Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Olof Schwan

Olof Schwan
Född18 oktober 1744[1]
Säters stadsförsamling[1], Sverige
Död15 april 1812[1] (67 år)
Ulrika Eleonora församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningOrgelbyggare[1][2]
MakaMargaretha Christina Hult
(g. 1795–1812)
BarnOlof
Sophia Charlotta
Carolina Wilhelmina
FöräldrarOlof Schwan
Anna Sebenia
Redigera Wikidata

Olof Schwan, född 18 oktober 1744[3] i Säters socken, Dalarna[4], död 15 april 1812 i Kungsholmen, Stockholm, var en svensk orgelbyggare[3].

Biografi

Schwan var son till borgmästaren Olof Schwan och Anna Sebenia.[4] Han var lärling hos orgelbyggarna Jonas Gren och Petter Stråhle på kvarteret Vattuormen 51 i Kungsholmens församling, Stockholm. Schwan stannade där fram till deras död 1765. Carl Wåhlström kom sedan att ta över deras verkstad. 1771 var Schwan gesäll hos orgelbyggaren och stolmakaren Jonas Ekengren i Stockholm. 1776/1777, när Wåhlström gick i konkurs och flyttade till Finland, tog Schwan över verkaden och drev den fram till sin död 1812. Han erhöll sina privilegier 1771 och byggde ett 50-tal orgelverk i Sverige, varav bland annat ett i Övedskloster finns bevarat.[5] Han var medlem i Par Bricole och invaldes som ledamot 141 av Kungliga Musikaliska Akademien den 19 februari 1794.[3]

Schwan var kompanjon med orgelbyggaren Mattias Swahlberg den yngre mellan 1777 och 1784. Schwan bosatte sig i Kungsholmen på Kvarteret Vattenormen Nr 51 (senare 5) och kom att bo där fram till sin död då Johan Ewerhardt den yngre tog över.[6][7][8][9]

Familj

Schwan gifte sig 29 januari 1795 i Stockholm med Margaretha Christina Hult, född 31 augusti 1767 i Falun, död 26 januari 1854 i Kungsholmens församling, Stockholm. Hon var dotter till handelsmannen Arvid Hult och Eva Christina Fontin.

Medarbetare

  • Carl Wester. Han var mellan 1778 och 1780 gesäll hos Schwan.
  • Eric Gavelholm (född 1746). Han var 1778 gesäll hos Schwan.
  • Jonas Lindström (född 1740). Han var mellan 1778 och 1787 gesäll hos Schwan.[6]
  • Simeon Granberg (1751-). Han var mellan 1778 och 1798 gesäll hos Schwan.
  • Johan Wendelander (1744–1799).[10] Han var lärling mellan 1778 och 1783 och orgelbyggargesäll mellan 1783 och 1788, mellan 1790 och 1799 hos Schwan.[6][7][8]
  • Magnus Lengqvist (1747–1784).[11] Han var mellan 1780 och 1784 orgelbyggargesäll hos Schwan.
  • Anders Palm (född 1760). Han var 1785 gesäll hos Schwan.
  • Johan Eric Gren (född 1760). Han var lärling mellan 1778 och 1783 och gesäll mellan 1787 och 1810 hos Schwan.[6][7][8][9] Han var son till orgelbyggaren Jonas Gren.
  • Olof Ahlström (1757-). Han var 1787 gesäll hos Schwan.[6]
  • Peter Ekengren (född 1771). Han var lärling mellan 1787 och 1789 hos Schwan.[6]
  • Anders Fagerberg. Han var gesäll mellan 1789 och 1795 hos Schwan.[6][7][8]
  • Jonas Lindvall (född 1762). Han var gesäll mellan 1789 och 1790 hos Schwan.[6][7]
  • Olof Hagqvist (född 1763). Han var gesäll 1789 hos Schwan.[6]
  • Anders Ekelöf (född 1755). Han var gesäll 1790 hos Schwan.[7]
  • Malmström. Han var gesäll 1792 hos Schwan.[7]
  • Grönström. Han var gesäll 1793 hos Schwan.[7]
  • Carl. Han var lärling mellan 1793 och 1794 hos Schwan.[7]
  • Johan (född 1768). Han var dräng 1793 hos Schwan.[7]
  • Gustaf Segersten (född 1782 eller 1785). Han var lärling mellan 1793 och 1803 hos Schwan.[7][8][9]
  • Forsberg. Han var dräng 1794 hos Schwan.[7]
  • Simon Granberg (född 1751). Han var gesäll mellan 1795 och 1798 hos Schwan.[8]
  • Peter Hasselgren (född 1775). Han var gesäll mellan 1796 och 1805 hos Schwan.[8][9]
  • Nils Göransson (född 1769). Han var gesäll 1797 hos Schwan.[8]
  • Åkerlund (född 1761). Han var 1803 gesäll hos Schwan.[9]
  • Magnus Lindqvist (född 1772). Han var 1805 gesäll hos Schwan.[9]
  • Gustaf Asker (född 1780). Han var 1805 gesäll hos Schwan.[9]
  • Nils Lund (född 1780). Han var 1805 gesäll hos Schwan.[9]
  • Jonas (född 1781). Han var 1805 lärling hos Schwan.[9]
  • Johan Liljeberg. Han var 1808 gesäll hos Schwan.
  • Honor Tellén. Han var 1808 gesäll hos Schwan.
  • Johan Berglund. Han var 1808 lärling och 1810 gesäll hos Schwan.
  • Carl Engren. Han var 1811 gesäll hos Schwan.
  • Johan Berglund. Han var 1811 gesäll hos Schwan.
  • Sörman. Han var 1811 gesäll hos Schwan.

