015.
  27. ^ Svenska sektionen
 1915, s. 1
  28. ^ [a b] Hambraeus, s. 84
  29. ^ Edström 1946, s. 8
  30. ^ Nilsson, Leif: "Hambraeus, Birgitta (1930 – )". Arkiverad 10 mars 2016 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. riksarkivet.se. LĂ€st 30 mars 2015.
  31. ^ Hambraeus, s. 6
  32. ^ "RUTH RANDALL EDSTRÖMS MINNESFOND". Arkiverad 18 maj 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. visualarkiv.se. LĂ€st 30 mars 2015.


Tryckta kÀllor

Vidare lÀsning

  • Lif, Anders (2015). Direktörernas direktör: Sigfrid Edström - ASEA-chef, SAF-bas och OS-pamp. Svenska företagare. Stockholm: Atlantis. Libris 17064685. ISBN 9789173537742 

Externa lÀnkar

Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ruth_Randall_Edstr%C3%B6m