Langbahn Team – Weltmeisterschaft

RegnbÄge (fisk)

Uppslagsordet ”Forell” leder hit. För andra betydelser, se Forell (olika betydelser).
RegnbÄge
Oncorhynchus mykiss
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrÄlfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningLaxartade fiskar
Salmoniformes
FamiljLaxfiskar
Salmonidae
SlÀkteStillahavslaxar
Oncorhynchus
ArtRegnbÄge
O. mykiss
Vetenskapligt namn
§ Oncorhynchus mykiss
Auktor(Walbaum, 1792)
Synonymer
Salmo kamloops Dymond, 1931[1]
Salmo irideus Bajkov, 1927[1]
Salmo nelsoni Evermann, 1908[2]
Oncorhynchus mykiss Evermann, 1908[3]
Salmo gilberti Jordan, 1894[4]
Salmo gairdneri Jordan, 1894[5]
Salmo rivularis (Jordan, 1892)[1]
Salmo kamloops (Jordan, 1892)[4]
Oncorhynchus kamloops Jordan, 1892[1]
Salmo masoni Suckley, 1860[1]
Salmo truncatus Suckley, 1859[1]
Salmo rivularis Ayres, 1855[1]
Salmo gairdneri Gibbons, 1855[2]
Salmo gairdnerii Gibbons, 1855[2]
Salmo iridea Gibbons, 1855[2]
Trutta iridea (Gibbons, 1855)[2]
Salmo irideus Gibbons, 1855[2]
Salmo gairdneri Richardson, 1836[5]
Salmo gairdnerii Richardson, 1836[1]
Fario gairdneri (Richardson, 1836)[1]
Oncorhynchus gairdnerii (Richardson, 1836)[6]
Salmo gairdnerii Richardson, 1836[1]
Salmo penshinensis Pallas, 1814[7]
Parasalmo penshinensis (Pallas, 1814)[7]
Salmo purpuratus Pallas, 1814[1]
Onchorynchus mykiss (Walbaum, 1792)[8]
Parasalmo mykiss (Walbaum, 1792)[9]
Oncorhynchus myskis (Walbaum, 1792)[10]
Onchorrhychus mykiss (Walbaum, 1792)[11]
Salmo mykiss Walbaum, 1792[12]
Hitta fler artiklar om djur med

RegnbÄge[13] Àr en fiskart som först beskrevs av Johann Julius Walbaum 1792. Arten har sitt naturliga utbredningsomrÄde frÄn vattendrag som mynnar i Stilla havet, men har introducerats pÄ mÄnga platser vÀrlden över pÄ grund av den Àr populÀr som sportfisk och anses vara en god matfisk. RegnbÄgen Àr tillfÀlligt reproducerande i Sverige.[13] RegnbÄgen Àr ganska lik öring, men har ofta ett rödaktigt band lÀngs sidan. I matlagningssammanhang anvÀnds ofta ordet forell för regnbÄge eller andra laxfiskar, men ingen fiskart heter sÄ pÄ svenska.[14]

Taxonomi

Det vetenskapliga namnet för regnbÄge Àr Onchorhynchus mykiss. Arten namngavs och beskrevs av Johann Julius Walbaum 1792[15]. Artepitetet tros komma frÄn mykizha som var namnet pÄ fisken hos lokalbefolkningen pÄ Kamtjatka.[15] LÀnge placerades arten inom slÀkten Salmo antingen med nÄgot av namnen Salmo irideus eller Salmo gairdneri. [16] Det har beskrivits Ätminstone Ätta olika underarter (eller varianter) av regnbÄge [17]:

  • Oncorhynchus mykiss aquilarum - frĂ„n Eagle lake, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss gairdnerii - frĂ„n Columbiafloden
  • Oncorhynchus mykiss gilberti - frĂ„n Little Kern, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss irideus - amerikanska vĂ€stkusten
  • :Oncorhynchus mykiss mykiss - frĂ„n Kamtjatka-halvön
  • Oncorhynchus mykiss nelsoni - frĂ„n Baja California
  • Oncorhynchus mykiss stonei - frĂ„n Sacramento, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss whitei - frĂ„n Little Kern, Kalifornien

Utseende

RegnbÄgen Àr ganska lik öring men har ett rödaktigt band lÀngs sidorna som Àr det lÀttaste kÀnnetecknet och dessutom Àr dess fenor prickiga. RegnbÄgen kan vÀga upp till 15 kg och bli 80 cm lÄng, men det Àr ovanligt med exemplar över 10 kg. Fiskköttet kan variera frÄn ljusbrunt till rosa, rött eller nÀstan vitt. LivslÀngden i Sverige Àr cirka 16 Är.[18]

Ovansidan har en grön eller blÄ fÀrg och intill det röda bandet Àr kroppen silverfÀrgad. PÄ hela kroppen finns svarta punkter. Oftast har rygg-, buk- och analfenan en orange eller gul spets. Under parningstiden blir regionen ovanför hannens mun vit. Vid sidolinjeorganet finns 100 till 148 fjÀll.[19]

Utbredning

RegnbÄgens ursprungliga utbredningsomrÄde Àr i Stilla havet mellan Asien och Nordamerika och vattendrag som mynnar dÀr.

