Vingkoppling
Vingkoppling avser inom entomologi den specialiserade struktur[1] som hos vissa bevingade insekter[1] fungerar som koppling mellan framvinge och bakvinge för att bättre samordna vingarnas rörelser när insekten flyger.[1][2][3] Fördelen med vingkoppling är att fram- och bakvingen vid flygning i praktiken fungerar som en synkroniserad enhet[1][3] vilket ger en effektivare flygning.[1][2]
Fjärilar
Hos fjärilar (Lepidoptera) har olika varianter av vingkoppling utvecklats, och typen av vingkoppling är en av de karaktärer som haft betydelse för klassificeringen av fjärilar i olika grupper.[3]
Tre definierade typer av vingkoppling hos fjärilar är:
Jugum
Hos en del primitiva fjärilar finns ett utskott eller flik nära basen på framvingens bakkant, kallad jugum, som fungerar som vingkoppling genom invikning under bakvingen vid flygning.[2][4] Exempel är käkfjärilar, purpurmalar och rotfjärilar.[4]
Frenulum-retinakulum
Många nattfjärilar (men inte alla)[3] har en vingkoppling som hos hanen innebär att ett eller flera[3] borst (frenulum)[3] på bakvingens framkant hakar i särskilda sklerotiserade plattor,[3] utskott[2] eller en flik[3] (retinakulum)[3] på framvingens undersida. Hos honan utgörs frenulum av en grupp borst[2] och retinakulum utgörs av en grupp fjäll[3] eller borst,[3][2] vilket innebär att denna typ av vingkoppling sett som struktur skiljer sig mellan hane och hona.[2]
Amplexiform vingkoppling
De flesta dagfjärilar, men även en del nattfjärilar, exempelvis spinnare inom överfamiljerna Bombycoidea[3][2] och Lasiocampoidea,[3] har en typ av vingkoppling som kallas amplexiform vingkoppling.[3] Denna sorts vingkoppling innebär att bakvingens framkant är förstorad och skjuter in under framvingen.[3] Vid flygning pressar framvingens kraftfulla slag bakvingen nedåt, och fram- och bakvingen fungerar på detta sätt som en väl synkroniserad enhet.
Källor
- ^ [a b c d e] Stocks, I. (2008). Wing Coupling. In: Capinera, J.L. (eds) Encyclopedia of Entomology. Springer, Dordrecht. På SpringerLink.
- ^ [a b c d e f g h] Suresh R. Jambagi (24 februari 2021). ”Insect wing, their modifications and wing coupling mechanism”. slideshare.net. https://www.slideshare.net/slideshow/insect-wing-their-modifications-and-wing-coupling-mechanism/243352926. Läst 14 december 2024.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Hydén, Nils; Franzén Markus, Elmquist Håkan, Jilg Karl, Östman Torbjörn (2006). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lepidoptera: Lasiocampidae - Lymantriidae [DE 55-63] Fjärilar: Ädelspinnare - tofsspinnare. Uppsala: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Libris 10305720. ISBN 9188506509
- ^ [a b] Jugum i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 december 2024.