Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Nora kommun

Nora kommun
Kommun
Nora stadshotell
SloganSå liten stad, så mycket smak / Trästaden i Bergslagen[1]
Kommunens vapen.
Nora kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänÖrebro län
CentralortNora
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd10 638 ()[2]
Areal690,84 kvadratkilometer ()[3]
- därav land618,6 kvadratkilometer[3]
- därav vatten72,24 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet17,20 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°31′00″N 15°02′00″Ö / 59.516666666667°N 15.033333333333°Ö / 59.516666666667; 15.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Lindesbergs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2007[4]
Anställda825 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1884
GeoNames2689465
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Nora kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Västmanland. Centralort är Nora.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Järnboås, Nora och Viker (från 1878). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Vikers landskommun först 1878 genom en utbrytning ur Nora landskommun. I området fanns även Nora stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Noraskog genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Hjulsjö, Järnboås Nora och Viker medan Nora stad kvarstod oförändrad.

Noraskogs landskommun införlivades 1965 i Nora stad, varur Hjulsjö församling, som ingått i landskommunen, utbröts 1967 och införlivades i Hällefors köping. Nora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nora stad.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 14 februari 2005 i Lindesbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[7]

Geografi

Topografi och hydrografi

Berggrunden i kommunen består främst av malmförande leptiter, där malm tidigare brutits vid flera gruvor såsom Pershyttan och Striberg. I södra delen av kommunen finns urkalksten som har givit upphov till en rik kärr- och ängsflora, särskilt vid Näsmarken. Annars präglas naturen av barrskogsklädda höjder med en mångfald av sjöar och vattendrag.

Mot öster gränsar kommunen till slättland och smala zoner av uppodlade finkorniga sediment följer dalstråket från Norasjön till Fåsjön in i skogsområdet.[8] Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Nora kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,9 %)
  Skog (87,4 %)
  Öppen myrmark (2,7 %)
  Jordbruksmark (3,9 %)
  Övrig mark (2,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering sedan 2010 indelad i en enda församling Nora bergslagsförsamling.

Distrikt (socknar) inom Nora kommun

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[10]: Järnboås, Nora och Viker.

Tätorter

Det finns fyra tätorter i Nora kommun:[11]

Nr Tätort Folkmängd 2015-12-31
1 Nora &&&&&&&&&&&06597.&&&&&06 597
2 Gyttorp &&&&&&&&&&&&0671.&&&&&0671
3 Ås &&&&&&&&&&&&0494.&&&&&0494
4 Striberg &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312

Centralorten är i fet stil

Styre och politik

Styre

Efter kommunalvalet 2002 inledde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ett samarbete. Trots att Miljöpartiet hoppade av detta samarbete kunde Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styra kommunen tack vare ett enda mandats övervikt i kommunfullmäktige.[12]

Sedan kommunalvalet 2010 samarbetar de sex partierna Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Norapartiet i ett majoritetsstyre.

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 S MP
2002-2006 S MP
2006-2010 S V
2010-2014 M C FP KD MP NP
2014-2018 S V
2018- S M C KD L

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande S Per Andreasson
Förste vice ordförande C Susanne Forsberg
Andre vice ordförande NP Rutger Ahlbeck

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPÖVRSDNPLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011636513
163653
3586,8
31
197321528413
2152843
3589,6
296
19762178413
217843
3590,4
287
19792177414
217744
3589,1
2312
198212016214
20624
3589,7
2510
198511814416
18446
3588,0
2411
198821724415
2172445
3584,2
2114
199121415337
2145337
3584,1
2114
199421823217
2182327
3584,7
1718
199831613237
3163237
3579,76
1916
200231514435
3154435
3578,26
1817
2006216114326
2164326
3579,50
1915
20101151152325
1552325
3582,36
1717
201441423213114
41423234
3583,73
1817
201821214333115
21243335
3584,59
2015
20222111435216
21143526
3584,18
2015
  • Övriga 1970–73 var Arbetarpartiet.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018–2022
Ordförande M Tom Rymoen
Förste vice ordförande S Solveig Oscarsson

Övriga nämnder

Kommunen ligger i Bergslagen och samarbetar med intilliggande kommuner i KNÖL-gruppen (Kommuner i Norra Örebro län): Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors. Därigenom har man etablerat ett tekniskt samarbete om gator, vägar, sophantering och fritidssektorn. Detta genom de gemensamma nämnderna Tekniska nämnden,[13] Bygg- och miljönämnden,[14] Överförmyndarnämnden.[15] Förutom de gemensamma nämnderna finns även de egna nämnderna:[16]

