Olof Arenius
Självporträtt
Födelsenamn	Olof Arenius
Född	16 december 1700 Bro socken, Uppland
Död	5 maj 1766 (65 år) Stockholm
Nationalitet	Sverige
Konstnärskap
Fält	Måleri
Motiv	Porträtt
Utbildning	Uppsala universitet[1]
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Olof Arenius, född 16 december 1700 i Bro socken, Uppland, död 5 maj 1766 i Stockholm, var en svensk målare.^[2]

Arenius far var kyrkoherde i Bro och Låssa socknar. Efter en tids teologistudier vid Uppsala universitet vände han sig till hovmålaren David von Krafft och blev en av dennes lärjungar. 1729 begav han sig till Republiken Förenade Nederländerna, men tycks främst ha studerat den i England naturaliserade tysken Godfrey Kneller och svensken Mikael Dahl. Återkommen till Sverige 1736 utnämndes han till hovmålare "på Hessiska staten" hos kung Fredrik I och kom genast i ropet som populär porträttmålare hos tidens trendkänsliga publik. Under sin vistelse utomlands gifte han sig med en holländska.

Arenius är representerad vid bland annat Nationalmuseum^[3], Norrköpings Konstmuseum^[4], Nordiska museet^[5], Smålands museum^[6], Upplandsmuseet^[7], Länsmuseet Gävleborg^[8], Miliseum^[9], Skansen^[10], Göteborgs stadsmuseum^[11], Uppsala universitetsbibliotek^[12] och Kulturen^[13] vid Livrustkammaren förvaras flera av Johan Fredrik Martins graverade kopparplåtar med Arenius motiv^[14]. 

• 
  Porträtt av Lovisa Ulrika i klänning av silvertyg, samt med en furstlig mantel över axlarna. Före 1751.
• 
  Ädling i blå sammetsrock och bröstharnesk
• 
  Grevinnan Kristina Horn af Åminne
• 
  Porträtt av Anders Celsius
• 
  Porträtt av Axel Löwen
• 
  Porträtt av Arvid Posse

• Arenius, Olof i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Carl G. Laurin, Konsthistoria, Stockholm 1919

• Olof Arenius i konstnärslexikonett Amanda
• Olof Arenius hos Europeana