Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Nils Swedlund

Nils Swedlund
Information
Smeknamn"Stora Bullret"
Född16 maj 1898
Gävle, Sverige
Död28 juni 1965 (67 år)
Saltsjöbaden, Sverige
BegravningsplatsSkogsö kyrkogård, Saltsjöbaden
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1919-1961
GradGeneral
BefälÖverbefälhavaren (1951-1961)
Se: Övriga befattningar
UtmärkelserSe: Utmärkelser
RelationerRobert Swedlund (bror)
Sten Swedlund (brorson)

Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 Saltsjöbadens församling,[2] var en svensk general och överbefälhavare från 1951 till 1961.

Biografi

Swedlund blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[3]

I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[4] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[5]

Swedlund var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[6] Åren 1947–1950 var han ordförande i Föreningen Armé- Marin- och Flygfilm.[7]

Nils Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen född Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han gifte sig 1927 med Brita Broberg (född 1901).[3] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[8]

Militär karriär

År 1919 blev Swedlund fänrik vid Hälsinge regemente (I 14), 1933 blev han kapten i Generalstabskåren och major där 1940. År 1942 blev Swedlund överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning, vilket han var i två år fram till 1944, då han blev överste och sektionschef vid Försvarsstaben. Åren 1946-1947 var han chef för Norrbottens regemente (I 19). Swedlund var sedan försvarsstabschef 1947-1948, generalmajor 1947-1951 och generallöjtnant 1951 fram till den 1 april samma år, då han blev general och överbefälhavare.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Bibliografi

  • Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris 1379492 

Referenser

  1. ^ ”Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202170041/http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013. 
  2. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=34857
  3. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 933. https://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html 
  4. ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009. 
  5. ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110726022803/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/45/b0793ada.pdf. Läst 1 augusti 2014. 
  6. ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. sid. 346. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1963/0346.html 
  7. ^ ”AMFs historia”, Armé- Marin- och Flygfilm, länk, läst 2018-02-02.
  8. ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. sid. 158. Libris 7799095. ISBN 91-973128-2-7 
  9. ^ ”269 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/1537.html. Läst 13 december 2017. 
  10. ^ ”41 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0041.html. Läst 13 december 2017. 
  11. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1948
  12. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih
  13. ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 13 december 2017. 
  14. ^ ”99 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0099.html. Läst 13 december 2017. 
  15. ^ ”65 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/1333.html. Läst 13 december 2017. 
  16. ^ ”1085 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1963/1085.html. Läst 13 december 2017. 
  17. ^ ”1112 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1963/1112.html. Läst 13 december 2017. 
  18. ^ [a b c d e] ”1249 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1273.html. Läst 17 april 2018. 

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Carl August Ehrensvärd
Försvarsstabschef
1947-1951
Efterträdare:
Richard Åkerman
Företrädare:
Helge Jung
Sveriges överbefälhavare
1951-1961
Efterträdare:
Torsten Rapp