Rohingyer
| ||||||||||||
| Rohingyafolkets flagga | ||||||||||||
| ||||||||||||
| Antal sammanlagt | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 450 000 (ca.) | ||||||||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||||||||
| ||||||||||||
| Språk | ||||||||||||
| Religion | ||||||||||||
| Besläktade folkgrupper | ||||||||||||
Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine.[1] Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien.[1] Majoriteten av folkgruppen är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs]
Rohingyafolket talar ruáingga, ett indo-ariskt språk av nyindoarisk typ.[1] Det påminner om språken chittagong och bengali som talas i närliggande delen av Bangladesh. Folkgruppen kallas rohingya eftersom det är så man uttalar namnet på delstaten Rakhine på detta språk.[2]
Enligt Förenta nationerna är rohingyafolket en folkgrupp av världens mest förföljda folkgrupper.[3] Efter oroligheter mellan grupperna meddelade Burmas president Thein Sein den 12 juli 2012 att alla rohingyer bör förvisas från landet eller placeras i UNHCR:s flyktingläger.[4][5]Under hösten 2017 och våren 2018 har 693 000 medlemmar av rohingyafolket flytt sina hem i Burma.[6][7] FN-tjänstemän och Human Rights Watch har beskrivit förföljelsen av rohingyafolket som etnisk rensning.[8][9] Fördrivningen av rohingyer som har utförts av Burmas säkerhetsstyrkor inleddes efter att 99 hinduer mördades och ytterligare några kidnappades i augusti 2017 av en militant grupp muslimska rohingyer som kallar sig Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA), enligt undersökningar av Amnesty International. Amnesty beskriver dock säkerhetsstyrkornas respons som en olaglig och grovt oproportionerlig våldskampanj bestående av mord, tortyr, våldtäkt och annat sexuellt våld mot rohingyafolket.[6]
Referenser
- ^ [a b c] rohingya i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 oktober 2017.
- ^ ”“Rohingya: The name, the movement, the quest for identity.” Yangon, 2013.”. sid. 219. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117072542/http://www.academia.edu/7994939/_Rohingya_The_name_the_movement_the_quest_for_identity._Yangon_2013. Läst 1 januari 2024.
- ^ ”Rohingya i Burma”. Sverige för UNHCR. https://sverigeforunhcr.se/burma. Läst 4 mars 2018.
- ^ http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=5191027
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305033704/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1003208-president-vill-se-muslimer-i-lager. Läst 22 maj 2018.
- ^ [a b] https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/05/myanmar-new-evidence-reveals-rohingya-armed-group-massacred-scores-in-rakhine-state/
- ^ ”The Rohingya crisis: Inside the camps where thousands of refugees still live in limbo”. https://www.theglobeandmail.com/news/world/the-rohingya-crisis-inside-the-camps-where-thousands-of-refugees-still-live-in-limbo/article38193463/. Läst 4 mars 2018.
- ^ ”UN accuses Myanmar of ethnic cleansing” (på brittisk engelska). BBC News. 24 november 2016. http://www.bbc.com/news/world-asia-38091816. Läst 4 mars 2018.
- ^ ”“All You Can Do is Pray” | Crimes Against Humanity and Ethnic Cleansing of Rohingya Muslims in Burma’s Arakan State” (på engelska). Human Rights Watch. 22 april 2013. https://www.hrw.org/report/2013/04/22/all-you-can-do-pray/crimes-against-humanity-and-ethnic-cleansing-rohingya-muslims. Läst 4 mars 2018.
Externa länkar
[1] Bakgrund till konflikten i delstaten Rakhine på engelskspråkiga Wikipedia.