Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Parkgatan, Göteborg

Parkgatan
Hörnet Parkgatan 29/Kungsportsavenyen 1 i kvarteret Borganäs.
Namn efterKungsparken
Namngiven1867
Läge
PlatsVasastaden,
Lorensberg
och Heden, Göteborg
SträckningSprängkullsgatan –
Ullevigatan
Längd1 500 meter
Betydelse
ByggnaderDicksonska palatset,
Wernerska villan,
Exercishuset,
Gamla Ullevi

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång[1] gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan,[2] och är numrerad från 1 till 65.[3] Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet.[4] Fram till Gamla Allén[5] kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.[6]

På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.[7]

Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna.[8] Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879);[9] å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883);[10] å södra sidan utmed Nya Allén (1885);[11] från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892)[12] samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).[13]

Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan.[14] Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882.

År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."[15]

Byggnader vid Parkgatan

Park 49, Parkgatan 49

Det stadsplaneförslag som låg till grund för Parkgatans framdragande, antogs av Göteborgs stadsfullmäktige den 19 maj 1864 och stadfästes av Kungl. Maj:t den 23 november 1866. Principerna i förslaget innebar bland annat att kvarteren närmast nuvarande Parkgatan skulle bestå av ett eller två hus, som skulle se ut som enskilda byggnader, "hvarigenom god effekt i arkitektoniskt hänseende kan åstadkommas och hvilket byggnadssätt man numera ofta ser användas utrikes". Området var tänkt att bli ett exklusivt bostadsområde för de mer välbärgade stadsborna.[16] I den 18:e paragrafen stadgades att: "parkqvarteren vid Nya Alléen skulle göras mindre än de bakom liggande tomtqvarteren och, med afseende å lokalen, komma att bestå hvartdera endast af ett, två eller tre hus, hvilka jemväl i de bägge senare fallen skulle så uppföras, att de företedde utseende af en enda större byggnad.[17] I stadsplanen fanns 16 stycken "Parkqvarter" inritade längs gatans tänkta sträckning, från i linje med Haga Kyrkogata och ända fram till nuvarande Ullevigatan.[18]

  • Parkgatan 1 i kvarteret Alen — Arkitekt Ragnar Ossian Swensson. Uppfört 1940 som församlings- och bostadshus för Smyrna.
  • Parkgatan 2 i kvarteret 16 Diamanten — Dicksonska palatset. Uppfört 1862.
  • Parkgatan 3 i kvarteret 3 Alen — Uppfört 1879.
  • Parkgatan 4 i kvarteret 16 Diamanten — S:t Jakobs kyrka.[19]
  • Parkgatan 5-7 i kvarteret 2 Almen — Uppfört 1875. Arkitekt var Bror Viktor Adler.
  • Parkgatan 6 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar med gulbeige, putsad fasad.
  • Parkgatan 8 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i rött tegel, uppfört i tre våningar.
  • Parkgatan 10 i kvarteret 16 Diamanten — Hotel Allén med 50 rum.[20]
  • Parkgatan 12 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar, uppfört i rött tegel.
  • Parkgatan 9-11 i kvarteret 3 Asken — KFUM:s hus i jugendstil, ritat av Hans Hedlund och invigt den 1 oktober 1898[21] av kronprins Gustaf. I två steg hade en tävling avgjorts, där fasader av Harald Boklund i Malmö och planer av Johan Laurentz i Stockholm hade antagits. Tävlingens byggnadsprogram utarbetades dock av Hedlund.[22]
  • Parkgatan 13 i kvarteret 4 Avenboken — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
  • Parkgatan 14 i kvarteret 16 Diamanten — Katolska kyrkan även Kristus-Konungens Kyrka. Invigd den 2 oktober 1938 efter ritningar av Carl Rosell.[23]
  • Parkgatan 15 i kvarteret 4 Avenboken — Uppfört 1897. Ritningar av Hjalmar Cornilsen.
  • Parkgatan 17 i kvarteret 40 Rydboholm — Ritningar av Carl Crispin. Uppfört 1896.
  • Parkgatan 19 i kvarteret 40 Rydboholm — Uppfört 1897. Ritningar av Carl Crispin.
  • Parkgatan 21-23 i kvarteret 41 Ulvåsa — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
  • Parkgatan 22-24 i kvarteret 42 Fågelvik — Uppfört 1885 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson.
  • Parkgatan 25-27 i kvarteret 42 Fågelvik — Wernerska villan. Ritningar av Adrian C. Peterson. Uppfört 1885.
  • Parkgatan 29 i kvarteret 43 Borganäs — Uppfört 1882 efter ritningar av Abraham Pehrsson.
  • Parkgatan 31 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1877, med adress Kungsportsavenyn 2. Fastighetsbolaget Wallenstam har här sitt huvudkontor.[24]
  • Parkgatan 33 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1910 efter ritningar av L. Johansson.
  • Parkgatan 35 — Exercishuset. Ritat av Frans Jacob Heilborn och invigt 1867.
  • Parkgatan 41-43 — Idrottsgården. Uppfördes 1923 som mönstergård inför Jubileumsutställningen i Göteborg och Jordbruksutställningen där.
  • Parkgatan 49 Park 49 – Park 49 har en tio våningar hög byggnad flankerad av två fem våningar höga flyglar. Ritningar av Arkitektbyrån Design. Byggnaden är huvudkontor för Västsvenska handelskammaren och uppförd 2016.
  • Parkgatan 53-57 — Gamla Ullevi. Invigt 2009.