Introducerade populationer

VildfĂ„ngade och uppfödda former av denna art har inplanterats för anvĂ€ndning som föda och för sportfiske i Ă„tminstone 45 lĂ€nder och pĂ„ alla kontinenter utom Antarktis.[kĂ€lla behövs] RegnbĂ„gen infördes i Sverige 1928 för fiskodling.[20] FrĂ„n dessa odlingar rymde den och har i vissa sjöar fĂ„tt stor spridning.

Vuxna regnbÄgar som lever i strömmande vatten vÀger 0,5 till 2,5 kg, medan de som lever i sjöar eller vandrar till havet oftast blir upp till 10 kg. Det finns dock ett antal fÄngster av fiskar i som vÀger mellan 10 och 20 kilo, men under naturliga omstÀndigheter Àr dessa fiskar extremt ovanliga. FÀrgteckningen varierar mycket mellan underarterna och mellan former som anpassats till olika livsmiljöer. De fullvuxna fiskarna kÀnns igen pÄ en bred rödaktig rand lÀngs hela sidan, frÄn gÀlarna till stjÀrten. Den Àr allra tydligast pÄ lekande hanar.

Ekologi

Den lever i havet i tvÄ till tre Är och ÄtervÀnder dÀrefter vanligtvis till sötvatten för att leka.

RegnbÄgen och mÀnniskan

Namn

Fiskarten kallas för mÄnga olika namn, som "regnbÄgsöring", "regnbÄgsforell", "laxforell", "fjordörret", "blanklaxöring" och "röd forell". Den har dessutom av finlÀndska och svenska myndigheter tidvis fÄtt benÀmningen "regnbÄgslax".[21][22][23] Enligt svenska Livsmedelsverket Àr bÄde "regnbÄge" och "regnbÄgslax" godkÀnda handelsnamn.[24] Kommittén för svenska djurnamn bestÀmde 2010 att det korrekta svenska namnet Àr regnbÄge.[13]

Status och hot

Vissa underarter Ă€r listade som hotade.[kĂ€lla behövs]

Fiske

Tillagade foreller.

VildfÄngade och uppfödda former av denna art har inplanterats för anvÀndning som föda och för sportfiske i Ätminstone 45 lÀnder och pÄ alla kontinenter utom Antarktis.[15] Den Àr ett populÀrt fiskebyte bland annat pÄ grund av dess energiska kÀmpande vid infÄngandet. RegnbÄge Àr den dominerande fisken i sÄ kallat put and take-vatten. [25]

Effekter av utplantering

Som i de flesta fall dÀr arter introducerats utanför dess naturliga utbredningsomrÄde har ekosystemen dÀr utsÀttning skett pÄverkats. I regnbÄgens fall har naturliga bestÄnd av öring, lax och röding pÄverkats negativt av introduktionen, men dÄ utsatt fisk numera ofta Àr steril utgör de inget lÄngsiktigt hot mot naturlig fiskfauna. I fall dÀr fertil fiskar introduceras kan de dock utgöra ett direkt hot mot konkurrenssvaga arter. I andra fall har introduktion i vatten som tidigare helt saknat fiskbestÄnd eller haft starkt reducerade bestÄnd av infödda fiskarter har resulterat i sportfiskevatten av vÀrldsklass, till exempel de Stora sjöarna och vattendraget Firehole river i Wyoming.

