Rudolf Agricola, eg. Roelof Huysman, född 17 februari 1444 i Baflo, Nederländerna, död 27 oktober 1485 i Heidelberg, var en nederländsk humanist.

Agricola föddes i Baflo i den nederländska provinsen Groningen som oäkta son till prästen Hendrik Vries, som senare blev en abbot, och Zycka Huesman, en rik bonddotter.^[1]

Han utbildade sig först vid den berömda skolan St Maarten i Groningen och blev sedan genom sin fars hjälp han student vid universitetet i Erfurt där han tog sin kandidatexamen 1458. Han fortsatte vid Louvain University med en magisterexamen 1465, där han också blev känd för renheten i sitt latin och sin skicklighet i disputationen.

Under sin verksamhet i Bryssel 1482 och i Heidelberg fr. o. m. 1483 bidrog Agricola i hög grad till de klassiska studiernas befrämjande i Tyskland, framför allt genom sitt personliga inflytande. Hans arbete De inventione dialectica libri tres (1480) är en förtjänstfull handbok i retorik och stilistik efter antika mönster.^[2]

• De inventione dialectica (1480)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.