[25][26]

Fastighetsbeteckningar

Parkgatan är numrerad 1-65, med fastighetsbeteckningarna:

  • (1) Vasastaden 1:4
  • (2A) Lorensberg 706:10
  • (2B) Heden 16:12
  • (2) Heden 16:12
  • (3) Vasastaden 1:2
  • (4) Heden 16:2
  • (5) Vasastaden 2:1
  • (6) Heden 16:3
  • (7) Vasastaden 2:3
  • (8A) Heden 16:4
  • (8B) Heden 16:4
  • (8) Heden 16:4
  • (9) Vasastaden 3:1
  • (10) Heden 16:5
  • (11) Vasastaden 3:1
  • (12A) Heden 16:6
  • (12B) Heden 16:6
  • (13) Vasastaden 4:1
  • (14) Heden 16:10
  • (15) Vasastaden 4:2
  • (16) Heden 16:10
  • (17) Lorensberg 40:1
  • (19) Lorensberg 40:2
  • (21) Lorensberg 41:4
  • (23) Lorensberg 41:3
  • (25) Lorensberg 42:1
  • (29) Lorensberg 43:1
  • (31) Lorensberg 44:2
  • (33) Heden 705:1
  • (35) Heden 705:1
  • (39) Heden 705:1
  • (41) Heden 705:1
  • (43) Heden 705:1
  • (51) Heden 705:13
  • (53A) Heden 47:1
  • (53B) Heden 47:1
  • (55) Heden 47:1
  • (57) Heden 47:1
  • (65) Heden 47:1

[3]

Källor

  • Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 228
  • Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
  • Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  • Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, projektledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973
  1. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  2. ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 184
  3. ^ [a b] Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
  4. ^ Götheborg omkring 1790, [skala 1:4 000], Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  5. ^ Arkitekter & Fasader i Göteborg 1850-1920, Gunilla Linde Bjur, Balkong Förlag, Stockholm 2013 ISBN 9789185581542, Plan af Götheborg 1863.
  6. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 846
  7. ^ Eniro kartor
  8. ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 7
  9. ^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1879, [Andra Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1879, s. IX
  10. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1883, [Sjette Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1883, s. 11
  11. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 10
  12. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1892, [Femtonde Årgången], utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1892, s. 10
  13. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1898, [Tjugondeförsta Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1898, s. 12
  14. ^ Stadsfullmäktiges handlingar 1880, nr 31, s. 2.
  15. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 126
  16. ^ Lönnroth (1973), s. 23f
  17. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 4
  18. ^ Plan till Göteborgs stads utvidgning, W. Brandel, Göteborgs stad 1864
  19. ^ S:t Jakobs kyrka
  20. ^ Hotell Allén Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Nylén (1988), s. 46
  22. ^ Linde Bjur (2013), s. 38f
  23. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
  24. ^ Wallenstam
  25. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 94ff
  26. ^ Lönnroth (1973), Bilaga IVff

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Parkgatan,_G%C3%B6teborg