Nordens demografi
Nordens demografi | |
Nordiska rådets medlemsländer | |
Folkmängd | 27 800 000 (2022)[1] |
---|
Nordens demografi behandlar ämnen såsom nativitet, mortalitet och migration i de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. De nordiska länderna har en relativt likartad demografisk struktur; åldrande befolkningar,[2] nettoinvandring samt förhållandevis hög summerad fruktsamhet vid jämförelse med EU:s genomsnitt.[3] Länderna är i regel glest befolkade med undantag för Danmark som har en hög befolkningstäthet.
År 2021 hade Färöarna Nordens högsta fruktsamhetstal på 2,3 barn per kvinna följt av Island, Grönland och Åland på 1,8 barn per kvinna. Lägst fruktsamhetstal hade Finland med 1,5 barn per kvinna.[3]
Prognoser gör gällande att Nordens befolkning kommer att vara 29,5 miljoner år 2040.[2]
Historia
Nordens demografiska historia är präglad av perioder med skiftande mortalitet, nativitet och migration.
Migration
På samma sätt som andra demografiska fenomen i de nordiska länderna delar de liknande mönster av in- och utvandring. Under 1800-talet utvandrade danskar, finländare, islänningar, norrmän och svenskar till Amerika. Mellan 1820 och 1920 emigrerade över två miljoner skandinaver till USA[4][5] och enligt American Community Survey 2019 angav omkring 1,2 miljoner personer dansk härkomst, 650 tusen personer finländsk härkomst, 50 tusen personer isländsk härkomst, 4,3 miljoner personer norsk härkomst, 1,1 miljoner personer skandinaviskt härkomst och 3,5 miljoner personer svensk härkomst.[6]
Historiskt sett har det förekommit befolkningsrörelser mellan de nordiska länderna, och dessa rörelser pågår fortfarande. I Sverige finns den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar, som tillsammans med sina barn och barnbarn uppgår till ungefär 719 000 personer (2016).[7] År 2021 fanns det omkring 39 tusen personer i Norge födda i Sverige.[8]
Land | Danmark[b] | Finland[c] | Island[d] | Norge[e] | Sverige[f] | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|
Polen | 48 366 | 5 465 | 23 117 | 107 442 | 100 706 | 285 096 |
Syrien | 34 912 | 8 271 | 664 | 36 147 | 197 201 | 277 175 |
Irak | 22 059 | 21 725 | 451 | 23 356 | 145 586 | 213 177 |
Iran | 20 306 | 9 800 | 311 | 19 975 | 86 838 | 137 230 |
Tyskland | 36 635 | 7 728 | 2 524 | 26 433 | 56 969 | 130 289 |
Somalia | 11 041 | 13 171 | 161 | 27 811 | 68 290 | 120 474 |
Turkiet | 34 632 | 10 117 | 150 | 14 295 | 56 871 | 116 065 |
Rumänien | 39 380 | 5 039 | 2 505 | 16 664 | 36 738 | 100 326 |
Urbanisering
Urbaniseringsgraden i de nordiska länderna skiljer sig något, men samtliga länder är urbaniserade till mer än 80 procent. 2023 var urbaniseringsgraden i Danmark och Finland 86 procent, på Grönland 88 procent, i Island 94 procent, i Norge 84 procent och i Sverige 89 procent.[12]
Nr | Tätort | Land | Invånare | Yta
km² |
Befolkningstäthet
invånare per km² |
Referensdatum
för angivet invånarantal |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Stockholm | Sverige | [13] | 1 617 407[13] | 422,433 828,82 | 31 december 2020 |
2 | Köpenhamn | Danmark | [14] | 1 345 562[15] | 291,804 611,25 | 1 januari 2022 |
3 | Helsingfors | Finland | [16] | 1 340 363[16] | 721,351 858,13 | 31 december 2021 |
4 | Oslo | Norge | [17] | 1 064 235[17] | 276,053 855,23 | 1 januari 2022 |
5 | Göteborg | Sverige | [13] | 607 882[13] | 230,922 632,44 | 31 december 2020 |
6 | Tammerfors | Finland | [16] | 353 704[16] | 291,611 212,94 | 31 december 2021 |
7 | Malmö | Sverige | [13] | 325 069[13] | 78,334 149,99 | 31 december 2020 |
8 | Århus | Danmark | [14] | 285 273[15] | 98,402 899,40 | 1 januari 2022 |
9 | Åbo | Finland | [16] | 283 305[16] | 285,38992,73 | 31 december 2021 |
10 | Bergen | Norge | [17] | 267 117[17] | 90,602 948,31 | 1 januari 2022 |
Språk
I Norden talas flera språk varav flera med ömsesidig begriplighet dem emellan. I flera av länderna utbildas eleverna i andra nordiska länders språk, och i vissa delområden har dessa språk officiell minoritetsstatuts. Finland har obligatorisk svenskundervisning och Island har obligatorisk danskundervisning.[18]
Se även
- Lista över Nordens största kommuner
- Nordiska samarbetet
- Danmarks demografi
- Finlands demografi
- Färöarnas demografi
- Norges demografi
- Islands demografi
- Sveriges demografi
Anmärkningar
- ^ I tabellen redovisas endast länder med fler än 100 000 individer i de nordiska länderna samt endast om de är utomnordiska, alltså inte finländare som enbart i Sverige överstiger 100 000.
