Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Roy Schuiten

Roy Schuiten
Roy Schuiten 1974.
Född16 december 1950
Zandvoort[1], Nederländerna
Död19 september 2006[2] (55 år)
Carvoeiro[1], Portugal
Medborgare iKonungariket Nederländerna
SysselsättningBancyklist, tävlingscyklist
Utmärkelser
Gerrit Schulte Trofee
Redigera Wikidata

Roy Schuiten, född den 16 december 1950 i Zandvoort, död den 19 september 2006 i Carvoeiro, var en nederländsk tävlingscyklist som var professionell från 1974 till 1982. Han var en tempospecialist och vann såväl de individuella tempoloppen Grand Prix des Nations (1974 och 1975), GP Lugano (1975) och GP Forli (1979), som parloppet Trofeo Baracchi (1974 och 1979), utöver tempoetapper i flera stora etapplopp, men dock ej i någon Grand Tour. Han hade även framgångar i linjelopp och högst upp på meritlistan bland dessa ligger segern i Rund um den Henninger Turm 1975. På bana kom förmågan att kunna hålla ett jämnt och högt tempo väl till pass i individuellt förföljelselopp, en disciplin i vilken han blev världsmästare 1974 och 1975 (och därtill VM-tvåa 1976 och 1978) och nederländsk mästare sex gånger. På vintrarna körde han även sexdagarslopp och vann i Berlin 1974 (med René Pijnen som partner) och tog en podieplats vid ytterligare åtta tillfällen.

Som amatör representerade Schuiten sitt hemland i förföljelseloppen både individuellt som för lag vid Olympiska spelen 1972, men blev utslagen i kvartsfinal i båda disciplinerna.[3] Den 3 december samma år satte han nytt amatörvärldsrekord på fyra kilometer med stående start inomhus då han körde sträckan på 4'53,52" (det stod sig till juli 1976 då Orfeo Pizzoferrato körde på 4'53,18").[4]

Efter karriären var Schuiten en kort tid under 1986 sportdirektör för cykelstallet PDM-Concorde, men det var inte framgångsrikt så han blev friköpt från anställningskontraktet och i stället öppnade han en restaurang i portugisiska Carvoeiro för pengarna. Tjugo år senare avled han av en akut magblödning.[5]

Meriter – landsväg

1974
Vinnare av Grand Prix des Nations (ITT)
Vinnare av Trofeo Baracchi med Francesco Moser
Vinnare totalt av Étoile des Espoirs
Vinnare av etapperna 2a och 2b (ITT)
5:a i GP du canton d'Argovie
8:a i Scheldeprijs
1975
Vinnare av Grand Prix des Nations (ITT)
Vinnare av Rund um den Henninger Turm
Vinnare totalt av Tour d'Indre-et-Loire
Vinnare av etapp 2b (ITT)
Vinnare av GP Lugano (ITT)
Vinnare av etapp 4 (ITT) i Étoile des Espoirs
2:a i Circuit des Frontières
4:a totalt i Vuelta a Andalucia
4:a totalt i Dunkerques fyradagars
7:a i GP du canton d'Argovie
10:a i Dwars door België
1976
Vinnare totalt av Tour Méditerranéen
Vinnare av etapperna 1 och 2b (ITT)
Vinnare av GP du canton d'Argovie
Vinnare av etapp 6b i (ITT) Criterium du Dauphiné Libéré
2:a i Grand Prix des Nations (ITT)
2:a i Trofeo Baracchi med Francesco Moser
3:a totalt i Tour d'Indre-et-Loire
8:a i Amstel Gold Race
1977
Vinnare av etapp 5a i Paris–Nice
Vinnare av etapp 5b (ITT) i Dunkerques fyradagars
3:a totalt i Tour de l'Aude
4:a i Trofeo Baracchi med Gianbattista Baronchelli
1978
Vinnare av Trofeo Baracchi med Knut Knudsen
Vinnare av etapp 1 i Ruota d'Oro
2:a i GP Forli (ITT)
4:a i GP Lugano (ITT)
1979
Vinnare av GP Forli (ITT)
4:a i Grand Prix des Nations (ITT)
6:a i Trofeo Baracchi med Jørgen Marcussen
1981
Vinnare av etapp 5 (ITT) i Tirreno-Adriatico
1982
Vinnare totalt av Costa del Azahar
Vinnare av prologen (ITT)

Meriter – bana

Världsmästerskap

1974
Världsmästare i individuellt förföljelselopp
1975
Världsmästare i individuellt förföljelselopp
1976
2:a i individuellt förföljelselopp
1978
2:a i individuellt förföljelselopp

Sexdagarslopp[6]

1974/1975
Vinnare av Berlins sexdagars med René Pijnen

Europamästerskap[7][6]

1974/1975
3:a i madison med Sigi Renz
3:a i omnium

Nederländska mästerskapstitlar

Individuellt förföljelselopp: 1974, 1975, 1976, 1977, 1978, 1980
Omnium: 1975
50 km: 1975

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] läs online, www.cyclingarchives.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.nos.nl .[källa från Wikidata]
  3. ^ Roy Schuiten på Olympedia.
  4. ^ UCI, World record/Record du monde, Men/Hommes (16 augusti 2024), sidan 3/4.
  5. ^ Edmaond Hood, Retro PEZ: Roy Schuiten – Mr. Style!, PEZ Cycling News 13 november 2016.
  6. ^ [a b] Sexdagarslopp och europamästerskap arrangerades vintersäsongsvis och när de olika loppen gick i förhållande till nyåret kunde variera från vinter till vinter.
  7. ^ European Track Championships på Sport-record.de.