Orglar

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1767 Tövsala kyrka Finland 1 11 Nej/Ja Tillsammans med Carl Wåhlström.
1767 Rimito kyrka Finland 1 8 Nej/Ja Nu i Kortesjärvi kyrka. Tillsammans med Carl Wåhlström.
1768 Ilmola kyrka Finland 1 8 Nej/Ja Nu i Replot kyrka. Tillsammans med Carl Wåhlström.
1775 Sankt Olai kyrka Linköpings
2 Självständig 33 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1872 av Sven Nordström och Erik Nordström, Flisby.[12]
1776 Sankta Katarina kyrka, Sankt Petersburg Ryssland 1 Bihängd 8 Nej/Nej Carl Wirth ombyggde orgeln 1833 (19/II) med ny fasad. 1875 såldes orgeln till Mörskoms kyrka (Myrskylä).
1777 Ösmo kyrka Strängnäs Senare i Nynäs gårds kapell.
1778 Torups kyrka Göteborgs 8 Nej/Ja Orgeln flyttades från gamla till nya kyrkan 1871. En ny orgel byggdes 1906 av Eskil Lundén, Göteborg. Schwans fasad finns bevarad i kyrkan.[13]
1778 Maria Magdalena kyrka, Stockholm Strängnäs
1774-1779 Växjö domkyrka Växjö
33 Ja/Ja Orgeln påbörjade 1774 av Lars Wahlberg. Den fullbordades 1779 av Schwan. En ny orgel byggdes 1885 av Åkerman & Lund, Stockholm. 1887 såldes delar av Schwans/Wahlbergs orgel till Slätthögs kyrka. Fasaden från 1779 års orgel står kvar i domkyrkan.[14]
1780-talet Odensala kyrka Uppsala 10 Nej/Nej Orgeln byggdes av Jonas Ekengren och Schwan. En ny orgel byggdes 1896 av Åkerman & Lunds Orgelfabriks AB, Stockholm.[15]
1780 Tyska kyrkan, Stockholm
1781 Ängsö kyrka Västerås 1 Bihängd 6 Ja/Ja Orgelns disposition har förändrats 1867 av Johan Adolf Lundell, Teda och 1923 av Åkerman & Lund, Sundbybergs köping.
1782 Adolf Fredriks kyrka
1783 Hökhuvuds kyrka Uppsala 1 Bihängd 8 Ja (delvis)/Ja Byggd tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre, Stockholm. Orgeln byggdes om 1857 av Carl Erik Granlund, Enköping då stämmorna Qvinta 3 och Scharf III byttes ut mot Fugara 8' och Fleut d'Amour 8'. 1936 konserverades orgeln av Olof Hammarberg, Göteborg.[15]
1783 Börstils kyrka Uppsala
1 Bihängd 12 Ja/Ja Orgeln byggdes om 1933 av Johan Vesterlund, Lövstabruk, då orgeln fick en andra manual med 4 stämmor och en pedal med Subbas 16'. Utökningarna byggdes som tachenlådor och väderlådan pneumatiserades. Orgeln restaurerades 1978–1979 av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, Mölnlycke.[15]
1784 Sjundeå kyrka Finland 1 11 Nej/Nej
1785 Gunnilbo kyrka Västerås
7 Nej/Ja Flyttades 1875 till Kungs-Barkarö kyrka. Ny orgel byggdes 1896.
1787 Skäfthammars kyrka Uppsala 1 6 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1893 av E A Setterquist & Son, Örebro.[15]
1787 Mariefreds kyrka Strängnäs
1787 Ormesberga kyrka Växjö
7 1⁄2 Nej/Ja 1907 byggdes en ny orgel av Emil Wirell, Växjö.[14]
1780-talet Stockholms frimurarlogen Senare i Vagnhärads kyrka.
1791 Nagu kyrka Finland
1 15 Ja/Ja
1791 Esbo gamla kyrka Finland 1 12 Nej/Nej
1792 Finska kyrkan
Ja/Ja
1792 Helgarö kyrka Strängnäs
1794 Turinge kyrka Strängnäs
1794 Danderyds kyrka
1797 Sankt Petri kyrka, Malmö Lunds
34 Nej/Ja 1914 byggdes en ny orgel E F Walcker & Co, Ludwigsburg, Tyskland. Ryggpositivets fasad är från 1951, ritad av Eiler Graebe.[16]