- ^ Data från 2023, kvartal 4.[9]
- ^ Data från 2022.
- ^ Data från 2023.[10]
- ^ Data från 2023.[11]
- ^ Data från den 31 december 2023.
Källor
- ^ läs online, www.norden.org , läst: 22 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Befolkning”. www.norden.org. Nordiskt samarbete. https://www.norden.org/sv/information/befolkning. Läst 5 augusti 2023.
- ^ [a b] ”Befolkningen i Norden”. www.norden.org. Nordiskt samarbete. https://www.norden.org/sv/information/befolkningen-i-norden. Läst 5 augusti 2023.
- ^ ”Scandinavian Immigration” (på engelska). www.oregonhistoryproject.org. Oregon History Project. https://www.oregonhistoryproject.org/articles/historical-records/scandinavian-immigration/. Läst 5 augusti 2023.
- ^ Olson, Kay Melchisedech (2002) (på engelska). Norwegian, Swedish, and Danish Immigrants, 1820-1920. Capstone. sid. 5. ISBN 978-0-7368-0798-2. https://books.google.com/books?id=C7r_x2p8TU4C&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Scandinavian+Americans&hl=en. Läst 6 augusti 2023
- ^ ”PEOPLE REPORTING ANCESTRY” (på engelska). United States Census Bureau. https://data.census.gov/table?q=Ancestry&t=Ancestry&tid=ACSDT1Y2019.B04006. Läst 5 augusti 2023.
- ^ Vuonokari, Kaisa; Laitinen, Merja; Karlsson, Veronica (24 februari 2017). ”Ruotsissa on nyt 719 000 suomalaistaustaista” (på finska). Sveriges Radio Finska (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/artikel/6638007. Läst 16 augusti 2022.
- ^ ”Innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre” (på norskt bokmål). SSB. https://www.ssb.no/befolkning/innvandrere/statistikk/innvandrere-og-norskfodte-med-innvandrerforeldre. Läst 2 juli 2021.
- ^ ”Statistics Denmark”. www.dst.dk. https://www.dst.dk/en/. Läst 27 februari 2024.
- ^ ”Population by country of birth, sex and age 1 January 1998-2023” (på engelska). https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__mannfjoldi__3_bakgrunnur__Faedingarland/MAN12103.px/table/tableViewLayout1/?loadedQueryId=d6071e4c-c077-4a57-ae89-eaed7eac558a&timeType=item/. Läst 27 februari 2024.
- ^ ”Immigrants and Norwegian-born to immigrant parents”. SSB. https://www.ssb.no/en/statbank/table/09817/tableViewLayout1/. Läst 27 februari 2024.
- ^ ”Urbanization” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/urbanization/. Läst 5 augusti 2023.
- ^ [a b c d e f] SCB; Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020 Läst 27 november 2021.
- ^ [a b] Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter byområde, alder og køn Läst 23 juli 2022.
- ^ [a b] Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter tid, byområder og landdistrikter og folketal,areal og befolkningstæthed Läst 23 juli 2022.
- ^ [a b c d e f] Statistikcentralen, Finland; Tätorter efter folkmängd och folktäthet, 2021 Arkiverad 3 april 2023 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 april 2023.
- ^ [a b c d] Statistisk Sentralbyrå, Norge; Tettsteders befolkning og areal Läst 3 april 2023.
- ^ ”Förslag på Island: byt ut danska till finlandssvenska i skolorna”. Hufvudstadsbladet. 26 juli 2018. https://www.hbl.fi/artikel/e698d5ea-b93a-4da6-9662-7de377a26532. Läst 5 augusti 2023.
Vidare läsning
- Carling, Jørgen (2002) (på engelska). Nordic Demography: Trends and Differentials. Unipub forlag. ISBN 978-82-7477-091-1. https://books.google.com/books?id=QxIEAQAAIAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Nordic+demographics&q=Nordic+demographics&hl=en
Externa länkar
- Nordic Statistics database
- Befolkningen i Norden på SO-rummet
|
|