Nils Bonde
Född	19 januari 1685[1]
Död	24 april 1760[1] (75 år)
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Militär
Befattning
Landshövding i Södermanlands län (1739–1750)
Barn	Nils Bonde (f. 1731) Johan Gustaf Bonde (f. 1733)
Föräldrar	Carl Bonde Eleonora Margareta Bonde
Släktingar	Gustaf Bonde (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden (1725) Riddare av Svärdsorden (1748)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Nils Bonde, greve av Björnö, född 1685, död 1760, var en svensk militär och ämbetsman.

Nils Bonde var son till Carl Bonde och bror till Gustaf Bonde. Han deltog från 1703 i det stora nordiska kriget, blev fången vid Perevolotjna 1709, frigavs 1721, och trädde samma år i holsteinsk tjänst som överste. Åren 1724-1728 var han överkammarherre hos hertigen av Holstein, och var därefter landshövding i Södermanlands län 1739-1750. Bonde hade betydelse framför allt som förmedlare mellan hertig Karl Fredrik av Holstein och det holsteinska partiet i Sverige.

Nils Bonde stiftade 1750 fideikommisset Hörningsholms slott. Han lät även på 1700-talets mitt uppföra nuvarande huvudbyggnad efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Nils Bondes son, Nils Nilsson Bonde af Björnö, övertog fideikommisset efter sin far och innehade det till sin död 1816.

Bonde gifte sig 21 juni 1725 på Poh i Jakobis socken, Estland med Magdalena Elisabet von Dreijern (1704–1778), dotter till hovrådet Mattias von Dreijern i Holstein och Anna Margareta von Clausenheim. De fick tillsammans barnen Catharina Bonde (1726–1760) som var gift med kammarherren Carl Gustaf Wattrang, Carl Fredrik Gustaf Bonde (1727–1728), Carl Gustaf Bonde (1728–1729), Nils Bonde (1730–1730), kammarherren Nils Bonde (1731–1816) som var gift med friherrinnan Anna Christina Fleming af Liebelitz, hovmarskalken Johan Gustaf Bonde (1733–1796) och Carl Bonde (1735–1736).^[2]

• Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.