I kulturen

RegnbÄgen Àr officiell statsfisk för delstaten Washington i USA.[26]

KĂ€llor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Scott, W.B. and E.J. Crossman (1973) Freshwater fishes of Canada., Bull. Fish. Res. Board Can. 184:1-966.
  2. ^ [a b c d e f] Eschmeyer, W.N. (ed.) (1998) Catalog of fishes., Special Publication, California Academy of Sciences, San Francisco. 3 vols. 2905 p.
  3. ^ Nielsen, J.L. (1998) Threatened fishes of the world: Oncorhynchus mykiss nelsoni Evermann, 1908 (Salmonidae)., Environ. Biol. Fish. 51(4):376.
  4. ^ [a b] Gall, G.A.E. and P.A. Crandell (1992) The rainbow trout., Aquaculture 100:1-10.
  5. ^ [a b] Muus, B.J. and P. Dahlström (1968) SĂŒĂŸwasserfische., BLV Verlagsgesellschaft, MĂŒnchen. 224 p.
  6. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2004) Catalog of fishes. Updated database version of January 2004., Catalog databases as made available to FishBase in January 2004.
  7. ^ [a b] Behnke, R.J. (1992) Native trout of western North America., American Fisheries Society Monograph 6.
  8. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2000) Catalog of fishes. Updated database version of November 2000., Catalog databases as made available to FishBase in November 2000.
  9. ^ Welcomme, R.L. (1988) International introductions of inland aquatic species., FAO Fish. Tech. Pap. 294. 318 p.
  10. ^ Bunkley-Williams, L. and E.H. Williams, Jr. (2002) Nematodes of freshwater fishes of the Neotropical region. (Book review)., Caribb. J. Sci. 38(3-4):289-294.
  11. ^ Frier, J.-O. (1994) Danmark. Danske ferskvandsfisk og deres udbredelsesomrÄde., p. 4-6, 83-99. In J.-O. Frier (ed.) Truede ferskvandsfiskearter i Norden. TemaNord 1994:625. Nordisk MinisterrÄd, KÞbenhavn. (in Danish).
  12. ^ Fricke, R. (1999) Fishes of the Mascarene Islands (RĂ©union, Mauritius, Rodriguez): an annotated checklist, with descriptions of new species., Koeltz Scientific Books, Koenigstein, Theses Zoologicae, Vol. 31:759 p.
  13. ^ [a b c] ”Taxonomisk information”. www.artfakta.se. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/206227/details. LĂ€st 2 januari 2023. 
  14. ^ ”Lax, laxöring, öring och forell”. Svenssons nyheter - Njord. 20 oktober 2020. https://fiske.zaramis.se/2020/10/20/lax-laxoring-oring-och-forell/. LĂ€st 11 september 2022. 
  15. ^ [a b c] ”Artfakta frĂ„n SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. LĂ€st 2 januari 2023. 
  16. ^ Nilsson, Olle W. (1994 ;). RegnbĂ„gen och regnbĂ„gsfisket : [en faktabok]. Settern. ISBN 91-7586-439-8. OCLC 186365139. https://www.worldcat.org/oclc/186365139. LĂ€st 2 januari 2023 
  17. ^ ”ITIS - Report: Oncorhynchus mykiss”. www.itis.gov. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=161989#null. LĂ€st 2 januari 2023. 
  18. ^ ”RegnbĂ„gsöring”. svensk fisk. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518082534/http://www.svenskfisk.se/1119.aspx. LĂ€st 7 maj 2015. 
  19. ^ Nelson & Paetz (1992). ”Rainbow Trout”. The Fishes of Alberta. University of Alberta. sid. 263 
  20. ^ ”FrĂ€mmande arter i Sverige”. NaturvĂ„rdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. LĂ€st 9 maj 2019. 
  21. ^ ”RegnbĂ„gsöring”. Fiskbasen. http://www.fiskbasen.se/regnbagsoring.html. LĂ€st 7 maj 2015. 
  22. ^ ”RegnbĂ„gslax - Institutet för de inhemska sprĂ„ken”. Kotimaisten kielten keskus. 5 februari 2015. http://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor/1987/regnbagslax. LĂ€st 26 mars 2016. 
  23. ^ ”Detta Ă€r norsk fjordörret”. Norsk Fisk. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160521040646/http://www.norskfisk.se/Artiklar/Sverige/Fjord%C3%B6rret/Detta-%C3%A4r-norsk-fjord%C3%B6rret. LĂ€st 20 maj 2016. 
  24. ^ Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar pÄ fiskeri- och vattenbruksprodukter, SLVFS 2001:37 (H 136) / LIVSFS 2014:23, bilaga, sid. 11. Giltiga frÄn 13 december 2014.
  25. ^ ”RegnbĂ„gsöring”. Naturegate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kalat/regnbagsoring. LĂ€st 7 maj 2015. 
  26. ^ ”Symbols of Washington State”. Washington State Legislature. http://www.leg.wa.gov/symbols/pages/default.aspx. LĂ€st 29 november 2013. 

Externa lÀnkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Regnb%C3%A5gs%C3%B6ring