1798 Storkyrkan
1798 Vichtis kyrka Finland 1 13 Nej/Nej
1799 Borgå domkyrka Finland 2 24 Nej/Ja
1800 Sankt Michels gamla socken kyrka Finland 1 12 Nej/Nej
1800 Väsby kyrka Lunds Nej/Nej En ny orgel byggdes 1886 av Salomon Molander & Co, Göteborg.[16]
1801 Norrtälje kyrka Uppsala 10 Nej/Nej Orgeln flyttades 1870 till Films kyrka där den sattes upp av Åkerman & Lund, Stockholm. En ny orgel byggdes 1896 av Anders Victor Lundahl, Stockholm.[15]
1802 Simonstorps kyrka Linköping Nej/? En ny orgel byggdes 1842 av Pehr Zacharias Strand, Stockholm.[12]
1803 Västerfärnebo kyrka Västerås 2 Bihängd 17 Nej/Nej Ny orgel byggdes 1891.
1804 Sankt Laurentii kyrka, Falkenberg Göteborgs 7 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1954 av Olof Hammarberg, Göteborg.[13]
1805/1806 Vaksala kyrka Uppsala
Ja (delvis)/Ja Fasaden är ritades av Olof Tempelman. Orgeln byggdes om 1936 av Bo Wedrup, Uppsala. En ny orgel byggdes 1985 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad.[15]
1805 Badelunda kyrka Västerås 7 1/2 Nej/Nej Ny orgel byggdes 1893.
1805 Vaxholms kyrka Stockholm 13 Nej/Nej Orgeln revs 1896 och ny byggdes 1908 av E A Setterquist & Son, Örebro
1806 Öveds kyrka Lunds
1 Bihängd 10 Ja/Ja Orgeln renoverades 1948 av Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark.[16]
1807 Spinnhuskyrkan, Stockholm
1807 Ramsbergs kyrka Västerås 2 Bihängd 15 Nej/? Ny orgel byggdes 1864.
1808 Ramsta kyrka Uppsala 7 1⁄2' Nej/Nej En ny orgel byggdes 1932 av E A Setterquist & Son, Örebro.[15]
1809 Rinkaby kyrka, Närke Strängnäs
1810 Norrsunda kyrka Uppsala
6 Nej/Ja Fasaden är ritad av Olof Tempelman och orgeln placerades vid Sparreska gravkoret. Orgeln reparerades och ombyggdes 1832 och 1882. 1902 flyttades orgeln till ett podium i kyrkans västparti av Åkerman & Lund, Sundbybergs köping. En ny orgel byggdes 1918 av Åkerman & Lund.[15] Fasaden står idag i Sparreska gravkoret.
1811 Allerums kyrka Lunds 10 Nej/Nej En ny flyttade hit 1907 från S:t Johanneskyrkan, Göteborg. Den orgel var byggd 1873 av Johan Nicolaus Söderling, Göteborg.[16]
1811/1812 Skepptuna kyrka Uppsala 8 1⁄2 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1907 av Erik Henrik Eriksson, Gävle.[15]
1811-1813 Lerums kyrka Göteborgs 6 Nej/Nej Orgeln påbörjades 1811 av Schwan. Orgeln fullbordades 1813 av Johan Ewerhardt den yngre. En ny orgel byggdes 1900 av Johannes Magnusson, Göteborg.[13]
1812 Säters kyrka Västerås 2 Bihängd 16 Nej/Nej Ny orgel byggdes 1903.
1812-1816 Göteborgs domkyrka Göteborgs 42 Nej/Ja Orgeln påbörjades 1812 av Schwan. Den fullbordades 1816 av Johan Ewerhardt den yngre. 1824 förändrades orgeln av Pehr Zacharias Strand, Stockholm och 1839 av Gustaf Andersson, Stockholm. 1849 och 1864 utbyggdes och ombyggdes orgeln av Marcussen & Sön, Aabenraa, Danmark till 51 stämmor. En ny orgel byggdes 1904 av Eskil Lundén, Göteborg.[13]
1813 Kristdala kyrka Linköpings
1 Självständig 17 Nej/Ja Orgeln fullbordades av Pehr Strand. En ny orgel byggdes 1935 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[12]
1812 Botkyrka kyrka Orgeln fullbordades av Johan Ewerhardt den yngre och Zacharias Liljefors.

