Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Olympiska sommarspelen 1932
Grenar	116 grenar i 14 sporter
Deltagare
Nationer	37
Aktiva	1 408
Män	1 281
Kvinnor	127
Värdskap
Land	USA
Ort	Los Angeles
Invigning	30 juli 1932
Spelen öppnades av	USA:s vicepresident Charles Curtis
Läste deltagarnas ed	George Calnan
Läste funktionärernas ed	Ej förrän 1972
Elden tändes av	Ej förrän 1936
Avslutning	14 augusti 1932
← Amsterdam 1928 Berlin 1936 →

Olympiska sommarspelen 1932 var de tionde moderna olympiska spelen och hölls i Los Angeles i USA mellan den 30 juli och den 14 augusti 1932. Cirka 1,25 miljoner åskådare såg tävlingarna.

På grund av att de tionde Olympiska sommarspelen avhölls mitt under den stora depressionen och det stora avståndet från de främsta idrottsnationerna i Europa, är det inte att förvåna att antalet tävlande bara var knappt hälften så många som vid förra sommar-OS. Trots detta tangerades eller sattes nya världsrekord vid inte mindre än 18 tillfällen.

Dessa sommarspel var de första, där tävlingarna koncentrerades till endast 16 dagar, till skillnad från de tidigare mellan 1900 och 1928 , som varat i minst 78 dagar. Andra nyheter var att medaljörerna tog emot sina medaljer stående på en prispall och segrarens nationsflagga hissades. Man införde officiell tidtagning liksom målkamera.

Som en liten kuriositet kan nämnas, att funktionärerna i stor utsträckning raggades ihop i sista stund bland de deltagande nationernas ledare och journalister, eftersom de flesta amerikanska funktionärer fick betalt för sina insatser och alltså var professionella och därmed uteslutna från olympiska spel.

• För första gången användes ett podium med ytor i tre olika höjder.^[1]
• Den svenske målaren David Wallin tog guld i konst för målningen "Vid Arilds Strand". Kultur stod på programmet mellan 1912 och 1948 och utövarna var med på samma villkor som idrottsmännen, det vill säga de tågade in på arenan sida vid sida med idrottarna. Det tävlades i minst fem kulturgrenar vid de olympiska sommarspelen, dessa var arkitektur, litteratur, musik, målning och skulptur. Det officiella namnet på kulturtävlingarna var Concours d'Art och dessa inleddes i Stockholm 1912. Kulturgrenarna var dock inte oomtvistade, och försvann sedermera.
• Den 14-årige japanske simmaren Kusuo Kitamura som vann 1400 m frisim är den yngste manlige deltagare genom tiderna som erövrat guldmedalj i en individuell gren. Han var 14 år och 309 dagar gammal.
• De manliga japanska simmarna tog nio av tolv guld- och silvermedaljer i simning.
• USA tog samtliga tolv medaljer i simhopp.
• 18-åriga amerikanskan Mildred "Babe" Didrikson kvalificerade sig till finalen i samtliga 5 individuella grenar i fri idrott. Hon fick emellertid bara delta i tre av dem och vann 80 m häck, spjutkastning och blev tvåa i höjdhopp där hon nådde samma höjd som Jean Shiley. Tävlingsjuryn påstod att Didrikson inte hade en "ren stil" och placerade henne som tvåa, varefter de båda efter spelen delade på medaljerna. Hon kom senare att bli känd som golfspelare av högsta klass som Babe Zaharias.
• Damernas 100 meter vanns av Stanislawa Walasiewicz, Polen, på 11,9. Historien om henne är en aning märklig. Hon kom som tvååring till USA och var på väg att få sitt amerikanska medborgarskap till spelen. Men hon rev pappren och tävlade för Polen. Hon blev efter Los Angeles mest känd som Stella Walsh och vann sedan fram till 1951 inte mindre än 35 amerikanska mästerskap. Vid OS i Berlin tog hon silver på 100 m. Under ett väpnat rån 1980 i Cleveland blev hon skjuten och vid obduktionen uppenbarades det att hon var man.
• Ivar Johansson från Norrköping erövrade brottningsguld i både fri stil och grekisk-romersk stil, dessutom i två skilda viktklasser. Efter sin första seger i fristil - mellanvikt, satte han sig i bastun och bantade bort 5 kg för att kunna delta i den grekisk-romerska welterviktsklassen. Han lyckades och vann även den klassen. En prestation som ingen gjort om i olympiska sammanhang.
• Calle Westergren erövrade sin tredje guldmedalj i brottning grekisk-romersk stil i tre skilda viktklasser vid spelen 1920, 1924 och 1932.
• Svenske dressyrryttaren Bertil Sandström blev tvåa, men flyttades ner till tionde och sista plats. Man menade att han hade styrt sin häst med "klickande" ljud. Sandström protesterade och hävdade att det varit sadeln som knarrat - men beslutet stod fast.
• I landhockeyturneringen försvarade Indien sin titel från 1928. Matchen mot värdlandet, USA, vann indierna med 24-1, rekord i OS-sammanhang. Roop Singh gjorde tio mål och legendaren Dyan Chand, äldre bror till Roop Singh, gjorde åtta.

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	USA	41	32	30	103
2	Italien	12	12	12	36
3	Frankrike	10	5	4	19
4	Sverige	9	5	9	23
5	Japan	7	7	4	18
6	Ungern	6	4	5	15
7	Finland	5	8	12	25
8	Storbritannien	4	7	5	16
9	Tyskland	3	12	5	20
10	Australien	3	1	1	5

Totalt deltog 37 länder i spelen 1932. Colombia och Republiken Kina debuterade vid dessa spel.

• Olympiska rörelsen
• Officiell rapport
• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska sommarspelen 1932.
  Bilder & media

Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906 (Inofficiellt) • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 • Franska Alperna 2030 • Salt Lake City 2034 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig