Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Robert Graves

Robert Graves
FöddRobert von Ranke Graves
24 juli 1895[1][2][3]
Wimbledon, London, Storbritannien
Död7 december 1985[1][4][5] (90 år)
Deià, Mallorca, Spanien
BegravdDeià
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidKing's College School
St John's College, Oxford
Charterhouse
Copthorne Preparatory School
Hillbrow School
SysselsättningPoet[6][7], litteraturkritiker, militär, mytograf, författare[7], universitetslärare, dramatiker, manusförfattare, översättare, teaterkritiker[7]
ArbetsgivareOxfords universitet
MakaBeryl Pritchard[8]
Nancy Nicholson
(g. –1949)
BarnJennifer Graves (f. 1919)[9]
David Graves (f. 1920)[9]
Catherine Graves (f. 1922)[9]
Samuel Graves (f. 1924)[9]
William Graves (f. 1940)[9]
Lucia Graves (f. 1943)[9]
Juan Graves (f. 1944)[9]
Tomás Graves (f. 1953)[9]
FöräldrarAlfred Perceval Graves
Amalie von Ranke[9]
Utmärkelser
James Tait Black Memorial Prize (1934)
Hawthornden Prize (1935)
Russell Loines Award for Poetry
King’s / Queen’s Gold Medal for Poetry
Redigera Wikidata

Robert von Ranke Graves, född 24 juli 1895 i Wimbledon, London, död 7 december 1985 i Deià, Mallorca, Spanien, var en brittisk poet och romanförfattare. Under sitt liv skrev han mer än 140 verk. Mest känd är han för sina skildringar av första världskriget i Goodbye to All That och sina romaner om Claudius och romarriket.

Graves var son till Alfred Graves och tyskfödda Amelie von Rancke. Han studerade bland annat vid Charterhouse School och började studera i Oxford men avbröt studierna vid första världskrigets utbrott för att ta värvning Walesiska fysiljärregementet. Han deltog aktivt och avancerade till kapten men blev svårt sårad i slaget vid Somme 1916 och hade problem med lungorna resten av livet. Vid fronten träffade han Siegfried Sassoon som kom att inspirera honom att börja skriva poesi. Under kriget publicerade han tre diktsamlingar av vilken Fairies and fusiliers (1917) är den mest kända. Efter kriget gifta Graves sig 1919 och bosatte sig i Oxford. Här fortsatte han sina studier och blev 1926 filosofie doktor med avhandlingen Poetic unreason. Under 1920-talet sysslade han främst med kritiska och estetiska arbeten, där han framhöll den fria, experimentella versens företräden. I Another future of poetry (1926) beskrev han att poesi i första hand borde vara en personlig avledare ("spiritual cathartic") för en poets inre konflikter, i andra hand en avledare för läsaren i liknande konflikter. 1929 utkom den självbiografiska Goodbye to All That, med fortsättningen But it still goes on (1930), där han naket skildrar sina erfarenheter från första världskrigets ohyggligheter. Senare ägnade han sig främst åt författande av historiska romaner.[10]

Han var en tid professor i engelsk litteratur i Kairo. Senare flyttade han till Mallorca. 1961-66 var han professor i poetik i Oxford. Han debuterade med diktsamlingen Over the brazier, 1916.

Robert Graves var flera gånger nominerad till Nobelpriset i litteratur. 1962 var han en av de tre slutkandidaterna till priset.[11]

Bibliografi

Böcker översatta till svenska
  • Farväl till alltihop: en självbiografi (översättning Louis Renner, Tiden, 1930) (Goodbye to All That, 1929)
  • Jag, Claudius: från en självbiografi av Tiberius Claudius, romarnas kejsare, född 10 f.Kr., mördad och upphöjd till gud 54 e.Kr. (översättning Louis Renner, Tiden, 1935) (I, Claudius, 1934)
  • Claudius - guden och hans hustru Messalina (översättning Louis Renner, Tiden, 1936) (Claudius the god and his wife Messalina, 1934)
  • Antigua, en penny, purpur (översättning Louis Renner, Tiden, 1937) (Antigua, penny, puce)
  • Belisarius (översättning Louis Renner, Tiden, 1939) (Count Belisarius, 1938)
  • Vår långa week-end: England mellan krigen 1918-1939 (tillsammans med Alan Hodge (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1941) (The long week-end. A social history of Great Britain 1918-1939)
  • Det gyllene skinnet (översättning Nils Holmberg, verserna tolkade av Alf Henrikson, Tiden, 1945) (The golden fleece, 1944)
  • Kung Jesus (översättning Nils Holmberg, dikterna tolkade av Alf Henrikson, Tiden, 1947) (King Jesus)
  • Kärlek på Nya Kreta (översättning Chrissy Sterzel, Tiden, 1950) (Seven days in New Crete)
  • Fåvitskhetens öar (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1951) (The isles of unwisdom)
  • Homeros' dotter (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1955) (Homer's daughter)
  • Att hängas vid halsen ... (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1958) (They hanged my saintly Billy)
  • Lek av jokrar (översättning Kjell Ekström, Tiden, 1959) (Catacrok)
  • Achilles' vrede (Homeros' Iliad i tolkning av Robert Graves, till svenska av Nils Holmberg, Tiden, 1960 (The anger of Achilles)
  • Den gröna boken (översättning Sam J. Lundwall, illustrerad av Maurice Sendak, Illustrationsförlaget, 1965) (The big green book) [barnbok]
  • Boken om Mallorca (översättning Carola Lakocinski, illustr. av Toby Molenaar, Bergh, 1968) (Mojorca observed)
  • Dikter (tolkningar av Marie Louise Ramnefalk, Cavefors, 1976)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-Gravestopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p24790.htm#i247891, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 31166.[källa från Wikidata]
  4. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 515781, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107668, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ BBC News Online, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107668, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Peerage person-ID: p24790.htm#i247891, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g h i] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ Graves, Robert i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)
  11. ^ ”Candidates for the 1962 Nobel Prize in Literature”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nomination/literature/1962.html. 

Externa länkar