Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Riksvapen

Riksvapen[1] eller statsvapen är ett heraldiskt vapen eller emblem för en stat och är jämte nationalflaggan statens främsta nationalsymbol.

I Europa och många före detta kolonialländer används den heraldiska skölden som riksvapen, ofta krönt med en krona. Vapnet kan även ha andra rangtecken som sköldhållare och vapenmantel och som håller upp vapenskölden. Det stora svenska riksvapnet är ett typiskt riksvapen för monarkier i Europa. Det finns även flera före detta republiker i Östeuropa som efter kommunismens fall återtagit det gamla kungliga riksvapnet med behållit republik som styrelseform, ex Bulgarien, Serbien och Ungern. Stater utanför Europa och Sydamerika har riksvapen som bygger på helt andra traditioner än heraldiken men begreppet riksvapen används för enkelhetens skull även för dessa länders statsymboler.

En del riksvapen har starka likheter med landets nationalflagga; Bosnien och Hercegovinas riksvapen och Schweiz riksvapen är ett exempel på detta.

Typer av riksvapen

Heraldiska vapen

Europas riksvapen i modern mening härstammar från ed heraldiska vapen som växte fram under medeltiden. Skölden är det heraldiska riksvapents centrala del och det som alltid måste finnas med för att staten ska vara representerad. De symboler som finns kring skölden, som sköldhållare, vapenmantel, hjälmprydnad eller devisband är rangtecken och inte obligatoriska i en framställning. Ursprunget finns i sköldarna i det medeltida riddarväsendet. Riksvapen kan även omgärdas av statens förnämsta ordenstecken som i Sverige är Serafimerorden.

Statssigill

En ytterligare gestaltningsform är statssigillet.[källa behövs] Sigillet var från början en autentiserad, oförfalskbar förslutning av brev och handlingar och präglades ofta med en stämpel i vax eller liknande material. Ett sigill är oftast cirkelrunt och har sällan mer än en färg; riksvapen som grundas på sigill är ofta kolorerade versioner av dessa enfärgade sigill.

Statsemblem

Under denna beteckning inryms alla nationsmärken som inte kan inordnas i de ovanstående kategorierna. Ett statsemblem kan gestaltas som en plakett eller utan fastställd form återge valfri statssymbol.

Ostasiatiska emblem

Den japanska pendangen till vapen är mon ( – "tecken" eller "emblem"), som är jämförbar med västvärldens vapenbruk. De flesta mon är enfärgade och visar en stiliserad framställning av en växt eller ett djur inramat av en cirkel. Liknade form har vapnen i andra ostasiatiska stater.

Revolutionära emblem

Med Sovjetunionens riksvapen som förebild formgavs under andra halvan av 1900-talet flera riksvapen. De består i regel av en nästan cirkelrund bild, ofta med landskapstyper (berg, dalar, vattendrag) och innehåller nästan alltid en femuddig stjärna, ibland även en uppstigande sol, ofta förbundna med någon symbol för utveckling, arbete eller kamp (kugghjul, diverse verktyg eller vapen), omgivet av en krans av florala beståndsdelar, därpå ett devisband med nationens valspråk. Ofta med vissa nationalromantiska inslag och ibland även med inslag av teknik. Flera av dessa vapen blev ersatta av heraldiska (de flesta äldre) vapen efter Sovjetunionens sammanbrott på 1990-talet. Det icke-realsocialistiska Italiens vapen från 1948 har behållits fram till idag; Nepals riksvapen, som infördes efter inbördeskriget mellan den monarkistiska regeringen och kommunistpartiet 2006 och som skall avspegla landets nya enighet, är dock utformat efter detta mönster.

Övriga riksvapen

En del riksvapen kan inte ses som självklara att tillhöra någon viss typ. I en del fall har de utformats efter förebilder som har varit av en mer tydlig grupp men som efter ändringar istället blivit mer som en hybrid. Andra fall kan vara utformade som en sort men officiellt benämnas som något annat.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Staatswappen, 30 juni 2009.

Noter

  1. ^ riksvapen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 oktober 2017.