Rusko kyrksocken torde ha tillkommit i slutet av 1200-talet. Den första uppgiften om socknen kommer från att biskop Magnus I i Åbo var född där. Mellan åren 1337 och 1340 gjordes Rusko till ett annex under Reso och blev 1340 en del av domprostensprebende. Formellt fortsatte Rusko som en självständig församling men med en med Reso gemensam vikarie. [3] I kyrbyn finns en stenkyrka som först uppfördes på 1500-talet, men som byggdes till under 1600-talet. Den har kalkmålningar och inventarier från medeltiden. I Rusko finns också ett hembygdsmuseum i det gamla sockenmagasinet, Rindells backstuga, bysmedens husgrupp i Liukola och Ketonens torp.
Administrativ historik
Kommunen Vahto uppgick i Rusko den 1 januari 2009.
Befolkningsutvecklingen i Rusko kommun 1975–2020[4]
År
Folkmängd
1975
2 883
1980
3 361
1985
4 013
1990
4 542
1995
4 892
2000
5 174
2005
5 654
2010
5 816
2015
6 110
2020
6 354
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Källor
Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 186-190. Librisn0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112
^Leinberg, K:G: Det odelade finska biskopsstiftets herdaminne, Helsingfors 1895, s. 5, Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 78-79, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 89, 101