Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Proustit

Proustit
KategoriSulfosalter
Dana klassificering03.04.01.01
Strunz klassificering02.GA.05
Kemisk formelAg3AsS3
FärgScharlakan - cinnober
FörekomstsättOliksidiga, prismatiska kristaller, massiv, kompakt
KristallstrukturTrigonalt - hexagonalt
TvillingbildningVanlig
SpaltningDistinkt på {1011}
BrottMussligt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)2 – 2,5
GlansDiamant
RefraktionEnaxlig (-)
Ljusbrytningnω = 3,087 - 3,088 nε = 2,792[1]
Dubbelbrytningδ = 0,295 - 0,296
PleokroismModerat, kochenillröd till blodröd
TransparensGenomskinligt, mörknar vid belysning
StreckfärgCinnober
Specifik vikt5,57 (uppmätt), 5,625 (beräknad)
Referenser[2][3][4]

Proustit, eller arseniksilverblände, är ett sulfosaltmineral som består av silversulfarsenid, Ag3AsS3 med 65,4 procent silver även känt som rubinblandning, ljusrött silver, arsenik-silverblandning eller rubinsilvermalm, och en viktig källa till metallen. Den kristalliserar romboedriskt och har rödaktig färg. Proustit liknar det mörkare antimonhaltiga mineralet pyrargyrit. Genom en kemisk analys utförd 1804 av Joseph L Proust visades att pyrargyrit och proustit var olika mineral. Proustit är namngivet efter Joseph L Proust.

De prismatiska kristallerna avslutas ofta av skalenohedron och den trubbiga romboedern, vilket liknar kalcit (hund-tand-spar) i formen. Färgen är scharlakansröd-violett och lystern adamantin. Kristaller är genomskinliga och mycket lysande, men vid exponering för ljus blir de snart matt svarta och ogenomskinliga. Streckfärgen är röd, Mohs hårdhet 2 till 2,5,[5] och den specifika vikten 5,57. Dess transparens skiljer sig från exemplar till exemplar, men de flesta är ogenomskinliga eller genomskinliga.[6]

Förekomst

Proustite (lång prismatisk kristall) – Chañarcillo, Copiapo Province, Chile. Provets höjd är 4 cm.

Proustit förekommer på olika platser, som hydrotermiska avlagringar som en fas i den oxiderade och supergena zonen, tillsammans med andra silvermalmer och sulfider som naturligt silver, naturlig arsenik, xantokonit, stefanit, akantit, tetraedrit och klorargyrit.[2] Kända fyndigheter finns bland annat i Elsass, Sachsen och Böhmen, samt i Chile, Mexiko och i olika delar av västra USA.

Underenhet av proustitstrukturen, som visar anslutningen av Ag, As (violett), S.
Proustits struktur kan ses som Ag+-derivatan av [AsS3]3− .[7]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Proustite, 8 april 2024.

Artikeln innehåller text från en publikation nu utan upphovsrätt: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Proustite". Encyclopædia Britannica. Vol. 22 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 490.

Noter

  1. ^ mindat.org/min-3294[1]
  2. ^ [a b] http://rruff.geo.arizona.edu/doclib/hom/proustite.pdf Handbook of Mineralogy
  3. ^ http://www.mindat.org/min-3294.html Mindat.org
  4. ^ http://www.webmineral.com/data/Proustite.shtml Webmineral
  5. ^ ”Proustite”. www.mindat.org. https://www.mindat.org/min-3294.html. Läst 12 augusti 2021. 
  6. ^ ”Proustite Value, Price, and Jewelry Information” (på engelska). International Gem Society. https://www.gemsociety.org/article/proustite-jewelry-and-gemstone-information/. Läst 12 augusti 2021. 
  7. ^ Engel, P.; Nowacki, W."Die Verfeinerung der Kristallstruktur von Proustit, Ag3As S3 und Pyrargyrit, Ag3SbS3" Neues Jahrbuch fuer Mineralogie. Monatshefte 1966, p181-p184

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Proustit.
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Proustit