Reparationer och ombyggnationer

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1773 Lövstabruks kyrka Uppsala 2 Självständig 28 Ja/Ja Orgeln renoverades 1773 av Schwan. Den var byggd 1726–1728 av Johan Niclas Cahman, Stockholm. Den renoverades även 1858. År 1900 gjordes orgeln ospelbar. 1933–1934 gjordes den spelbar av John Vesterlund, Lövstabruk. 1963–1964 restaurerades den av Marcussen & Sön, Aabenraa, Danmark.[15]
1780 Bälinge kyrka Uppsala 1 Bihängd 11 Ja/Ja Schwan flyttade en orgel 1788 från Stockholms storkyrka till Bälinge kyrka. Orgeln byggdes ursprungligen som ryggpositiv 1632–1640 av Philip Eisenmenger och George Herman, Södertälje. 1690–1698 byggdes orgeln om av Georg Woitzig, Stockholm och 1713 av Johan Niclas Cahman, Stockholm. 1955 reparerades orgeln av Bröderna Moberg, Sandviken.[15]

Källor

  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:I, Västerås stift; Karlstads stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  • Kungsholm Ala:2
  • Kungsholm Ala:4 (24, 76, 141, 176, 201)
  • Kungsholm (A, AB) AIa:9 (1810) Sida: 39
  • Kungsholm (A, AB) AIa:10 (1811–1814) Sida: 17
  • Schwan i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)

Noter

  1. ^ [a b c d e] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34760, läst: 16 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kungsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0011/F I/3 (1811-1826), bildid: C0055001_00014, sida 8, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  4. ^ [a b] Olof Schwan född 18/10 1744 i Säter enl. födelsebok på Arkiv Digital: Säter C:3, bild 122
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1979. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Kungsholm (A, AB) AIa:5 (1785-1789) Sida: 104-105, 175, 218
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Kungsholm (A, AB) AIa:6 (1790-1794) Sida: 26, 68-69, 84, 144, 194
  8. ^ [a b c d e f g h i] Kungsholm (A, AB) AIa:7 (1795-1799) Sida: 13, 85, 147, 159, 222
  9. ^ [a b c d e f g h i] Kungsholm (A, AB) AIa:8 (1800-1809) Sida: 96, 182
  10. ^ Kungsholm (A, AB) FI:2 (1779–1811) Sida: 163
  11. ^ Kungsholm (A, AB) FI:2 (1779–1811) Sida: 41
  12. ^ [a b c] Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  13. ^ [a b c d] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  14. ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  15. ^ [a b c d e f g h i j k] Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  16. ^ [a b c d] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
Auktoritetsdata
• SBL: 34760
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Schwan