  • Socialnämnden
  • Bildningsnämnden
  • Valnämnden

Krisledningsnämnden består av Kommunstyrelsen.[17]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Tidigare dominerades områdets näringsliv av bergshantering, men sedan 1960-talet har denna verksamhet avvecklats. Vissa delar av bergshanteringen har dock bevarats som turistattraktioner, exempelvis i Pershyttan. Idag präglas näringslivet av småföretag, där några av de få större företagen inkluderar Orica Sweden AB som tillverkar sprängmedel i Gyttorp och Drillcon AB som är specialiserade på kärnborrning och är belägna i centralorten. Den största arbetsgivaren i kommunen är kommunen själv.[8]

Infrastruktur

Transporter

Genom sydöstra delen av kommunen går riksväg 60. Kommunen genomkorsas av länsvägarna 243 och 244.[8]

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 10 638 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 208:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nora kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 029
1975
  
9 269
1980
  
10 211
1985
  
10 043
1990
  
10 516
1995
  
10 799
2000
  
10 465
2005
  
10 472
2010
  
10 447
2015
  
10 502
2020
  
10 686

Kultur

Kulturarv

Kommunen har ett rikt kulturarv som främst utgörs av lämningar från bergshanteringens glansperiod. Nora, med sina välbevarade trähus och rutnät av gator, är en av norra Europas bäst bevarade trästäder. I centralorten trängs trähus från 1700- och 1800-talen, bland dessa Göthlinska gården, ett museum som ger en inblick i ett borgarhem från slutet av 1800-talet. På våren blommar dess trädgård med ett hav av scilla.

Ett annat kulturarv som även det vittnar om områdets glansperiod är Sveriges äldsta normalspåriga järnväg som drivs av veteranjärnvägsföreningen NBVJ (Nora Bergslags Veteran-Jernväg). Med veterantåg och rälsbussar kan man resa till Järle och kulturreservatet Pershyttan. I Pershyttan hittas en av Sveriges bäst bevarade träkolshyttor, Pershyttans hytta, och Lockgruvan. En hytta hittas även i Greksåsar.[19]

Kommunvapen

Blasonering: I silver en stam med fem därifrån uppväxande granar, varannan hög, varannan låg.

Vapnet fick kunglig fastställelse 1947 och bygger på sigill från stadens grundande 1643. Efter kommunbildningen uppstod viss oenighet om hur det nya kommunvapnet skulle utformas och förslag fanns att tillföra komponenter från Noraskogs vapen. Frågan fick därför vila i ett antal år och först 1980 registrerades åter det gamla vapnet för den nya kommunen i PRV.

Se även

Källor

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Nora - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nora. Läst 7 maj 2024. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Politik i Nora Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ ”Tekniska nämnden”. www.lindesberg.se. 21 maj 2024. https://www.lindesberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/tekniska-namnden. Läst 1 juni 2024. 
  14. ^ ”Bygg- och miljönämnden”. www.lindesberg.se. 21 maj 2024. https://www.lindesberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/bygg--och-miljonamnden. Läst 1 juni 2024. 
  15. ^ ”Bergslagens överförmyndarnämnd - Ljusnarsbergs kommun”. www.ljusnarsberg.se. 24 januari 2024. https://www.ljusnarsberg.se/huvudsidor/kommunpolitik/kommunensorganisation/namnderochkommunalforbund/bergslagensoverformyndarnamnd.4.33a86fca148ef15ecf7942.html. Läst 1 juni 2024. 
  16. ^ ”Kommun & politik - Nora kommun”. www.nora.se. 29 maj 2024. https://www.nora.se/kommunpolitik.4.4bb692f123100a35a3800033970.html. Läst 1 juni 2024. 
  17. ^ ”Krisledningsnämnd - Nora kommun”. www.nora.se. 3 januari 2023. https://www.nora.se/kommunpolitik/denpolitiskaorganisationen/krisledningsnamnd.4.6edf0dd3152d1a63cf7eb7.html. Läst 1 juni 2024. 
  18. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  19. ^ ”Kulturhistoria, kulturarv och museer - Nora kommun”. www.nora.se. 16 januari 2023. https://www.nora.se/upplevagora/kultur/kulturhistoriakulturarvochmuseer.4.530ff22612628e6f44b800012651.html. Läst 16 juni 2024. 

Externa länkar