Papuaörn
| Papuaörn Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Harpyopsis |
| Art | Papuaörn H. novaeguineae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Harpyopsis novaeguineae | |
| Auktor | Salvadori, 1875 |
Papuaörn[2] (Harpyopsis novaeguineae) är en hotad fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]
Utseende
Papuaörnen är en stor rovfågel med en längd på 75–90 centimeter, vingbredd på 157 centimeter och en vikt på 1,6-2,4 kilogram.[4] Den har en kort, fyllig tofs och breda trebandade vingar. Näbben är kraftig, irisen stor, stjärten lång och rundad. Undersidan är vit. Papuaörnen har långa, bara ben och skarpa klor. Könen har likartat utseende, honan lite större än hannen.
Läte
Lätet består av upprepade djupa, ekande och stönande ljud som ofta hörs nattetid.[1]
Utbredning och systematik
Papuaörnen är endemisk på Nya Guinea och tillhör en liten grupp tropiska rovfåglar, som bara avlägset är släkt med andra örnar i t.ex. släktet Aquila. Dess närmaste släktingar är harpyja, amazonörn och fladdermusvråk.[5][6]
Artepitetet i det vetenskapliga namnet syftar på utbredningen i Nya Guinea.[7]
Ekologi
Papuaörnen återfinns i ostörda tropiska regnskogar, främst i bergstrakter men kan också ses ner till havsnivån vid de få ställen där lämplig levnadsmiljö fortfarande återstår. Den häckar i höga träd. Födan består framför allt av klätterpungdjur, men också andra däggdjur, fåglar och ormar.
Status och hot
På grund av habitatförstörelse och liten population kategoriseras papuaörnen som sårbar av IUCN.[1] Den jagas också för sina fjädrar, som används vid ceremoniella tillfällen. Världspopulationen uppskattas till mellan 3 200 och 4 000 vuxna individer.[1]
Referenser
- ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Harpyopsis novaeguineae . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ del Hoyo, J. Elliott, A. and Sargatal,J.(1994) Handbook of the Birds of the World. Volume 2:New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona
- ^ Lerner, H.R.L., and D.P. Mindell (2005), Phylogeny of eagles, Old World vultures, and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 327-346.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
- ^ Paululat & Purschke (2011). ”novaeguineae” (på tyska). Wörterbuch der Zoologie. Spektrum Akademischer Verlag. sid. 328. ISBN 9783827427342
Externa länkar
- Faktablad hos Birdlife International
Wikimedia Commons har media som rör papuaörn.
Wikispecies har information om Harpyopsis novaeguineae.- Läten på xeno-canto.org
|